Goodwill has been a controversial matter both in question of definition and whether it should be handled with impairments or not. This study does not aim to examine its definition, but to examine how Swedish companies motivate their goodwill impairments. This study is based on the article written by Sandell and Svensson in which they classified companies' motivations for goodwill impairments according to seven categories: Excuse, Concession, Mystification, Justification, Wordification, Silence and Refocusing. The research of this study is based on these categories. Our research question “how do Swedish listed companies motivate their goodwill impairments?” is answered by a qualitative content analysis where we study the notes in the annual reports about goodwill. Our results indicate a change, since one category could not be identified at all, while others have been used more frequently.

Övergången till IFRS 3 i Sverige innebär att goodwill gick från att vara en tillgång som skrevs av under en begränsad ekonomisk livslängd till att ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Effekten av detta, i kombination med en ökad förvärvsaktivitet, har blivit att mängden redovisad goodwill nått rekordhöga nivåer. Huruvida övergången resulterat i att göra redovisningen mer tillförlitlig är tvetydig. Den här studien handlar om goodwillnedskrivningar under IFRS 3 och hur denna redovisningspost avspeglas i aktiepriset, det vill säga dess värderelevans. Dessutom undersöks om ekonomisk lönsamhet har en påverkan på denna relation. Urvalet består av 1781 företagsår under perioden 2011–2021 och avser svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Genom att kontrollera för fixa effekter finner vi stöd för att goodwillnedskrivningar är signifikant associerat med aktiepriset för hela urvalet samt för företag som genererar vinst, vilket innebär att posten är värderelevant för investerare. Beträffande förlustföretag kan ingen signifikant association identifieras vilket innebär att posten inte bedöms vara värderelevant. Resultatet indikerar således att nedskrivningar av goodwill fortfarande är betydande efter övergången till IFRS 3. Däremot skiljer sig uppfattningen av nedskrivningars värderelevans efter huruvida företaget redovisat ett positivt eller negativt resultat.

Sammanfattning   Bakgrund: Efter införandet av IFRS standarder i Sverige har andelen redovisad goodwill ökat allt mer bland börsbolagen. Detta har resulterat i att allt fler investerare fäster större vikt vid goodwill och där en nedskrivning förmedlar väsentlig ny information till marknaden. Ett problem är dock att en nedskrivningsprövning innehåller flertalet komplexa bedömningar såsom identifiering av kassagenererande enheter och tillämpning av diskonteringsränta. Om företagen inte har den expertis som krävs kan det leda till orimliga värderingar. Det finns både interna och externa indikationer på när goodwillvärdet försvagas och då klientföretagen har en djupare intern information försvåras revisorns möjligheter vid granskning, vilket kan anses vara en stor börda för revisorn. Att goodwill ökat i omfattning och allt större fokus riktas mot posten, leder till att även granskningen av goodwill bör öka i betydelse för revisorer. Deras roll är att inge förtroende åt klientföretagens finansiella rapporter och motsvara samhällets normer och etiska synsätt. Därmed tilltar intresset att veta hur revisorer praktiskt går tillväga då de granskar en goodwillpost upprättad enligt IFRS regler. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva revisorns arbetsgång vid en granskning av goodwill upprättad enligt IFRS samt diskutera hur revisorns arbete påverkas av omständigheter i dess närhet. Målet är att studien ska kunna bidra till att intressenter av finansiella rapporter kan få en bättre förståelse för hur revisorn granskar goodwillposter. Metod: För att uppfylla studiens syfte valde vi att tillämpa en kvalitativ metod för att få en så djup förståelse för revisorers tillvägagångssätt som möjligt. Vi började med att undersöka vilka revisorer som granskat börsbolag med stora goodwillposter i förhållande till eget kapital. På detta sätt kunde vi avgöra vilka revisorer och revisionsbyråer som har stor erfarenhet av väsentliga goodwillposter. Sedan har intervjuer genomförts där revisorerna fått återge sitt tillvägagångssätt vid granskning av goodwill och dennes personliga uppfattningar kring ämnet. Slutsats: Theory of Practice har fungerat i syfte att hjälpa oss analysera den individuella revisorns praktiska tillvägagångssätt på ett djupare plan. Goodwillgranskning kan anses vara en problematisk situation där revisorn ständigt behöver utveckla sin kunskap för att kunna upprätthålla den viktiga roll revisorn har i företagsvärlden och samhället i stort. Studien visar att revisorerna högst motsägelsefullt tenderar att uppfatta goodwill som en komplex redovisningspost, samtidigt anser de att den inte är särskilt svår att hantera. Studien visade även att trots splittrade personliga åsikter om IFRS regler så agerar revisorerna på ett relativt enhetligt sätt då en goodwillpost granskas. Revisorns agerande påverkas av sina kollegors förväntningar men även klientföretagets förtroende. Den främsta förklaringen till dessa slutsatser är att revisionsbyråerna skapat kontroll över revisorernas tillvägagångssätt genom en uppbyggd organisationsstruktur med flera kunskapsintensiva stödfunktioner. Genom att bidra revisorerna med dessa resurser kan byråerna styra utvecklingen av ett gemensamt synsätt på hur ett problem ska lösas. Revisorerna ser stödfunktionerna som en kunskapskälla vilket inger en känsla av trygghet. Denna effektiva strategi leder till att kunskap sprids och underlättar revisorns granskningsarbete. Nyckelord: goodwill, IFRS, nedskrivning, revision, revisor, granskning, Theory of practice. / Abstract   Background: Following the introduction of IFRS standards in Sweden, the amount of goodwill has soared among listed companies. This makes investors pay more attention to goodwill and impairment gives substantial new information to the market. One problem is that impairment test contains several intricate assessments, such as the identification of cash generating units and the application of discount rate. If the companies don’t have the required expertise, it may lead to unreasonable valuations. There are both internal and external indications of goodwill impairment, where clients have access to more internal information than the auditor. This can be considered as a great burden for the auditor to overcome. Since goodwill, as an asset, has become more important this implies that review of goodwill should increase in importance for auditors. Their role is to increase trust in financial reporting and meet societal norms and ethics. Thereby, there is an increasing interest to understand how auditors review goodwill according to IFRS. Purpose: The purpose of this study is to describe the auditor´s review procedures related to goodwill according to IFRS and to discuss how the auditor´s work is influenced by the circumstances in its vicinity. The objective of the study is to contribute with an increased understanding among stakeholders about the auditor´s review of goodwill. Method: In order to fulfill the purpose of this study, we chose a qualitative method to get as deep understanding of an auditors' approach as possible. We began by examining the auditors who audited the listed companies with large goodwill relative to shareholders’ equity. In this way, we could determine which auditors and audit firms that have best experience of goodwill items. After narrowing down the list we ask auditors to reproduce their approach and personal views of goodwill auditing through interviews. Conclusion: Theory of Practice has worked in order to help us analyze the individual auditor's practical approach on a deeper level. Goodwill review can be considered a problematic situation where the auditor continuously improve their knowledge in order to maintain the important task of the auditor have in the corporate world and society in general. Contradictory the study shows that auditors tend to recognize goodwill as a complex accounting item, but at the same time they do not consider that it is particularly difficult to manage. The study also shows that despite the fragmented personal views on IFRS rules the auditors acting in a relatively uniform manner as goodwill are reviewed. Auditor's behavior is influenced by their colleagues' expectations as well as the client company’s confidence in them. But the main explanation for these findings is that audit firms create control over the auditors approach through organization structure with a number of knowledge-intensive support functions. By contributing resources to the auditors, the audit firms are able to develop a common approach to how a problem should be solved. The auditors find the support functions as a knowledge source which inspires a sense of security. This determinacy leading to that knowledge distributes and facilitates the auditor's review. Keyword: goodwill, IFRS, impairment, accounting, audit, auditor, Theory of Practice

I samband med att IFRS infördes för svenska börsbolag 2005 förändrades reglerna för hantering av goodwill. Istället för årlig avskrivning innebar förändringen att posten skulle testas för en eventuell värdeförändring genom nedskrivningsprövning. Forskning visar att företagsledningar tenderar att agera opportunistiskt i syfte att inte behöva göra nedskrivningar. Ett sådant agerande är möjligt då redovisning och beräkning av goodwill samt bestämmande av antaganden helt och hållet ligger i företagens händer. Forskningen är väldigt sparsam när det kommer till hur användare uppfattar den information som företagen redovisar om nedskrivningsprövning i sina finansiella rapporter. Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur investerare och företag uppfattar den information som företag enligt IFRS standarder ska lämna i sin årsredovisning om företagets nedskrivningsprövning av goodwill. Samt att förklara varför investerare och företag uppfattar informationen på detta sätt. För att kunna besvara forskningsfrågan och uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod med abduktiv ansats använts. Med väl motiverade avgränsningar har studien undersökt uppfattningar hos sex informanter (tre företag och tre investerare). Genom semistrukturerade besöks- och telefonintervjuer har ingående diskussioner med informanterna resulterat i ett omfattande empiriskt material. Med hjälp av operationaliserade teoretiska begrepp och väl definierade uppfattningsbegrepp har det empiriska materialet analyserats. Studien har resulterat i identifiering av problem som bottnar i lagändringen 2005 och som drabbar användaren av informationen (om goodwill i finansiella rapporter) hårdast. Viktiga slutsatser som studien har resulterat i är att användbarheten, relevansen och trovärdigheten i den information som redovisas om nedskrivningsprövningen är bristfällig. Även fullständigheten och noggrannheten i informationen upplevs som bristfällig i det hänseendet för att förstå nedskrivningsprövningen men det råder inget tvivel att redogörelserna innehåller den information som den förväntas innehålla utifrån lagkrav. Ekonomiska händelser som påverkar företag i allmänna termer, finner studien inte påverkar företags nedskrivningsprövning av goodwill. Det framkommer också tydliga bevis på att företagsledningar tenderar att justera bakomliggande variabler i värderingsmodellen i syfte att inte behöva göra nedskrivningar, vilket är i linje med tidigare forskning.

No description available.

Frågeställning: Vilken är den procentuella förändringen av goodwill och lönsamhet sedan införandet av IFRS 3 i de båda branscherna? Finns det ett samband mellan andelen goodwill och lönsamhet i de båda branscherna? Ökar eller minskar lönsamheten av goodwillnedskrivningar? Syfte: Syftet med vår studie är att med hjälp av analyser undersöka sambanden mellan goodwill och företagens lönsamhet samt få en ökad insikt i hur goodwillen och dess nedskrivning hanteras i de valda branscherna. Detta anser vi intressant då IFRS 3 har i syfte att ge internationella riktlinjer hur goodwillen ska redovisas, men på grund av subjektiva bedömningar uppstår skillnader som påverkar företagens lönsamhet. Studiens utfall kan vara av intresse för intressenter inom branscherna. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod. En statistisk analys genomförts där vi testat signifikanta samband mellan variabler. Materialet till detta är sammanställt från nio företags årsredovisningar, under en tio års period. Resultatet studerades genom sammanställningar i diagram och med regressionsanalyser. Slutsats: Studien visade att i byggnationsbranschen har räntabiliteten minskat samtidigt som goodwillen har ökat. I telekommunikationsbranschen har räntabiliteten ökat samtidigt som goodwillen minskat. Detta sedan införandet av IFRS 3. Studien visade att det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de studerade branscherna. Inget signifikant värde uppnås på nedskrivningarnas påverkan på lönsamheten vilket gör att vi inte kan uttala oss om det finns ett samband mellan dessa. / Research questions:  What is the percentage change in goodwill and profitability since the introduction of IFRS 3 in the two sectors? Is there a relationship between the proportion of goodwill and profitability in both sectors? Increases or decreases the profitability of the goodwill impairment?  Purpose: The purpose of our study is that with help of analyzes examining the relationship between goodwill and business profitability and gain a greater understanding of how the goodwill and its impairment are being handled in the selected sectors. We consider this interesting since IFRS 3 has the purpose of providing international guidelines how goodwill should be reported, but because of subjective assessments arises differences that affect corporate profitability. The study's results may be of interest to stakeholders in the sectors. Method: This study was conducted by a quantitative method. A statistical analysis has been carried out where we test the significant relationships between different variables. The material for this essay is compiled from nine companies’ annual reports, between 2005 and 2014. The results were studied by summaries of graphs and regression analysis. Conclusion: The study shows that in the construction industry has the profitability fallen while the share of goodwill has increased. The telecommunications industry has increased the return on equity while the share of goodwill has decreased. The study showed that there is a correlation between profitability and goodwill in the industries studied. No significant value was achieved in impairments impact on profitability, which means that we can not express an opinion whether there is a connection between them.

Goodwill är en diskuterad och komplex post i balansräkningen som utsätts för subjektiva bedömningar vid värdering och nedskrivningsprövning. I denna uppsats analyserasbörsnoterade bolags texter kring goodwill i deras årsredovisningar för att undersöka om det finns några skillnader mellan bolag i hur de kommunicerar kring goodwill. Dessutom undersöks om bolagens kommunikation kring goodwill förändras när de genomför en nedskrivning av goodwill. Studiens resultat baseras på innehållsanalyser av 14 bolagsårsredovisningar över tre efterföljande år. Resultatet från innehållsanalyserna visar att mängden text i årsredovisningarna som behandlar goodwill skiljer sig mellan bolagen och att den främsta skillnaden som observerades kunde hänföras till text som berör bolagsspecifikinformation om goodwill. Vidare visar resultatet att mängden text som berör nedskrivning av goodwill ökar när bolagen genomför en nedskrivning av goodwill. / Goodwill is a discussed and complex asset in the balance sheet which is exposed to subjective judgements on valuation and impairment testing. This study analyzes publicly listed companies’ texts about goodwill in their annual reports to examine if there are any differences between how companies communicates about goodwill. Furthermore, the study examines if the companies’ communication about goodwill changes when a goodwill impairment is reported. The results of the study are based on the content analysis of 14 companies’ annual reports from three following years. The results from the content analysis shows that the amount of text in the annual reports regarding goodwill differs between companies and that the prime difference which was observed could refer to company specific information about goodwill. Further on the result shows that the amount of text that about goodwill impairment increases when the company reports an impairment of goodwill. This paper is written in Swedish.

Tanto na esfera profissional como acadêmica, combinações de negócios demandam contadores, administradores, economistas, estatísticos, advogados e financistas pela complexidade e altas cifras envolvidas. Contudo, relevante lacuna normativa referente à contabilização de eventual Goodwill gerado em transação dentro de grupo econômico (Ágio Interno) nas Demonstrações Individuais proporciona celeuma espinhosa. No Brasil tivemos interpretações e mesmo regulações conflitantes nos últimos anos. Da mesma forma, internacionalmente não existe pacificação alguma. A questão basicamente repousa na analogia do IFRS 3, CPC 15 brasileiro (destinado à combinação de negócios entre terceiros e à Demonstração Consolidada). Tanto aqui como lá, por diferentes razões, discutem-se 3 possibilidades para o Goodwill intragrupo: sempre contabilizá-lo, nunca contabilizá-lo ou o aclamado \"depende\". Este estudo téorico interdisciplinar se valeu de teoria e doutrina societária e contábil. Bem como suporte de teorias econômicas, elementos de teoria geral do direito civil e do direito das obrigações. Além dos normativos legislativos brasileiros e internacionais. Na análise das 3 correntes, nesta perspectiva jurídico-contábil, buscou-se aprofundamento conceitual de Goodwill e de Grupos Econômicos, orientando-se pelos parâmetros estruturantes do IFRS. Como consequência, a pesquisa normativa concluiu pelo \"depende\". A aplicação da analogia, verificação da legitimidade do ágio interno, instaura-se não na singela constatação de controle acionário e sim na independência das partes. Majoritariamente quem detém o controle acionário acaba direcionando a transação. Entretanto, pode ocorrer descasamento entre o controle acionário e o efetivo controle de gestão (direcionamento da transação) surgindo casos de partes independentes dentro de grupo e, por outro lado, partes dependentes em relações externas. / In the professional sphere as well as in the academy, business combinations require accountants, managers, economists, statisticians, lawyers and financiers due to the complexity and the high figures involved. However, relevant regulatory gap related to the recognition of eventual goodwill generated by transaction inside an economic group in the Individual Financial Statements provides thorny turmoil. In Brazil interpretations and even regulations have conflicted over the last few years. Further there is no international agreement regarding this issue. The question basically rests on the analogy of IFRS 3, CPC 15 in Brazil (addressed for business combination between third parties and Consolidated Statement). Both here and there, for different reasons, three possibilities for the Intragroup Goodwill are discussed: always recognize it, never recognize it, or the acclaimed \"it depends\". This theoretical and interdisciplinary study made use of theory and doctrine from Corporate Law and Accounting. It was also supported by economic theories, elements from General Theory of Civil Law and Obligation Law, as well as the Brazilian and international legislative standards. In the analysis of these 3 views, through this accounting and legal perspective, we sought to deepen the concepts of Goodwill and Economic Groups, guided by the structuring parameters of the IFRS. As a result, the normative research concluded in favour of \"it depends\". The application of the analogy, when legitimacy of intragroup goodwill is verified, is established not on the simple check of stock control, but through the parties\' independence. In most cases, the controlling stock holder ends up directing the transaction. Nevertheless, mismatch can occur between the stock control and the effective management control (transaction\'s direction) resulting in cases of independent parties inside the group and, on the other hand, dependent parties in external relations.

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>Titel:</strong>   Goodwill – att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag.</p><p><strong>Seminarium:</strong> 2010-06-03</p><p><strong>Institution:</strong>     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling</p><p><strong>Kurs:</strong>                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp</p><p><strong>Författare:</strong>      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                              </p><p><strong>Handledare:</strong> Ulla Pettersson</p><p><strong>Examinator:</strong>   Cecilia Lindh</p><p><strong>Nyckelord:</strong>     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivning</p><p><strong>Problemformulering:</strong>   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen?</p><p>Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte?</p><p>Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför?</p><p><strong>Syfte:</strong>   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk.</p><p><strong>Metod:</strong>  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer. Intervjufrågorna är öppet formulerade för att återspegla revisorernas egna tankar.</p><p><strong>Slutsats:</strong>  Bland de intervjuade revisorerna råder skilda meningar angående om något problem upplevs med goodwill. Ett problem grundar sig på att det är svårt att bedöma den framtida nytta som goodwill innebär. Kassaflödesmodeller används för att värdera ett företag som eventuellt ska förvärvas. Det värdet används sedan i förvärvsanalysen som i sin tur frambringar ett goodwillvärde. De intervjuade revisorerna har svårt att se goodwill som något annat än en tillgång, då ett företag varit villigt att betala ett överpris vid förvärvet.</p> / <h2>Abstract</h2><p><strong>Title:</strong>   Goodwill – to be or not to be: A study on auditor's view of goodwill and the examination of it in unlisted companies.</p><p><strong>Seminar date:</strong>   2010-06-03</p><p><strong>Institution:</strong>  Mälardalens Högskola, School of Sustainable Development of Society and Technology</p><p><strong>Course:</strong>  Bachelor thesis in business administration, 15 credits</p><p><strong>Authors:</strong>  Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh</p><p><strong>Advisor:</strong>   Ulla Pettersson</p><p><strong>Examiner:</strong>   Cecilia Lindh</p><p><strong>Keywords:</strong>   Goodwill, revision, auditor, valuation, amortization</p><p><strong>The main issue:</strong>  How are the future benefits of goodwill valued and why? How do auditors revise that valuation?                          </p><p>Do auditors experience any problems with goodwill at the audit, why or why not?</p><p>What are auditors’ opinions of goodwill as an asset and why?</p><p><strong>Purpose:</strong>  The purpose is to create a better understanding of the concept of goodwill and auditors opinion about working with goodwill. The purpose is also to describe what the concept means and which opinions the interviewed auditors have of goodwill. The thesis examines furthermore how auditors approach a valuation of goodwill at the audit and if the revision is perceived as problematic.</p><p><strong>Method:   </strong>In the thesis we have used a qualitative method in order to get a deeper understanding about auditors’ opinion of goodwill. The primary data, which forms the basis for the empirical part of the thesis, consists of three personal interviews. The questions in the interviews are openly formulated to reflect the auditors’ own thoughts.</p><p><strong>Conclusion:</strong>  There are different opinions among the interviewed auditors about having any problems experienced with goodwill. One problem is based on the difficulty of estimating the future benefits that goodwill means. Cash flow models are used to determine the value of a company that might be acquired. This value is then applied in the acquisition analysis that brings forth goodwill. The interviewed auditors think it is difficult to see goodwill as anything but an asset, since a buying company have actually been willing to pay an overprice by the acquisition.</p>

<p>Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.</p><p>International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process där</p><p>alla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning. IASB publicerade under 2004 en ny standard rörande företagsförvärv. IFRS 3 Business Combinations, innehåller stora förändringar som bland annat innebär att Goodwill inte längre skall skrivas av utan vid behov skrivas ned. Under december 2002 utgav IASB ”Exposure Draft 3, Business Combinations” där nämnden bjöd in aktörer till att svara på och kommentera de olika frågorna som ingick i utkastet till IFRS 3.</p><p>Syftet med denna uppsats är att försöka öka förståelsen av hur lobbying av denna typ fungerar genom att studera svarsbreven IASB erhållit ifrån de olika aktörerna till fråga 8 i utkastet.</p><p>Studien har utgått ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet är uppdelat efter hur aktörerna ställt sig till frågan och därefter klassificerat efter vilken grupp intressenterna tillhör. Analysen har genomförts för varje aktörsgrupp separat. Syftet med detta är att försöka urskilja hur varje grupp argumenterat för sin sak för att sedan se om vi kan hitta någonting gemensamt i själva resonemangen som knyter gruppen till en viss ställning. Även argumenten i sig är klassificerade efter syntaktiska, pragmatiska och semantiska resonemang.</p><p>Störst i antalet insända svar var producenter av finansiell information. Då nya regler får en direkt påverkan på producenter av finansiell information kan det relativa intresset från denna grupp förklaras med att aktörer söker påverka mot en position som gynnar</p><p>den egna verksamheten. Den minsta gruppen utgjordes av statliga institutioner, detta kan förklaras med att utkastet inte medförde eventuella skatteeffekter, då standarden behandlar koncernredovisning.</p><p>Innhållet i argumenten var den samma för de flesta aktörer. Samtliga intressenter hade på liknande sätt utgått ifrån IASBs ställningstagande när dessa argumenterade mot utkastet. Aktörerna som var för hade inte sökt stärka sin position i vidare mening. Pragmatiska och semantiska argument var de som förekom mest, syntaktiska argument användes i betydligt lägre utsträckning.</p> / <p>Goodwill has under a significant time been a major dilemma in accounting. The controversy regarding how to recognize this complex concept has been going on for a long period of time. The issue concerning amortisation over the useful life or amortisation of goodwill in general is one of the most disputed accounting subjects.</p><p>International Accounting Standards Board is a self governing organizational body whose assignment is to promulgate accounting and financial standards. IFRS is a set of accounting standards that are issued by IASB. The development of IFRS occurs through a process where all interested parties(standard-setter, auditors, publisher and</p><p>users of financial reports) whose affected are advised to inform their opinion. In 2004 IASB published a new standard concerning business combinations. IFRS 3 contained amendments proposing that goodwill should not be amortised systematically over its useful life and that goodwill instead should be impaired on indication. During</p><p>December 2002 IASB published ”Exposure Draft 3, Business Combinations” where they invited participants to respond and comment on the subject that was included in the exposure draft.</p><p>The purpose of this paper to gain understanding and perception of how lobbying of this nature functions by studying and analyzing the comment letters that IASB received on question 8 in the exposure draft.</p><p>In This paper we assume a hermeneutic abductiv approach. The empirical data is divided after how the interested has positioned themselves in the question and accordingly to suited groups. The analysis has been executed for every interest group separately. The purpose in doing this is to try to identify how the each group has argued for his matter and afterwards seek to find something general in the groups reasoning for it’s position. The arguments that each respondent group applies are also assorted in three classifications, syntactic, semantic and pragmatic.</p><p>Considerable amount of the comment letters were in the group, producers of financial information. When new standards have a direct effect on producers of financial reports, we observed that the interest from this group can be explained by stating that they seek to influence against a position that benefits their financial activities. The minor group constituted of governmental institutions, this can be clarified by noticing that the</p><p>exposure draft did not result in any potential tax effects, since the standard only concerned business combinations.</p><p>The content of the arguments was similar for the majority of the interested parties. They had all in an equivalent way assumed from the same standing point as IASB, when arguing against the exposure draft. The interest that was for the proposal did not attempt to strengthen their position in an extended meaning. The arguments that aroused mostly were pragmatic and semantic, syntactic arguments were applied in a lower extent.</p>