Måste man synas för att vara någon? Om jag smälter in, finns jag då inte?I sagornas värld är allt tillåtet, allt är möjligt. I Avtryck utmanar jag mitt kollektionstänk och jag skapar en gränsöverskridande textilkollektion. Jag utformar textilier ämnade till tre olika produkter, ett plagg, ett möbeltyg och ett digitaltryck som en fond. Målet är att sammanföra produkterna och skapa en helhet. Likt en fabel vill jag belysa ett ämne på ett lättsamt sätt i min formgivning. Jag arbetar med hur textila mönster och strukturer på en kropp förhåller sig till andra former och ytor i en rumslighet. / Program: Textildesignutbildningen

<p>Uppsatsen handlar om turismutvecklingen i gränsregionen vid den polsk-slovakiska gränsen, där Pieniny nationalparker som finns på var sin sida av den nationella gränsen uppmärksammas. I studien ställs frågor om möjligheter att utveckla turismen i en region mellan två länder, vilka restriktioner begränsar denna verksamhet och i vilken utsträckning har utvecklats samarbete som gäller turismfrågor mellan Polen och Slovakien.</p><p>I uppsatsen används ett relevant teoretiskt material om regioner, statliga gränser, gränsöverskridande samarbete, förbindelserna mellan nationalparker och turismen samt turismplaneringen i skyddade områden. Det empiriska materialet om ämnet samlas in genom observation på fältet och intervjuer på båda Pieniny nationalparkerna i gränsregionen mellan Polen och Slovakien samt på Ekonomidepartementet i Slovakiens huvudstad Bratislava.</p><p>Efter en utfört analys kommer författaren till följande slutsatser:</p><ul><li>turismutvecklingens möjligheter i gränsregionen finns på grund av två Pieniny nationalparker som finns på båda sidorna av gränsen och utgör ett odelbart ekologiskt system; tillhörande EU och Schengen frigör rörligheten av människor i gränsområdet; transporter och kommunikationer har möjligheten att utvecklas i samband med turismutvecklingen vid gränsen,</li><li>turismutvecklingens restriktioner i gränsregionen innebär den utspridda organiseringen av turismplaneringen; den känsliga naturen i nationalparkerna kräver en särskild hänsyn inom turismutvecklingens process; en stor andel av privatägdmark i nationalparkerna försvårar planeringen; brist på tillgänglighet bromsar turismens utveckling; olika lagar i Polen och Slovakien komplicerar en enhetlig turismutveckling i gränsregionen; olika valutor i Polen och Slovakien besvärar turister som kommer på besök,</li><li>samarbete inom turismplaneringen i den polsk-slovakiska gränsregionen har påbörjats, men fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas. </li></ul>

Uppsatsen handlar om turismutvecklingen i gränsregionen vid den polsk-slovakiska gränsen, där Pieniny nationalparker som finns på var sin sida av den nationella gränsen uppmärksammas. I studien ställs frågor om möjligheter att utveckla turismen i en region mellan två länder, vilka restriktioner begränsar denna verksamhet och i vilken utsträckning har utvecklats samarbete som gäller turismfrågor mellan Polen och Slovakien. I uppsatsen används ett relevant teoretiskt material om regioner, statliga gränser, gränsöverskridande samarbete, förbindelserna mellan nationalparker och turismen samt turismplaneringen i skyddade områden. Det empiriska materialet om ämnet samlas in genom observation på fältet och intervjuer på båda Pieniny nationalparkerna i gränsregionen mellan Polen och Slovakien samt på Ekonomidepartementet i Slovakiens huvudstad Bratislava. Efter en utfört analys kommer författaren till följande slutsatser: turismutvecklingens möjligheter i gränsregionen finns på grund av två Pieniny nationalparker som finns på båda sidorna av gränsen och utgör ett odelbart ekologiskt system; tillhörande EU och Schengen frigör rörligheten av människor i gränsområdet; transporter och kommunikationer har möjligheten att utvecklas i samband med turismutvecklingen vid gränsen, turismutvecklingens restriktioner i gränsregionen innebär den utspridda organiseringen av turismplaneringen; den känsliga naturen i nationalparkerna kräver en särskild hänsyn inom turismutvecklingens process; en stor andel av privatägdmark i nationalparkerna försvårar planeringen; brist på tillgänglighet bromsar turismens utveckling; olika lagar i Polen och Slovakien komplicerar en enhetlig turismutveckling i gränsregionen; olika valutor i Polen och Slovakien besvärar turister som kommer på besök, samarbete inom turismplaneringen i den polsk-slovakiska gränsregionen har påbörjats, men fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas.

No description available.

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Vi lever i ett samhälle där mångt och mycket blivit mer specialiserat, som följd av detta har det även skapats ett större behov av ett gränsöverskridande samarbete mellan olika professioner för att hjälpa de individer som har komplexa behov. En av dessa målgrupper är barn. De senaste åren har det även kommit forskning som pekar på att den största skyddsfaktorn för utsatta barn är en positiv skolgång. Magelungen Utveckling AB är ett företag som tagit tillvara på denna forskning och kombinerar delar av sitt behandlingsarbete tillsammans med skolgång. Detta medför ett samarbete över professionsgränserna för de lärare och socionomer som jobbar inom verksamheterna. Då ett sådant samarbete inrymmer olika professioner, kunskaper, utbildningar och erfarenheter kan det bidra till både brister och möjligheter. Den här studien syftar till att undersöka vad dessa kan vara. Det har genomförts fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse för hur ett gränsöverskridande samarbete kan utformas, samt hur de anställda inom verksamheten erfar detta samarbete. De huvudsakliga slutsatserna är att det är möjligt att utforma ett gränsöverskridande samarbete, men det finns både brister och utvecklingsmöjligheter att se till. Men inställningarna hos de anställda har relevans och kan bidra till en förändrad syn där olikheterna blir till styrkor.

No description available.

<p>Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner. Många företag är lågt värderade vilket bäddar för ett köpläge för de företag som fortfarande har en likvid kassa. Vi ska i detta arbete analysera de beskattningskonsekvenser som uppstår i och med en gränsöverskridande fusion och om en tänkbar beskattning i så fall sker i enlighet med EGfördraget. Problemen som ämnet bjuder på är att det rör sig om en förhållandevis ny lagstiftning. Det har hittills inte varit ett uppmärksammat område och vi ska i uppsatsen försöka ge svar på de frågeställningar som återges i syftet. I analysen för vi ett resonemang om de beskattningskonsekvenser som sker för det svenska dotterbolaget och även om denna tänkbara beskattning sker i enlighet med EG-fördraget. Slutsatsen som vi kommer fram till är att det sker en uttagsbeskattning i det svenska dotterbolaget. Anledningen till detta är att fusionen inte anses vara en kvalificerad sådan och ingen skattemässig kontinuitet föreligger mellan övertagande och överlåtande bolag. Vi har även kommit fram till att beskattningen som uppstår inte strider mot EG-fördraget. Vi anser inte att det görs en skillnad mellan utländska och inhemska förhållanden då en uttagsbeskattning likväl skulle kunna aktualiseras på en nationell fusion som på en gränsöverskridande.</p>

Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner. Många företag är lågt värderade vilket bäddar för ett köpläge för de företag som fortfarande har en likvid kassa. Vi ska i detta arbete analysera de beskattningskonsekvenser som uppstår i och med en gränsöverskridande fusion och om en tänkbar beskattning i så fall sker i enlighet med EGfördraget. Problemen som ämnet bjuder på är att det rör sig om en förhållandevis ny lagstiftning. Det har hittills inte varit ett uppmärksammat område och vi ska i uppsatsen försöka ge svar på de frågeställningar som återges i syftet. I analysen för vi ett resonemang om de beskattningskonsekvenser som sker för det svenska dotterbolaget och även om denna tänkbara beskattning sker i enlighet med EG-fördraget. Slutsatsen som vi kommer fram till är att det sker en uttagsbeskattning i det svenska dotterbolaget. Anledningen till detta är att fusionen inte anses vara en kvalificerad sådan och ingen skattemässig kontinuitet föreligger mellan övertagande och överlåtande bolag. Vi har även kommit fram till att beskattningen som uppstår inte strider mot EG-fördraget. Vi anser inte att det görs en skillnad mellan utländska och inhemska förhållanden då en uttagsbeskattning likväl skulle kunna aktualiseras på en nationell fusion som på en gränsöverskridande.