The goal of the Master´s Thesis is to make a business plan which would reflect the business intention of its author for an online food delivery service, to be able to asses its viability and possibly its feasebility. The first part is theoretical and it is dealing with the necessities of such plan. Special attention is put on the structure of a business plan. Practical part of the thesis is dedicated to the individual parts of the plan. Firstly the business opportunity and the form of personnel is introduced. Secondly the analysis of the market, competition, suppliers and marketing strategy. The financial plan is than testing the feasibility of the idea form the economic perspective.

Idag finns det en stor konkurrens mellan butiker inom dagligvaruhandel, varav ledningen är i ett stort behov av sin arbetskraft. Medarbetarskap är ett begrepp som belyser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande på arbetsplatsen. I dagsläget finns det en medvetenhet om att cheferna bör kunna påverka medarbetarskapet, däremot finns det inte några konkreta metoder eller verktyg för hur medarbetarskapet kan bli inverkat på. I samband med att det finns en vetskap om att icke-finansiella belöningar kan påverka anställdas beteende på arbetsplatsen, väcks intresset för om de här även kan ha en inverkan på medarbetarskapet. Studiens syfte är att redogöra kring förutsättningar som behövs för att uppnå ett gott medarbetarskap och att ta reda på ifall icke-finansiella belöningar kan inverka på medarbetarskapet. I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om medarbetarskap och belöningar, däribland förklaras medarbetarskapshjulet och icke-finansiella belöningar. Datainsamlingen baseras på en kvalitativ metod, där sju butiksmedarbetare har intervjuats. Av studien framgick öppenhet och förtroende mellan medarbetarna vara faktorer som bidrog till ett gott medarbetarskap. Det framkom att ansvarsfördelning var en viktig aspekt för medarbetarna, både för skapandet av engagemang men också för att få medarbetarna att stanna kvar på arbetsplatsen. Därav kunde det konstateras att icke-finansiella belöningar i form av arbetsberikning och utveckling i form av varierade arbetsuppgifter kunde vara avgörande för medarbetarskapet. Olika former av erkännande och positiv återkoppling kunde användas för att skapa öppenhet och engagemang hos medarbetarna. Sociala aktiviteter kunde användas för att belöna medarbetarna och kunde konstateras inverka på medarbetarskapet i form av gemenskap. På grund av studiens begränsningar kan inga säkra slutsatser dras. Förslag till fortsatt forskning är exempelvis att studera medarbetarskapet utifrån butikernas storlek, studera medarbetarskapet utifrån chefernas perspektiv och studera medarbetarskapet i förhållande till lönsamheten. / Today, there is a great deal of competition between stores in the grocery trade, of which the management is in great need of its labor. Empowerment/employeeship is a concept that highlights employees' commitment and responsibility in the workplace. At present, there is an awareness that managers should be able to influence employeeship, however, there are no concrete methods or tools for how employeeships can be affected. In connection with the knowledge that non-financial rewards can affect employees' behavior in the workplace, it arouses interest in whether they can have an impact on employeeship. The purpose of the study is to report on the conditions needed to achieve good employeeship and to find out if non-financial rewards can affect employeeship. The theoretical frame of reference describes theories about employeeship and rewards, including explaining the ‘’employeeship wheel’’ and non-financial rewards. Data collection is based on a qualitative method, where seven store employees have been interviewed. The study showed that openness and trust between employees were factors that contributed to good employeeship. It emerged that responsibility was an important aspect for the employees, both for the creation of commitment but also for getting the employees to stay in the workplace. From this, it could be stated that non-financial rewards in the form of work enrichment and development in the form of varied tasks could be decisive for the employees. Various forms of recognition and positive feedback could be used to create openness and commitment among employees. Social activities could be used to reward employees and could be found to affect employeeship in the form of community. Due to the limitations of the study, no definite conclusions can be drawn. Suggestions for further research are, for example, to study the employeeship based on the size of the stores, study the employeeship from the managers' perspective and study the employeeship in relation to profitability.

With increasing engagement in on-line shopping accelerated by the events of 2020, what can we learn about prices and their rigidity in the on-line sector? We collect an extensive dataset of scraped daily prices for four on-line grocery retailers from the Czech Republic from January 2020 to April 2021. We find substantial di erences in pricing among the retailers, including the impact of interest rate changes and the introduction of lockdowns on the probability of price change. Price rigidity depends significantly on the retailer and the assumptions imposed on temporary price changes. The mean number of all price changes among retailers ranges between 3.10 and almost 11 per year. Depending on the definition of excluded temporary price changes, retailers change prices permanently on average between 0.68 to 4.04 times per year. We show that a more in-depth analysis of temporary price changes is crucial for a robust assessment of price rigidity. JEL Classification E30, L81, C55, D22 Keywords on-line grocery shopping, price flexibility, tem- porary price changes, scraped prices Title High-Frequency Food Prices: Evidence from the Czech Republic

published_or_final_version / Business Administration / Master / Master of Business Administration

Désormais partie intégrante de notre quotidien, le numérique figure au cœur d’un nombre croissant d'activités. Les pratiques de magasinage n’échappent pas à la règle. Si les recherches en marketing qui explorent ce phénomène sont nombreuses, notre examen de la littérature met en évidence deux écueils récurrents : d’un côté, une tendance à morceler le numérique en mettant l’emphase sur une technologie spécifique et, de l’autre, une mise en retrait de la façon dont les individus se saisissent de ces ressources et les intègrent à leurs habitudes d’achat. Dans ce contexte, nous nous appuyons sur la sociologie des usages et, plus particulièrement, sur le concept de numérimorphose, pour donner du corps à l’usage des ressources digitales et apprécier les transformations engendrées par leur intégration plus ou moins durable aux pratiques de magasinage. Compte tenu de la diversité des pratiques d’achat, nous prenons le parti de nous focaliser sur une entrée empirique relativement peu abordée en marketing : les courses. Afin de nous positionner au plus près des individus lorsqu’ils assurent l’approvisionnement de leur foyer et rendre compte de leurs comportements effectifs, nous optons pour une méthodologie qualitative. Notre analyse aboutit à la mise en évidence d’un cadre analytique pour apprécier la numérimorphose des courses qui se décline sur trois axes : (1) le cadre communautaire qui aborde les courses en tant que pratique collective ; (2) le cadre spatiotemporel qui aborde les courses en tant que pratique située ; (3) le cadre marchand qui aborde les courses à partir de la relation entre l’offre et la demande. / Deeply embedded in our daily lives, digital technology appears as an essential component of our era. In our mind, this phenomenon is largely addressed by marketing research but remains affected by several limits. On the one hand, we notice that most researches focus on a specific technology. This results in a partial approach of practice’s digital shift. On the other hand, we argue that researches approaching digital shift in a larger scope fail to give social thickness to the use of technology. With this in mind, we adhere to the principles of « sociologie des usages » theoretical framework to enlighten the integration of digital devices into shopping practices. In order to face theoretical challenges related to the practice’s digital shift we introduce the concept of digimorphosis in marketing research. Given the diversity of shopping practices, we propose an application of the concept to grocery shopping. In order to position ourselves as close as shoppers, we opt for a qualitative methodological positioning. Here as well, the challenges related to the digital shift require reconsidering the techniques traditionally used to collect data, bring new ones and combines them to enrich our understanding of shopper’s behavior in a connected world. Our analysis leads to the identification of a three axes analytical framework designed to appreciate the digimorphosis of shopping practices: (1) the community axe which address shopping as a collective practice; (2) the spatio-temporal axe which address shopping as a situated practice; (3) the mercantile axe which address shopping as a practice based on value creation.

Bakgrund: E-handeln växer kraftigt och den digitala mathandeln är inne i sin mest expansiva fas. Konkurrensen inom den digitala mathandeln ökar stadigt och leder till allt högre förväntningar från kunder. De höga kundkraven skapar utmaningar för företag inom den digitala mathandeln att följa med i kundernas krav och förväntningar och på så vis skapa kvalitet för kunder. Därmed finns ett behov att öka förståelsen både kring livsmedelsföretags kvalitetsstyrning samt vilka förväntningar och krav kunder har på den digitala mathandeln. Syfte: Syftet med studien är att få förståelse för hur kvalitetsstyrningen ser ut inom den digitala mathandeln i Sverige. Vidare vill vi få insikt i vad som värdesätts av kunder för att livsmedelsföretagen ska få ökad förståelse kring hur de kan utforma kvalitetsstyrningen. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och har en flerfallstudiedesign. Det empiriska materialet är insamlat genom sex semistrukturerade intervjuer från tre företag och tio semistrukturerade intervjuer med kunder. Slutsats: Företagen inom den digitala mathandeln arbetar till stor del i enlighet med kvalitetsstyrning, dock inte fullständigt. Vidare stämmer företagens arbete till stor del överens med kundens förväntningar med vissa undantag. Leveransen har exempelvis liten prioritet hos fallföretagen, medan den värderas högt av kunder. Att de inte helt överensstämmer visar att ytterligare kundfokus är önskvärt. / Background: E-commerce is growing rapidly and online supermarkets are in their most expansive phase. Competition between online supermarkets are increasing which results in high expectations from customers. High customer expectations create challenges for online supermarkets in meeting customer expectations and creating quality for customers. Therefore, there is a need to increase the understanding of the quality management of online supermarkets as well as knowledge about customer expectations. Aim: The aim of the study is to increase the understanding of quality management in Swedish online supermarkets. Furthermore, the aim is to gain insight into which aspects customers values to provide online supermarkets with an increased understanding of how to design their quality management. Methodology: The study has a qualitative research approach and a multiple case study design. The empirical material is collected through six semi-structured interviews with three online supermarkets as well as semi-structured interviews with ten customers. Conclusions: Swedish online supermarkets work in accordance with quality management, however not completely. Furthermore, the priorities of the companies are mainly equivalent with the expectations of customers although not entirely. For example, delivery has a lack of priority for supermarkets, while it is highly valued by customers. The fact that they do not completely correspond indicates that additional customer focus is desirable.

The master thesis is focusing on development in consumer and buying behaviour in on-line grocery shopping. The first part characterizes the key concepts of this topic i.e. consumer, consumer behaviour, consumer behaviour´ models, buying behaviour, purchase decision process, e-business, e-commerce. The practical part of the thesis covers the analysis of quantitative marketing research results. The end is dedicated to suggestions and recommendations for services´ improvement of on-line grocery stores in the Czech Republic.

Introduction – Shopping groceries online has had an explosive growth in relation with Covid-19 pandemic, where consumers have been restricted and has had to re-prioritize how and where they shop, which has forced new habits and consumer behaviors. Grocery stores are constantly trying to influence consumers’ buying behaviors through a number of different promotional tools to get a response from consumers. Purpose – The purpose of our study is to examine how the adoption process is affected when consumers start shopping groceries online and gain a deeper understanding of how consumer behavior has changed. Theoretical frame of references – The theoretical frame of reference is based on previous research on food trade via the internet and factors that influence consumer behavior. The areas that we have identified as important for analyzing our empirical data with theories are: The adoption process, perceived customer values, online promotion and impulse buying behavior. Methodology – Based on the purpose of the study, we have chosen to do a qualitative study with a deductive approach. The collected material consisted 6 personal interviews where we chose a semi-structured interview method. The collected material has been transcribed and analyzed based on the thematic analysis method. Results – The results of the study showed that there are several factors that affect the respondents’ consumer behavior. However, our results show the importance of situational factors in understanding why consumers start and interrupt their online grocery shopping. Furthermore, our results indicate that online grocery shopping has attracted a wider range of consumers in relation with Covid-19 pandemic, thus affecting consumers by various factors depending on the type of buying behavior consumers have. Contribution – The study contributes both practically and theoretically where we have developed a new model that grocery stores can use to strength the motivation and influence consumers’ buying behavior through a dynamic marketing strategy. / Inledning - Att handla livsmedel via nätet har haft en explosionsartad tillväxt i samband med Covid-19 pandemin där konsumenter har blivit begränsade och har fått omprioriterat hur och var de handlar, vilket har tvingat fram nya vanor och konsumentbeteenden. Livsmedelsbutiker försöker ständigt påverka konsumenternas köpbeteenden genom ett antal olika promotionverktyg för att få en respons från konsumenterna. Syfte - Syftet med denna studie är att förklara hur adoptionsprocessen påverkas när konsumenter börjar handla livsmedel via nätet och få en djupare förståelse för hur konsumentbeteendet förändrats. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare forskning om handel av livsmedel via nätet och faktorer som påverkar konsumentbeteendet. De områden som vi har identifierat som viktiga för att analysera vår empiri med teorier är: Adoptionsprocessen, upplevda kundvärden, online promotion och impulsköpbeteendet. Metod - Utifrån studiens syfte har vi valt att göra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Det insamlade materialet bestod av 6 personliga intervjuer där vi valde en semistrukturerad intervjumetod. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats utifrån den tematiska analysmetoden. Resultat - I studiens resultat framkom att det finns flera faktorer som påverkar respondenternas konsumentbeteende. Dels visar vårt resultat situationsfaktorernas betydelse för att förstå varför konsumenter börjar och avbryter sin handel av livsmedel via nätet. Vidare tyder vårt resultat på att handel av livsmedel via nätet har tilldragit sig ett bredare spektrum av konsumenter i samband med Covid-19 pandemin, således påverkas konsumenterna av olika faktorer beroende på vilken typ av köpbeteende konsumenterna har. Bidrag - Studien bidrar både praktiskt och teoretiskt där vi har tagit fram en ny modell som livsmedelsbutiker kan använda för att stärka motivationen och påverka konsumenternas köpbeteende genom en mer dynamisk marknadsföringsstrategi.

Arbetet utforskar hur väl det går att tillämpa Slow Design och dess principer (reveal, expand, reflect, engage, participate, evolve och ritual) inom utvecklingen av digitala artefakter. I kontrast till ett fokus på effektiva interaktioner, fokuserar Slow Design på att främja medvetna interaktioner genom att skapa tillfällen för reflektion. Tidigare forskning har däremot mestadels fokuserat på tillämpningar av filosofin i design av fysiska artefakter. Med detta i åtanke, syftar detta arbete att besvara följande frågeställning: Hur kan principer för Slow Design appliceras i utvecklingen av digitala artefakter för att uppmuntra reflektioner hos användare? Huvudsakliga forskningsstrategin i studien var design science, med fokus på design och demonstration. Problemformuleringen och en del av behovsdefinitionen baserades på insamlad data från ett tidigare projektarbete genomfört av samma författare, där en virtuell matbutik utvecklades baserat på data från en empirisk studie kring mathandel. Utifrån detta togs en behovsdefinition fram för detta arbete, där krav på artefakten fastställdes. Detta kompletterades vidare med en tillämpning av principerna för Slow Design. Designarbetet inleddes därefter med en idégenerering, där ett flertal olika idéer genererades utifrån specificerade krav och principer för Slow Design. En validering med användare resulterade sedan i ett urval av idéer som användes som utgångspunkt för tidiga skisser på nätbutiken. Med utgångspunkt i skisserna utvecklades en prototyp av en nätbutik där olika funktioner implementerades med syftet att gestalta ett flertal principer för Slow Design. Därefter genomfördes en demonstration av prototypen, där sex deltagare ombads utföra ett antal uppgifter med både prototypen och en etablerad nätbutik. Detta genomfördes inom ramen av en mindre kartläggning där både observationer och semistrukturerade intervjuer genomfördes, som kunde ge insikter kring deltagarnas upplevelser av den utvecklade artefakten jämfört med en etablerad nätbutik. Insamlad data analyserades tematiskt och resulterade i tre teman: transparens, form och temporalitet. Dessa tre teman visade på övergripande aspekter i nätbutiken som kunde påverka reflektion. Utifrån den bedömning som gjordes, lyckades fem av sex implementerade principer framgångsrikt gestaltas i prototypen. Resultatet visade hur Slow Design kunde appliceras i utformning av en nätbutik, samt hur en implementering av de olika principerna kan bidra till en mer reflekterande, medveten och meningsfull mathandel. Därför dras slutsatsen, att arbetet på en mer övergripande nivå tydligt visar hur Slow Design kan appliceras i utvecklingen av digitala artefakter, och hur en tillämpning av principerna kan leda till fler möjligheter för användare att reflektera under användningen av digitala artefakter. / This paper reports on an exploration of how to apply Slow Design and its principles (reveal, expand, reflect, engage, participate, evolve and ritual) to digital artifacts. Unlike a more traditional focus on efficient interactions, the intention behind Slow Design is to promote meaningful interactions by supporting moments of reflection. However, previous research has primarily focused on applying the philosophy to physical artifacts or products. With this in mind, the following research question was defined: How can principles for Slow Design be applied in developing digital artifacts to encourage reflection in users? The primary research strategy used was design science, focusing on design and demonstration. The problem explication and a part of the requirement definition were based on a previous project by the same authors, in which a virtual grocery store was developed based on data gathered through an empirical study of slowness regarding grocery shopping. The main findings of the empirical study are reported on and further operationalized in this study to define the requirements for an artifact. The requirement definition was expanded further by translating the current principles for Slow Design to make them more applicable to digital design. Design concepts were subsequently developed as part of the design and development phase, in which interweaving requirements and principles for Slow Design resulted in multiple ideas. Three users then validated the ideas, resulting in a selection of ideas to be used in early sketches of the online store. Based on these sketches, a prototype was developed with functionality that, in different ways, embodied a total of six (out of seven) principles for Slow Design. A demonstration of the prototype was then conducted, in which six participants were instructed to perform a set of tasks with both the prototype and an already established online store. For this purpose, a small-scale survey was conducted in which observations and semi-structured interviews were conducted to gather data that could highlight differences in the experiences of using both artifacts. A thematic analysis was then conducted to identify overarching patterns in the data, resulting in three themes highlighting properties of the prototype that could influence or limit reflective use: transparency, form, and temporality. The authors then assessed that five (out of six) principles for Slow Design had been successfully embodied in the prototype. The result showed how Slow Design could be applied in the design of an online grocery store and how implementing the principles could contribute to a more reflecting, conscious, and meaningful grocery shopping experience. Therefore, the study on a higher level clearly shows how Slow Design can be applied in the design of digital artifacts, and how applying the principles can lead to more opportunities for users to reflect during their interactions with digital artifacts.

Though grocery shopping is largely done by habit, consumers are provided with continuous information aiming to inform and persuade them to make active choices. Online grocery shopping offers further ways for consumers to find, evaluate and compare products with just a few clicks. Country of origin labelling (COOL), providing consumers with further information, has gained popularity over recent years. What influences consumers to actively choose COOL products has been researched, but specifically Swedish consumers’ evaluation of COOL online has remained unexplored. The aim of the current study is to contribute to the understanding of consumers’ evaluation of COOL in the online environment, particularly for Swedish consumers. A survey was distributed and the answers analysed in order to evaluate Swedish consumers’ perceptions of COOL in the online environment. The results suggest that Swedish consumers value COOL highly, since it aligns with their values. Those who have a higher interest in COOL pay less attention to price, and they are willing to pay more for Swedish products. Additionally, more ways to find and filter products online based on country of origin, is desired amongst consumers who value COOL. / Trots att mathandel ofta görs på ren vana, så förses konsumenter med massor av information med syfte att informera och övertyga de att göra aktiva val. Mathandel online erbjuder ytterligare sätt för konsumenter att hitta, utvärdera och jämföra produkter med endast ett par klick. Ursprungsmärkning, som förser konsumenter med än mer information, har vuxit i popularitet de senaste åren. Det har forskats kring vad som influerar en konsument att aktivt välja ursprungsmärkta produkter, men svenska konsumenters värdering av ursprungsmärkning i onlinehandeln har förblivit outforskat. Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen för konsumenters värdering av ursprungsmärkning i onlinemiljö, specifikt med hänsyn till svenska konsumenter. En enkät användes för att utvärdera och analysera svenska konsumenters uppfattning av ursprungsmärkningar i onlinemiljö. Resultatet antyder att svenska konsumenter värderar ursprungsmärkta produkter högt, då de efterlever deras värderingar. De som har ett större intresse för ursprungsmärkningar lägger mindre vikt vid pris och är villiga att betala mer för svenska produkter. Dessutom efterfrågas fler tillvägagångssätt för att hitta och filtrera produkter online baserat på ursprung bland konsumenter som värderar ursprungsmärkningar.