<p>Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: <i>Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret?</i> Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper. Studiens andra syfte var att undersöka samband mellan formulärets olika kohesionsmått utifrån frågeställningen: <i>Hur ser sambanden ut mellan formulärets olika aspekter och modeller av gruppkohesion?</i> Resultaten från 69 grupper tyder på att interpersonell attraktion är en typ av kohesion som skiljer sig mycket från andra aspekter och modeller, om den alls är en aspekt av kohesion. Resultatet tyder även på att övriga kohesionsmodeller på olika sätt fångar ungefär samma fenomen. Slutligen diskuteras vilka kohesionsaspekter som utifrån resultaten kan liknas vid varandras, respektive vilka som bör hållas isär.</p>

Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret? Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper. Studiens andra syfte var att undersöka samband mellan formulärets olika kohesionsmått utifrån frågeställningen: Hur ser sambanden ut mellan formulärets olika aspekter och modeller av gruppkohesion? Resultaten från 69 grupper tyder på att interpersonell attraktion är en typ av kohesion som skiljer sig mycket från andra aspekter och modeller, om den alls är en aspekt av kohesion. Resultatet tyder även på att övriga kohesionsmodeller på olika sätt fångar ungefär samma fenomen. Slutligen diskuteras vilka kohesionsaspekter som utifrån resultaten kan liknas vid varandras, respektive vilka som bör hållas isär.

This thesis examines the relevance of animal symbolism for group cohesion within Vendel- and Viking Age warrior groups. Late Iron Age Scandinavia (c. 550-1050) saw increased political centralization where leading figures would legitimize and maintain their authority by forming and maintaining warrior groups. Animal symbolism is examined with regards to its role in stimulating processes of 'ingroup identification and identity fusion, which are likely to have been of vital importance in facilitating cohesion within ancient Scandinavian warrior groups. Literary, historical and archaeological sources are examined and compared in order to identify independently reoccuring phenomena, which collectively provide indications about the martial ideologies and practices of the Vendel- and Viking periods. Animals were used as identifying symbols for specific individuals, groups and organizations which could hade served to identify group members and hightlight the distinctiveness of ingroups in order to stimulate cooperation. Particular animals such as ravens were used by Scandinavian leaders in order to indicate martial competency and connections to the god Odin. Both of these functions would have increades the warrior bands' confidence in, and presumably loyalty towards their commanders. Animal symbolism was likely used by some warrior groups in the assumption of therianthropic identities. Conceptions of therianthropy could have stimulated identity fusion by cultivating specific personality traits, providing ideological motivations for violent actions, enhancing actual or perceived combat performance and by distinguishing therianthropic warriors from the rest of society. The relevant forms of animal symbolism would have coexisted to various degrees withing the same or similar ideological frameworks with Odin as a reoccuring and significant - but not necessarily essential - central figure.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att studera gruppterapeutiska upplevelser från biblioterapi. Med en socialpsykologisk ansats studeras detta genom teorier om gruppkohesion, feedback och självutlämnande. 5 semistrukturerade intervjuer med deltagare som någon gång under de senaste tio åren har deltagit i biblioterapi genomfördes. Resultat visar bland annat att slutsatser om att biblioterapi som ett gruppterapeutiskt tillvägagångsätt med ovan nämnda teorier, visar sig vara en positiv terapimetod bland de deltagande som bland annat sökt sig till terapin för psykisk ohälsa. Resultat i denna studie visar även biblioterapi som en terapeutisk metod, verkar inunder en miljö, som redan i början av terapin får deltagarna att känna en god samhörighet med andra deltagare. / The purpose of this qualitative interview study is to study group therapy experiences from bibliotherapy. With a social psychological approach, this is studied through theories of group cohesion, feedback and self-disclosure. 5 semi-structured interviews with participants who have participated in bibliotherapy at some point in the last ten years were conducted. The results show amongst many conclusions that bibliotherapy, as a group therapeutic approach with the above-mentioned theories, proves to be a positive method of therapy among the participants who, among other things, applied to the therapy for mental illness. Results in this study also show bibliotherapy as a therapeutic method, acting in an environment that already at the beginning of the therapy makes the participants feel a good connection with other participants.