<p>Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: <i>Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret?</i> Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper. Studiens andra syfte var att undersöka samband mellan formulärets olika kohesionsmått utifrån frågeställningen: <i>Hur ser sambanden ut mellan formulärets olika aspekter och modeller av gruppkohesion?</i> Resultaten från 69 grupper tyder på att interpersonell attraktion är en typ av kohesion som skiljer sig mycket från andra aspekter och modeller, om den alls är en aspekt av kohesion. Resultatet tyder även på att övriga kohesionsmodeller på olika sätt fångar ungefär samma fenomen. Slutligen diskuteras vilka kohesionsaspekter som utifrån resultaten kan liknas vid varandras, respektive vilka som bör hållas isär.</p>

Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret? Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper. Studiens andra syfte var att undersöka samband mellan formulärets olika kohesionsmått utifrån frågeställningen: Hur ser sambanden ut mellan formulärets olika aspekter och modeller av gruppkohesion? Resultaten från 69 grupper tyder på att interpersonell attraktion är en typ av kohesion som skiljer sig mycket från andra aspekter och modeller, om den alls är en aspekt av kohesion. Resultatet tyder även på att övriga kohesionsmodeller på olika sätt fångar ungefär samma fenomen. Slutligen diskuteras vilka kohesionsaspekter som utifrån resultaten kan liknas vid varandras, respektive vilka som bör hållas isär.

Inlandsbanan AB (IBAB) driver projekt Inlandslänken som syftar till att rusta upp befintlig bana för att kunna öka axellaster såväl som antalet tåglägen längs Inlandsbanan. För att detta ska kunna genomföras erfordras omfattande stabilitetsutredningar för att kunna säkerställa banans fortsatta funktion. Detta examensarbete har avgränsats till att studera stabiliteten hos Inlandsbanans höga och branta bankar där låg säkerhet mot ras och skred generellt föreligger. Tre sektioner som uppfyller kraven ”höga och branta” har sorterats ut från laserdata där platsbesök sedan genomförts och materialprover inhämtats. Sedan har ett flertal laboratorieförsök utförts på materialet från sektionerna för att kunna bestämma dess hållfasthetsparametrar. Utifrån resultaten från laboratorieförsöken har ett antal modelleringar av de två brantaste sektionerna genomförts i PLAXIS 2D för att utvärdera stabiliteten i form av en säkerhetsfaktor mot brott. Vidare modellering har syftat till att utvärdera effekten som dilatans och falsk kohesion har på säkerhetsfaktorerna för dessa sektioner. Materialet som de tre undersökta bankarna består av är friktionsmaterial som varierar mellan grusig sand (grSa) och sandigt grus (saGr) med låg halt finmaterial. De genomförda triaxialförsöken tyder på att materialen uppvisar dilatanta egenskaper och genomgår volymökning under skjuvning med en dilatansvinkel motsvarande 7,8 respektive 7,9 grader för de två modellerade sektionerna. Modelleringsresultaten visar att sektionerna erhåller en ökning av säkerhetsfaktorerna med 29% respektive 28% för Sektion 1 och 2 för nuvarande tåglast då den maximala dilatansen modelleras jämfört med då den negligeras. Då effekten av den falska kohesionen undersöktes modellerades kohesionsvärden uppmätta från vattenretentionsförsök. För Sektion 1 uppmättes en kohesion motsvarande 40 kPa medans kohesionen för Sektion 2 uppmättes till 17 kPa. Modelleringsresultaten visar att sektionerna erhåller en ökning av säkerhetsfaktorerna med 133% respektive 72% för Sektion 1 och 2 för nuvarande tåglast då den falska kohesionen tas i beaktning jämfört med då den negligeras. Den falska kohesionen är beroende av vattenmättnadsgraden i materialet vilket resulterar i en osäkerhet i modelleringen då denna kan variera beroende på årstider och aktuella väderförhållanden. Detta visas tydligt då modellerna beräknas med utebliven kohesion i bankarnas ytligaste materialskikt då säkerhetsfaktorn minskas till motsvarande säkerhetsfaktor som då kohesionen ej implementerades i hela sektionerna. Detta scenario kan exempelvis uppkomma vid kraftigt regnfall. Då både dilatansen och den falska kohesionen har betydande effekter på säkerhetsfaktorn bör dessa utvärderas och tas i särskild beaktning vid modellering av dessa höga och branta bankar.

Läroböcker i den svenska matematikundervisningen har en lång tradition bakom sig och används frekvent, lärare har även en positiv inställning till dessa böckers innehåll och struktur. Lärobokens funktion är att den ska användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisning, den är en artefakt konstruerad för att skapa sammanhang och lära ut komplex matematik. Vi intresserade oss för att ur ett sociosemiotisk multimodalt perspektiv analysera två populära läroböcker i den svenska grundskolans matematikundervisning. Detta för att ta reda på hur väl dessa uppskattade böcker, i fråga om användning av semiotiska och multimodala resurser skapar kohesion och därmed kan antas bidra med goda möjligheter för lärande hos eleverna. Syftet med studien var att analysera två populära läroböcker i den svenska grundskolans matematikundervisning med särskilt avseende på böckernas kohesion. Vi ville undersöka om det går att avgöra om böckernas innehåll och komposition skapar kohesion och därmed goda förutsättningar för lärande. För att uppfylla vårt syfte användes följande frågeställningar: Vilka semiotiska resurser finns i läroböckerna? Vilken funktion fyller bilder i läroböckerna och i vilken utsträckning används olika typer av bilder? Hur samspelar textelement i läroböckerna? Vilka likheter eller skillnader kan observeras i de olika läroböckerna angående förutsättningar för kohesion? Analysen i arbetet är utformad utifrån sociosemiotiska och multimodala teorier om kohesion. Resultatet av analysen visade att de båda läroböckerna i studien uppvisade likheter angående vilka semiotiska och multimodala resurser som användes i böckerna, men stora skillnader angående hur och i vilken utsträckning de används. Resultatet visar även att denna typ av semiotisk-multimodal analys av läroböcker möjliggör att dra vissa slutsatser om böckers förutsättningar för kohesion men försvårar andra. Genom att analysera komposition i de båda läroböckerna skapades förutsättningar för att dra slutsatser angående böckernas grad av kohesion. Slutsatser angående vad läroböckerna bidrar med i fråga om kohesion gav även utrymme för reflektion angående vad böckerna potentiellt kan bidra med i fråga om möjligheter för lärande hos eleverna.

Vi uttrycker oss multimodalt dagligen vilket innebär att vi använder olika modaliteter när vi kommunicerar med andra. Det har visat sig att om elever får möjlighet att konstruera sin egen kunskap och omformulera kunskapen genom att uttrycka sig med hjälp av en annan modalitet än ursprunget, stärker det elevens lärande, detta kallas transduction. Det är även viktigt att låta elever utforska olika sätt att uttrycka sig på i olika kontexter. Då får de möjlighet att utveckla kunskap kring hur de kan uttrycka sig beroende av vilken mottagaren av budskapet är. I mitt examensarbete belyser jag delar av den forskning som finns om hur vi kan stärka elever i sitt lärande med hjälp av multimodala texter. Syftet med min studie är att undersöka vilka semiotiska resurser eleverna väljer att använda och hur de använder resurserna när de synliggör sina kunskaper.   Inom naturvetenskaplig undervisning används ofta beskrivande texter för elever i årskurs 1–3. Det har visat sig fördelaktigt att låta eleverna beskriva och förklara samband multimodalt till exempel genom bild, film och experiment. Jag har funnit att det finns en hel del forskning kring multimodala texter, speciellt med inriktning på läroböcker. Dock finns det mindre forskning kring elevskapade multimodala texter. Därför har jag i min studie valt att göra en fallstudie där jag gör en textanalys på elevernas textproduktioner om djur för att få syn på vilka semiotiska resurser de väljer att uttrycka sig med samt vilka kvalitativa aspekter som kan identifieras. I min analys tar jag hjälp av begreppen komposition, rytm och kohesion.

Many students start upper secondary school with a lack of basic knowledge in mathematics from pri-mary school. The aim of this study is to investigate, analyse, illustrate and compare verbal language use in the introduction parts in two mathematics textbooks for upper secondary school to find out how comprehensible the texts are for readers with limited previous knowledge in mathematics. Previous research has shown that there is a connection between verbal language use in mathematical text prob-lems and students success in solving the problems (e.g. Bergvall, 2016). It has also been illustrated how revised versions of passages in textbooks with respect to the texts coherence highly increased readers possibility to acquire and recall the information (Beck et al., 1991). Based on theoretical per-spectives of learning, reading and comprehension of texts the analysis uses the concepts coherence, cohesion, main and subordinated speech-acts and macro-structures. What has been specifically ana-lysed is the theoretical explanations of fundamental concepts in arithmetic, algebra, percentages, ge-ometry and probability in the textbooks exponent and Matematik 5000. The results illustrate how many of the theoretical explanations in both textbooks lack in comprehensibility as a result of aspects such as massive density of mathematical terms, ambiguous or unclear links between the text units, lack of information about the content’s context and the inclusion of irrelevant facts. The results also show that the authors of the textbook Matematik 5000 seem to have been more engaged than the au-thors of the textbook exponent in the mission to connect new facts with the reader’s previous knowledge although exponent more than Matematik 5000 purports to be adapted for readers with a lack of secondary school knowledge of mathematics. The main conclusion of this study is that close inspection is needed of the learning potentials in textbooks intended for school education.

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>

Andelen flerspråkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen så även behovet av kunskap om deras språkutveckling. Flerspråkiga barns språkutveckling har visat sig skilja sig i viss mån från den hos enspråkiga barn och då normer för flerspråkiga barns språkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osäkerhet kring hur deras språkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingår i det internationella forskningsnätverket COST Action IS0804 och ämnar utgöra ett litet bidrag till en växande databank om flerspråkiga barns språkutveckling, i detta fall i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från 100 narrativer berättade av sex- och sjuåriga enspråkiga svensktalande och flerspråkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjälp av två bildsekvenser från bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi från Uppsala universitet. Resultaten visar att de flesta deltagare förankrade sina narrativer i dåtiden, att de enspråkiga deltagarna förankrade sina narrativer mer konsekvent i ett tempussystem än de flerspråkiga deltagarna, samt att de flerspråkiga deltagarna oftare skiftade tempussystem i sina engelska narrativer. Vidare gjorde alla grupper av deltagare 75-78% av sina referentintroduktioner och 80-82% av sina referentupprätthållanden på samma sätt som förväntas av vuxna. Behärskning av temporal förankring visade sig således variera beroende på språkval och en-/flerspråkighet, medan behärskning av referentiell kohesion visade sig vara mindre beroende av språkval eller en-/flerspråkighet hos svensk- och engelsk-svensktalande barn i tidig skolålder. / The number of bilingual children in Sweden is ever-increasing, and consequently the need for research into their language development is also growing. The language development of bilingual children differs to some extent from that of monolingual children, and as no norms have yet been established within speech and language pathology for bilingual children’s language development, assessment of their language skills is problematic. This study is part of the international research network COST Action IS0804 and aims to make a small contribution to its growing stock of studies on bilingual children’s language development, in this case in comparison with that of monolingual children. The study is based on 100 narratives told by six and seven-year-old monolingual Swedish-speaking children and bilingual English-Swedish-speaking children. The narratives were elicited using two sets of pictures from the assessment material MAIN and were transcribed by the authors of three earlier Master’s theses in Speech and Language Pathology from Uppsala University. The results of this study show that most of the participants anchored their narratives in the past tense, that the monolingual participants anchored their narratives more consistently in one tense than the bilingual participants, and that the bilingual participants mixed tenses more often in their English narratives. Furthermore, all the groups of participants produced 75-78% adequate referent introductions and 80-82% adequate referent maintenance. Thus, temporal anchoring varied according to the choice of language and monolingualism/bilingualism, while referential cohesion was less dependent on the choice of language or monolingualism/bilingualism among Swedish-speaking and English-Swedish-speaking children of six to seven years of age.

Slope processes are important to understand if we are to protect fragile environments. Every year slope development in weak soils put nearby infrastructure in risk zones of sliding and ravine erosion takes away field areal from farmers as they grow even larger. Many methods for doing a risk analysis of a slope and its soil are complicated and require a lot of equipment. A simple way to do a slope investigation is explained in this report, along with its advantages and disadvantages. The authors construct a shear ring, an apparatus to measure peak shear stress of soils before fracturing. LIDAR scanning of two small ravines are also made to illustrate how laser scanning can be used to accurately measure denudation in slopes. The results vary, the shear ring is mostly a success aside from errors caused by difficulty in taking representative samples and disturbance. Some of the laboratory work made to determine material properties fail at giving good results, often a result of bad samples or disturbance in the tests. The LIDAR is determined to be a good instrument when working with slope development. / Sluttningsprocesser är viktiga att förstå och studera om vi ska kunna skydda känsliga områden. Varje år så sätter svaga jordar i sluttningar närliggande infrastruktur i riskzonen för att ligga på ett glidplan som snabbt kan släppa om jorden blir för blöt eller om för mycket tyngd läggs ovanpå. Samtidigt så tar ravinerosion bort åkerareal från bönder varje år medan ravinerna blir större och större. Många metoder för att göra riskanalyser av sluttningar är komplicerade och kräver mycket utrustning. I denna rapport så testas ett enkelt sätt att göra en sluttningsanalys med tillhörande diskussion kring dess fördelar och nackdelar. Författarna konstruerar en shear ring, en apparat som används för att testa jordens möjlighet att motstå en applicerad kraft. Två sidoraviner scannas även med LIDAR som en bas för att studera denudation i sluttningar. Resultaten varierar, shear ring-apparaturen bestäms som väl fungerande med undantag från vissa utförda tester, där svårigheter uppstod då jordproverna var störda eller mindre representativa. Vissa av laborationerna på jorden misslyckas med att ge bra värden, vilket ofta är ett resultat av dåliga eller störda prover. Laserscanningar av raviner med LIDAR bestäms som ett bra sätt att studera utvecklingen i sluttningar samt att mäta erosion.