Syftet med denna studie var att undersöka musiklärares erfarenheter av elever i flow i musikundervisning. Undersökningen syftade till att bidra med kunskap om vad som karaktäriserar flow, aktiviteterna som gav upphov till flow, samt lärares förhållningssätt till dessa aktiviteter. Undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju musiklärare som arbetar i olika skolformer och elevgrupper. Intervjuerna analyserades utifrån faktorer för såväl gruppflow som individuellt flow. Resultatet visar att elevers flow i musikundervisningen karaktäriseras av bland annat djup koncentration, omedvetenhet om omgivningen och ovilja att avbryta aktiviteten. Aktiviteterna som gav upphov till flow karaktäriserades av utmaningar med tydligt definierade mål där elever gavs utrymme till självbestämmande i sitt eget lärande. Lärarens förhållningssätt präglades i dessa aktiviteter av ett öppet och stöttande förhållningssätt. Därtill hörde noggrant utförda planeringar för undervisningen samt bidragande med en relevant kontext för att öka elevernas engagemang i aktiviteten. / The aim of this study was to examine music teachers perceptions of flow experiences in students. The study investigates flow characteristics in music education, the activities that preceded flow experiences and in what way teachers approach and plan for these activities. The study was carried out using semistructured interviews with seven music teachers who work in different school systems and student groups in Sweden. The interviews were analyzed using theories of both individual flow and group flow. The results show that flow experiences in students are characterized by deep concentration, unawareness of their surroundings and a disclination towards ending the activity. The activities were characterized by clearly defined goals and the opportunities for students to steer their own learning trajectories. Teachers accounted for utilizing an open and supportive approach towards these activities and their students. The activities were preceded by extensive planning and teachers also contributed with relevant contexts for students to engage in the activity. These contexts also showed importance in providing clear goals as well as relevance and authenticity for the activities.

I denna studie undersöks och jämförs tre vetenskapliga texter från 2000-talet som handlar om hur och när individuella flowupplevelser och gruppflow uppstår i musikundervisning på grundskolan. Fokus för studien är vilka metoder som har utvecklats för att främja flow i undervisning generellt och mer specifikt i musikundervisning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med två framstående forskare inom gruppflow och team flow samt flow i undervisning. De utvalda texterna har analyserats och granskats kvalitets- och kunskapskritiskt och studiens vetenskapliga ansats är Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Föreliggande studies huvudsakliga resultat är att flow, gruppflow och team flow främjar barns engagemang och lust till lärande i musikundervisning på grundskolan. Det har publicerats väldigt lite forskning om flow i musikundervisning på grundskolan. Fortsatt empirisk forskning om hur flowmodellen ska tillämpas praktiskt i musikundervisning på grundskolan behövs därför för att fånga upp forskningsglappet. / This study examines and compares three scientific texts from the 21st century that deal with how and when individual flow experiences and group flow occur in music education at elementary schools. The focus in his study is which methods have been developed to stimulate flow in teaching in general and more specifically in music education. The method applied in this study is a general literature study with a systematic approach. Two informal interviews with prominent researchers on team flow and flow in education were carried out in order to meet the purpose of this study and answer its scientific questions. The three articles that were included for analysis have been critically reviewed in terms of scientific quality and knowledge. Vygotskijs socio-cultural perspective on learning was used as this studies approach. The main findings of this study are that flow, group flow and team flow as educational models are applicable and extremely useful in music education at primary schools and promote engagement and desire to learn for children. Proposals for application of the flow model in music education have been made, though future empirical research is needed to fill up the gap within flow research in music education at elementary schools. Flow in school, group flow and flow in music are well-researched areas. On the other hand, very little research has been published about flow in music education at elementary schools. Suggestions for future research are therefore discussed further on in this study.