Global ETD Search

1	Mindre komplex normgivning inom redovisning i framtiden? / Less complex accounting standard setting in the future? : with focus on the new K1-regulation Hedberg, Conny, Petersson, Sandra January 2007 (has links) Dagens normgivning inom redovisning är komplex då det råder flera parallella regelverk världen över. Regelförenkling är ett aktuellt område både internationellt och i Sverige. För att uppnå en förenklad normgivning inom redovisning i Sverige har Bokföringsnämnden förändrat sin inriktning på normgivningen. Företagen ska nu delas in i fyra olika kategorier och särskilda regelverk ska ges ut för vardera kategori. Regelverket för den första kategorin trädde i kraft den 1 januari 2007 och omfattar enskilda näringsidkare. Avsikten med regelverket är att uppnå förenkling men frågan är om det lyckas. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida de nya K1-reglerna leder till en förenkling för den som utför redovisningen.Forskningen inleds med att behandla en referensram kring förenkling, normgivning och det nya regelverket. Därefter följer en kvalitativ empirisk undersökning i form av intervjuer med redovisningskonsulter. Det sker en tolkning och analys av båda delarna och analysen ligger sedan till grund för resultatet av forskningen.Uppsatsens slutsatser är att det nya regelverket innebär en förenkling för den enskilda näringsidkare som själv sköter sin redovisning och har kunskap om hur en balansräkning upprättas. Förenklingen består i att reglerna är samlade på ett ställe och är samordnade med skattereglerna. Därmed kan redovisningen användas som underlag för deklarationen utan justeringar. Reglerna ger även möjlighet till att upprätta en förenklad version av årsbokslutet. Redovisningskonsulterna som utför redovisning åt enskilda näringsidkare väljer att inte tillämpa regelverket då de inte anser att det innebär någon direkt förenkling för dem. Fördelar som ändå nämns är exempelvis ett mindre behov av periodisering av kundfordringar och leverantörsskulder vid bokslutet. / Uppsatsnivå: D K1 förenkling bokföringsnämnden normgivning Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill Teklu, Samson, Sharifi Toiserkani, Ali January 2007 (has links) <p>Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.</p><p>International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process där</p><p>alla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning. IASB publicerade under 2004 en ny standard rörande företagsförvärv. IFRS 3 Business Combinations, innehåller stora förändringar som bland annat innebär att Goodwill inte längre skall skrivas av utan vid behov skrivas ned. Under december 2002 utgav IASB ”Exposure Draft 3, Business Combinations” där nämnden bjöd in aktörer till att svara på och kommentera de olika frågorna som ingick i utkastet till IFRS 3.</p><p>Syftet med denna uppsats är att försöka öka förståelsen av hur lobbying av denna typ fungerar genom att studera svarsbreven IASB erhållit ifrån de olika aktörerna till fråga 8 i utkastet.</p><p>Studien har utgått ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet är uppdelat efter hur aktörerna ställt sig till frågan och därefter klassificerat efter vilken grupp intressenterna tillhör. Analysen har genomförts för varje aktörsgrupp separat. Syftet med detta är att försöka urskilja hur varje grupp argumenterat för sin sak för att sedan se om vi kan hitta någonting gemensamt i själva resonemangen som knyter gruppen till en viss ställning. Även argumenten i sig är klassificerade efter syntaktiska, pragmatiska och semantiska resonemang.</p><p>Störst i antalet insända svar var producenter av finansiell information. Då nya regler får en direkt påverkan på producenter av finansiell information kan det relativa intresset från denna grupp förklaras med att aktörer söker påverka mot en position som gynnar</p><p>den egna verksamheten. Den minsta gruppen utgjordes av statliga institutioner, detta kan förklaras med att utkastet inte medförde eventuella skatteeffekter, då standarden behandlar koncernredovisning.</p><p>Innhållet i argumenten var den samma för de flesta aktörer. Samtliga intressenter hade på liknande sätt utgått ifrån IASBs ställningstagande när dessa argumenterade mot utkastet. Aktörerna som var för hade inte sökt stärka sin position i vidare mening. Pragmatiska och semantiska argument var de som förekom mest, syntaktiska argument användes i betydligt lägre utsträckning.</p> / <p>Goodwill has under a significant time been a major dilemma in accounting. The controversy regarding how to recognize this complex concept has been going on for a long period of time. The issue concerning amortisation over the useful life or amortisation of goodwill in general is one of the most disputed accounting subjects.</p><p>International Accounting Standards Board is a self governing organizational body whose assignment is to promulgate accounting and financial standards. IFRS is a set of accounting standards that are issued by IASB. The development of IFRS occurs through a process where all interested parties(standard-setter, auditors, publisher and</p><p>users of financial reports) whose affected are advised to inform their opinion. In 2004 IASB published a new standard concerning business combinations. IFRS 3 contained amendments proposing that goodwill should not be amortised systematically over its useful life and that goodwill instead should be impaired on indication. During</p><p>December 2002 IASB published ”Exposure Draft 3, Business Combinations” where they invited participants to respond and comment on the subject that was included in the exposure draft.</p><p>The purpose of this paper to gain understanding and perception of how lobbying of this nature functions by studying and analyzing the comment letters that IASB received on question 8 in the exposure draft.</p><p>In This paper we assume a hermeneutic abductiv approach. The empirical data is divided after how the interested has positioned themselves in the question and accordingly to suited groups. The analysis has been executed for every interest group separately. The purpose in doing this is to try to identify how the each group has argued for his matter and afterwards seek to find something general in the groups reasoning for it’s position. The arguments that each respondent group applies are also assorted in three classifications, syntactic, semantic and pragmatic.</p><p>Considerable amount of the comment letters were in the group, producers of financial information. When new standards have a direct effect on producers of financial reports, we observed that the interest from this group can be explained by stating that they seek to influence against a position that benefits their financial activities. The minor group constituted of governmental institutions, this can be clarified by noticing that the</p><p>exposure draft did not result in any potential tax effects, since the standard only concerned business combinations.</p><p>The content of the arguments was similar for the majority of the interested parties. They had all in an equivalent way assumed from the same standing point as IASB, when arguing against the exposure draft. The interest that was for the proposal did not attempt to strengthen their position in an extended meaning. The arguments that aroused mostly were pragmatic and semantic, syntactic arguments were applied in a lower extent.</p> Lobbying Accounting Goodwill Standard setting Lobbying Redovisning Goodwill Normgivning Business studies Företagsekonomi
3	Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill Teklu, Samson, Sharifi Toiserkani, Ali January 2007 (has links) Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna. International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process där alla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning. IASB publicerade under 2004 en ny standard rörande företagsförvärv. IFRS 3 Business Combinations, innehåller stora förändringar som bland annat innebär att Goodwill inte längre skall skrivas av utan vid behov skrivas ned. Under december 2002 utgav IASB ”Exposure Draft 3, Business Combinations” där nämnden bjöd in aktörer till att svara på och kommentera de olika frågorna som ingick i utkastet till IFRS 3. Syftet med denna uppsats är att försöka öka förståelsen av hur lobbying av denna typ fungerar genom att studera svarsbreven IASB erhållit ifrån de olika aktörerna till fråga 8 i utkastet. Studien har utgått ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet är uppdelat efter hur aktörerna ställt sig till frågan och därefter klassificerat efter vilken grupp intressenterna tillhör. Analysen har genomförts för varje aktörsgrupp separat. Syftet med detta är att försöka urskilja hur varje grupp argumenterat för sin sak för att sedan se om vi kan hitta någonting gemensamt i själva resonemangen som knyter gruppen till en viss ställning. Även argumenten i sig är klassificerade efter syntaktiska, pragmatiska och semantiska resonemang. Störst i antalet insända svar var producenter av finansiell information. Då nya regler får en direkt påverkan på producenter av finansiell information kan det relativa intresset från denna grupp förklaras med att aktörer söker påverka mot en position som gynnar den egna verksamheten. Den minsta gruppen utgjordes av statliga institutioner, detta kan förklaras med att utkastet inte medförde eventuella skatteeffekter, då standarden behandlar koncernredovisning. Innhållet i argumenten var den samma för de flesta aktörer. Samtliga intressenter hade på liknande sätt utgått ifrån IASBs ställningstagande när dessa argumenterade mot utkastet. Aktörerna som var för hade inte sökt stärka sin position i vidare mening. Pragmatiska och semantiska argument var de som förekom mest, syntaktiska argument användes i betydligt lägre utsträckning. / Goodwill has under a significant time been a major dilemma in accounting. The controversy regarding how to recognize this complex concept has been going on for a long period of time. The issue concerning amortisation over the useful life or amortisation of goodwill in general is one of the most disputed accounting subjects. International Accounting Standards Board is a self governing organizational body whose assignment is to promulgate accounting and financial standards. IFRS is a set of accounting standards that are issued by IASB. The development of IFRS occurs through a process where all interested parties(standard-setter, auditors, publisher and users of financial reports) whose affected are advised to inform their opinion. In 2004 IASB published a new standard concerning business combinations. IFRS 3 contained amendments proposing that goodwill should not be amortised systematically over its useful life and that goodwill instead should be impaired on indication. During December 2002 IASB published ”Exposure Draft 3, Business Combinations” where they invited participants to respond and comment on the subject that was included in the exposure draft. The purpose of this paper to gain understanding and perception of how lobbying of this nature functions by studying and analyzing the comment letters that IASB received on question 8 in the exposure draft. In This paper we assume a hermeneutic abductiv approach. The empirical data is divided after how the interested has positioned themselves in the question and accordingly to suited groups. The analysis has been executed for every interest group separately. The purpose in doing this is to try to identify how the each group has argued for his matter and afterwards seek to find something general in the groups reasoning for it’s position. The arguments that each respondent group applies are also assorted in three classifications, syntactic, semantic and pragmatic. Considerable amount of the comment letters were in the group, producers of financial information. When new standards have a direct effect on producers of financial reports, we observed that the interest from this group can be explained by stating that they seek to influence against a position that benefits their financial activities. The minor group constituted of governmental institutions, this can be clarified by noticing that the exposure draft did not result in any potential tax effects, since the standard only concerned business combinations. The content of the arguments was similar for the majority of the interested parties. They had all in an equivalent way assumed from the same standing point as IASB, when arguing against the exposure draft. The interest that was for the proposal did not attempt to strengthen their position in an extended meaning. The arguments that aroused mostly were pragmatic and semantic, syntactic arguments were applied in a lower extent. Lobbying Accounting Goodwill Standard setting Lobbying Redovisning Goodwill Normgivning Business studies Företagsekonomi
4	Kommunal redovisning : En rättsvetenskaplig studie / Local government accounting : A legal study Wiklander, Per-Ola January 2016 (has links) Swedish municipalities are obliged to continually and annually account and disclose information in certain accounting reports. The accounting obligation for municipalities is set forth in the Swedish Local Government Act. Since the year 1998 there is also a Local Government Accounting Act (LGAA) in place. In accordance with LGAA a requirement on all accounting is that it needs to be established in line with Swedish General Accepted Accounting Principles (GAAP). At the same time as LGAA came into effect, the state and the municipal federations established a new standard-setting body. It had, and still has, the task to publish recommendations with the body’s view on how municipalities should account in accordance with Swedish GAAP. The body received the name The Council for Municipal Accounting, CMA. In this study the complex of norms that is of certain importance for Swedish municipalities when they account are analysed. Questions that are analysed are e.g. what position and function the standard-setting body CMA and the body’s recommendations have in a legal context. Another question that is analysed is how the regulation for municipalities should be understood in relation to the regulation for private sector. Some of the conclusions in the study are that there is a possibility to identify a Swedish GAAP for Municipalities which has its own systematic. The legal control of whether municipalities account in accordance to Swedish GAAP is weak though. When evaluating what should be seen as Swedish GAAP for municipalities, there is a presumption that the recommendations from CMA are the correct interpretations, even though the recommendations in line with the constitution can not be seen as any form of binding law. In light of this, the strength of the presumption is somewhat unclear, but should not be seen as strong as the equivalent presumption that recommendations from standard-setting bodies in private sector are the correct interpretation of Swedish GAAP. / Sveriges kommuner och landsting har sedan länge varit skyldiga att redovisa utfallet av sin verksamhet. Det kommunala redovisningsområdet har gått från att vara i stort sett oreglerat, till en reglering som under de senaste två decennierna utvecklats i väsentlig grad. Dagens reglering är emellertid inte okomplicerad utan ger upphov till ett flertal intressanta rättsliga frågeställningar, bland annat frågan om vilken rättslig ställning som kan tillskrivas olika typer av normer inom området. I denna rättsvetenskapliga studie analyseras, systematiseras och utvärderas regleringen som berör den kommunala redovisningsskyldigheten, särskilt i ljuset av att redovisningen ska upprättas i enlighet med den rättsliga standarden god redovisningssed. Undersökningen omfattar flera rättsområden där konstitutionella, kommunal- och redovisningsrättsliga frågor behandlas parallellt. Inom ramen för undersökningen utvärderas bland annat förhållandet mellan lagstiftningen och den s.k. kompletterande normgivningen, både ur ett principiellt perspektiv och genom en särskild undersökning av fyra utvalda redovisningsfrågor. De fyra redovisningsfrågor som behandlas är redovisningen av materiella anläggningstillgångar, bidrag till infrastruktur, pensionsåtagandet samt den sammanställda redovisningen. local government accounting local government accounting act legal polycentricity standard-setting the council for municipal accounting god redovisningssed kommunal redovisning normgivande organ kompletterande normgivning rättslig polycentri RKR kommunal årsredovisning
5	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

1

Page generated in 0.0538 seconds