Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete. Genom intervjuer med sex elever och tre lärare på en gymnasieskola, belyses skillnader och likheter mellan elevers och lärares syn på arbetsformen. Även frågan om när, var och hur arbetsformen används belyses i undersökningen. Samsynen är väldigt stor mellan dessa grupper. Både lärare och elever är positiva till arbetsformen, men även dess negativa sidor belyses. Lärare kan med fördel använda dessa resultat när de skall planera och genomföra grupparbeten för att undvika de fallgropar som finns. Min förhoppning är att detta kommer att ske då detta kan underlätta planeringen av undervisningen. Historiskt har arbetsformen använts i den svenska skolan i snart femtio år. De resultat som den här undersökningen redovisar tyder på att arbetsformen i olika former, är här för att stanna även i framtiden.

Vetenskaplig forskning påvisar att grupparbeten som undervisningsmetod har många fördelar för lärandet. Men forskningen indikerar också att det finns ett behov att djupare studera individuella uppfattningar kring grupparbeten, då det råder skilda uppfattningar om vad som är positivt och negativt för lärandet med grupparbete. Syftet med denna studie är att beskriva universitetsstudenters bild och uppfattningar om gruppbaserat lärande i form av grupparbete och studiegrupp samt öka kunskapen om vilken form som uppfattas ha mest betydelse för den egna studieprestationen. Detta är en kvalitativ studie med inspiration av en induktiv ansats, där åtta universitetsstudenters olika uppfattningar om grupparbete och studiegrupp har inhämtas genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett målinriktat urval med kriteriet att studera på ett universitet och vid ett program på minst 180 högskolepoäng. Urvalet har inslag av bekvämlighetsurval, då förslag på respondenter tillfrågades i författarnas sociala närvaro. Insamlad empiri har analyserats med inspiration av Grounded theory. Resultatet indikerar att universitetsstudenters uppfattningar om gruppbaserat lärande i form av grupparbete och studiegrupp innefattas av både möjligheter och utmaningar. Vidare påvisar resultatet att flertalet av studiens respondenter uppfattar studiegrupp som den mest betydelsefulla formen för sin egen studieprestation. Samtidigt påvisar resultatet att lärarens frånvaro i gruppbaserat lärande resulterar i att ingen av formerna har mest betydelse för sin egen studieprestation. I en avslutande diskussion behandlas resultatet genom att kopplas till tidigare forskning. Där identifieras kopplingar mellan studenternas uppfattningar om grupparbete och ett formellt lärande i grupp som i sin tur präglas av ett kooperativt lärande. Studenters uppfattningar om studiegrupp ses i liknelse till formerna läsgrupp, basgrupp, examinationsgrupp och traditionella grupparbeten, som i sin tur präglas av ett kollaborativt lärande. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av gruppbaserat föräldrastöd hos mammor med Adhd som deltagit i en universell föräldragrupp på barnhälsovårdscentral (BVC) samt i en anpassad självhjälpsgrupp (Mammagruppen). Mammagruppen bestod av fem mammor med diagnosen Adhd, en hade även Asperger syndrom. Med ett bortfall deltog fyra av dem i studien. Tre av informanterna deltog även i föräldragrupp på BVC. Deras barn var 0-2 år gamla utan uttalade problem. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och en induktiv tematisk analys resulterade i två huvudteman; Samhörighet och Stöd. Resultatet visar att informanternas upplevelser av Mammagruppen blev övervägande positiva och upplevelser av föräldragruppen på BVC blev övervägande negativa. Några grundläggande faktorer som bidrog till detta var huruvida de har upplevt samhörighet i grupperna samt om de har fått utrymme till att samtala om sina egna behov och känslor. Detta bidrar med unik kunskap och belyser det upplevda behovet av ett anpassat stöd. Det behövs vidare forskning innan vi kan säga att det finns skillnader. / The aim of this qualitative study was to examine experiences of group based parental support among mothers with Adhd - who had participated in an universal parent group at the swedish child healthcare centre (CHC), and in a tailored selfhelpgroup (the Momgroup). The participants in the Momgroup was five mothers with Adhd, one also had Asperger syndrome. With a loss of one, four of them participated in this study. Three of the informants had also participated, in a parent group at CHC. Their children were 0-2 years old, without any explicit problems. The data were collected through semi-structured interviews and an inductive thematic analysis resulted in two main themes: Togetherness and Support. The result shows that the informants’ experiences of the Momgroup were mainly positive and the experiences of the parent goup at CHC were mainly negative. A few basic factors that contributed to this, were whether they have experienced togetherness in the groups, and if they were given the opportunity to talk about their own needs and feelings. This contributes with unique knowledge and illustrates the perceived need for tailored support. Further research is needed before we can say that there are any differences.

The overarching aim of the present thesis is to gain knowledge about how Rwandan university students understand and practice group-based learning. Specifically, this research takes a social constructivist perspective when examining how second year students within the area of Modern Languages reflect on collaborative writing and peer assessment as means to promote academic writing and active learning. Four studies make up this research. Thus, Study I examines how students carry out self-directed group work in writing. Study II investigates how instructor-guided writing groups can help promote students’ collaborative learning. Study III explores in what ways process writing as instruction method can help develop students’ academic writing abilities and Study IV focuses on how students experience peer assessment and peer feedback on group writing. The data, which are qualitative, were collected by means of interviews carried out with groups of students. The findings show that students perceive and conduct group-based learning in different ways, which can impact the quality of their learning. Also, based on initial support and guidance from the course instructor, most students acknowledged having been able to take stock of their common writing abilities and understand in what ways peer assessment and peer feedback can help them improve, and thus enrich their learning. A few students considered the common writing process time consuming though. In conclusion, some strategies are suggested to further improve group-based learning. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att söka kunskap om hur universitetsstudenter i Rwanda förstår och praktiserar gruppbaserat lärande. Teoretiskt utgår den från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus riktat mot hur studenter inom ämnesområdet moderna språk reflekterar över kollaborativt skrivande och inbördes bedömning som ett sätt att främja akademiskt skrivande och aktivt lärande. Avhandlingen består av fyra studier. I studie I undersöks studenters reflektioner över hur deras självstyrda skrivande i grupp genomförs. Studie II belyser lärarens roll i lärarlett skrivande i grupp och hur det kan påverka studenters kollaborativa lärande. I studie III studeras på vilket sätt metoder som synliggör skrivprocessen kan stödja studenters utveckling inom akademiskt skrivande. Studie IV fokuserar hur studenter erfar inbördes bedömning av skrivande i grupp. Data består av kvalitativa intervjuer genomförda med grupper av studenter under deras andra högskoleår Resultaten visar att studenterna uppfattar och genomför gruppbaserat lärande på olika sätt vilket kan påverka kvaliteten på deras lärande. Givet ett initialt stöd och vägledning från läraren som grund, bekräftade de flesta studenterna att de i grupparbetet kunde utnyttja sin gemensamma skrivförmåga och förstå på vilket sätt inbördes utvärdering kan hjälpa dem att förbättra sitt skrivande och därmed berika deras lärande. Vissa ansåg dock att den gemensamma skrivprocessen var tidsödande. Avslutningsvis föreslås strategier som kan användas för att ytterligare förbättra ett gruppbaserat lärande.