No description available.

Dagens ökade tillgänglighet via teknisk utrustning leder till att tjänstemäns gränsdragning mellan arbetsliv och fritid allt mer suddas ut. Tjänstemän försätts in i ett nytt gränslöst arbetssätt, vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på hälsan. Dels leder detta nya arbetssätt till att tjänstemän på egen hand kan planera och strukturera sitt arbete, något som för många kan uppfattas fördelaktigt. När de själva har makten att påverka sitt arbetsutförande kan däremot krav och negativ press skapas. Arbetssättet ökar även möjligheten till att vara anträffbara för kunder, medarbetare och ledare under dygnets alla timmar, vilket kan leda till att familjeliv och sociala relationer hamnar i kläm. Följande studie har genomförts med syfte att undersöka hur tjänstemän beskriver att arbeta utifrån gränslösa arbetsvillkor inom en organisation. För att svara på syftet har en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning genomförts på en mindre organisation med 28 tjänstemän som är verksamma inom IT-branschen. Resultatet av studien visar att tjänstemän framhåller främst fördelar med gränslösa arbetsvillkor. Arbetssättet ansågs fördelaktigt utifrån ett ökat egenansvar bestående av utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter. Tjänstemän beskriver att de idag upplever en god balans mellan arbetsliv och fritid men påvisar tidigare erfarenheter av sämre  förhållanden. Kraven ansågs tidigare vara för stora vilket skapade stress, där fokus riktades på arbete istället för familjen. Lärdomar från de tidigare erfarenheterna, blev prioritering och förmågan att säga ifrån vid upplevd överbelastning. Vidare framgick det i resultatet att tjänstemän beskriver att de inte upplever en förväntan från varken kollegor eller ledare att ständigt vara tillgängliga. Problematiken visade sig istället vara en egen känsla och vilja att ständigt hålla sig uppdaterad kring sitt arbete. Utifrån studiens resultat framkom det att dialog kollegor emellan beskrivs som det främsta verktyget för ett ökat organisatorisk lärande. Däremot beskriver tjänstemän att de upplever en svag kommunikation från ledare gällande vad som förväntas av dem. De beskriver en saknad av riktlinjer kring gränslöshetens möjlighet till ständig tillgänglighet. Slutsatsen av denna studie är att ledaren bör vara tydligare gällande förväntan samt stödja de tjänstemän som upplever det svårt att behålla en hälsosam gränsdragning mellan arbete och fritid. I takt med att det gränslösa arbetssättet ökar, anser vi att samhället i större utsträckning behöver uppmärksamma konsekvenserna det kan medföra, detta för att kunna arbeta fram hållbara strategier och vidare förebygga hälsa hos de anställda. / The increased availability of today´s technical equipment often results in a blurry boarder between work and non-work. Officials experience new working situations which can have both positive and negative impacts on their health. This availability may result in more responsibility; the officials can plan and structure their work, which can for many people be very positive. But it can also result in negative stress and press. This way of working often lead to a round the clock availability for customers, co-workers and leaders, which can affect the family and social relationships. The following study is created with the intention to investigate how official´s describe how to work with boundless working conditions within an organization. In this study, we have used a combination of quantitative and qualitative research together with 28 officials, within a maller IT organization. The results demonstrate that the officials emphasize primarily benefits with boundless working conditions. The officials describe that they have a healthy balance between work and non-work, but previous experience has shown different. In the beginning, the demands were too ambitious. They were stressed and focused on work only, instead of being with their amily. These experience resulted in a process and communicated to their family and leader how to manage their overloaded working conditions. Furthermore the results showed that officials describe that they do not have an expectation of their colleagues or leaders to be available at all time. The problem was self-esteem and willingness to be constantly updated about their work. To increase organizational learning, the study's results emphasize dialogue between their co-workers are perceived as the main tool. However, officials feel a weak communication from leaders regarding the policies of their working conditions and what's expected of them. The conclusion of this study is that the leader should be clearer regarding the expectation and support the officials who find it difficult to maintain a healthy boundary between work and non-work. Furthermore, we believe society needs more attention regarding the  nsequences of the increasing boundless of working conditions in order to develop strategies and further prevention of health of the employees.

Studiens syfte är att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats samt att få en djupare förståelse av medarbetarnas välbefinnande i arbetslivet. Våra frågeställningar för studien är: Hur upplever medarbetarna arbetsbelastningen och den egna kontrollen i arbetet? Hur upplever medarbetarna gruppdynamiken och det sociala stödet på arbetsplatsen? Finns en upplevelse av stress på arbetsplatsen? Hur upplever medarbetarna samspelet mellan organisationen och människan? För att samla in materialet till studien utgick vi från en kvalitativ ansats där vi utförde intervjuer på två olika avdelningar, med sammanlagt sju medarbetare på Swedbank. Arbetsmiljöverket har publicerat en rapport gällande arbetsrelaterade besvär i Sverige under år 2016, där psykosociala aspekter är den största orsaken till ohälsa. Utifrån denna rapport blev vi motiverade till att få en djupare förståelse av en arbetsplats psykosociala arbetsmiljö. För att avgränsa studien har vi utgått från det teoretiska ramverket, där relationen mellan krav-kontroll- och stödmodellen samt HR-perspektivet främst har tillämpats. Ett delsyfte med studien är att se hur väl krav-kontroll- och stödmodellen kan implementeras i det moderna arbetslivet. Därför har vi placerat in informanterna i de olika arbetsmiljöer som modellen beskriver. Det visade sig dock vara förknippat med vissa svårigheter då modellen är mer lämpad för industriarbetare. Studiens resultat bygger på sex teman som framkom i intervjuerna: arbetsbelastning, egenkontroll i arbetet, gruppdynamik och socialt stöd, samspelet mellan organisationen och människan, förändringar i arbetet samt upplevelsen av stress i arbetet. Studien visar att individerna upplever att arbetsbelastningen är rimlig samt att det finns en egen kontroll över arbetet. Det framkom även att gruppdynamiken varierade beroende på avdelning men alla upplevde ett högt socialt stöd. Samtliga individer upplevde stress på arbetet men det kunde bemötas på ett positivt sätt. Slutligen kan man genom studien se att samspelet mellan organisationen och människan var positivt samt att “Swedbank-andan” var något som värderades högt.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser kring att vara uthyrd inom sin egen organisation och att belysa hur denna typ av anställningsform påverkar relationen mellan arbete och privatliv. Studien syftar även till att uppmärksamma vilken typ av krav som ställs på individerna samt hur dessa krav förhåller sig till upplevelsen av stöd och kontroll i arbetet. De teorier som använts i studien är Krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin om det gränslösa arbetet, vilka också har använts som grundvid utformning av intervjuguiden och för att analysera insamlad empiri. För att besvara studiens frågeställningar har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet från intervjuerna visar att upplevelsen av att vara internt uthyrd är individuell samt att de allra flesta deltagarna i den här studien på en övergripande nivå är nöjda med sin arbetssituation. De uttrycker att de upplever en tillfredsställande nivå av stöd och kontroll, trots att det utifrån framstår som att deras resurser är begränsade. Den upplevda tillfredsställelsen tolkas i den teoretiska analysen som ett tecken på att även kraven i arbetet är låga. Tillfredsställelsen kring de utifrån sett låga nivåerna av stöd och kontroll visar att låga nivåer av dessa resurser inte nödvändigtvis är negativt, så länge det står i relation till kraven. Att kraven är låga bekräftas också utifrån diskussionen om det gränslösa arbetet. De allra flesta deltagarna i studien upplever en god balans mellan arbete och privatliv, vilket även kan uttryckas som en upplevd hög kontroll. Det kan därmed fastställas att individernas arbetsliv inte i särskilt stor utsträckning inkräktar på deras privatliv. Slutligen visar studien även att de sociala relationerna i arbetet blir påverkade av den flexibla arbetsformen, men att detta kompenseras av andra faktorer och därför inte får några stora konsekvenser.