Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation är indelat i tre områden som analyseras utifrån språket, vilka strategier som används och den grupprocess som uppstår. Gemensamt för de tre inriktningarna är den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna.Metoden är en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild– och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen. Materialet är transkriberat, analyserat och bearbetat efter syftets perspektiv. Det är tre grupper med fem elever i varje grupp, från tre olika skolor, som ingår i undersökningen.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation i språkliga register, vilka strategier som används och hur grupprocessen påverkar progressionen för att lösa uppgiften. En jämförelse sker mellan den tysta och den verbala kommunikationen för att upptäcka orsaker till likheter eller olikheter.Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra elevernas kunskapsbildning i grupp vid problemlösning i matematik, vilka affekter det skapar samt betydelse av gruppens sammansättning. En diskussion om pedagogens betydelse av att förse eleverna med de verktyg och den hjälp en förförståelse kräver för att kunna arbeta i grupp. Det centrala är att förstå problemlösningens funktion. De tre medverkande grupperna visar på brister inom val av strategier och metoder i undersökningen. Det framgår att det krävs en medvetenhet hos eleverna med att arbeta i grupp och vad det innebär som metod. Den kunskapsmässiga nivåindelningen är en viktig förutsättning för ett grupparbete. Studien visar även att den sociala kompetensen är en viktig komponent, som borde ingå som ett av kriterierna vid en gruppsammansättning. / 4Summary/abstractThe aim of this study is to examine how students in grade 5 are communicating in a small group around a mathematical problem. The concept of communication is divided into three areas analyzed in terms of language, the strategies used and the group process that occurs. Common to the three axes are the silent and verbal communication. In the summary analysis highlights the similarities and differences between the three selected groups.The method is a participant observation of qualitative structure. The observations were made with video- and audio recording, and one of two observers taking notes during recording. Materials were transcribed, analyzed and processed from the purpose perspective. There are three groups of five students in each group, from three different schools under investigation.The result is based on the three groups' communication in linguistic registers, what strategies are used and how group process affects the progression of the task at hand. A comparison is made of the silent and verbal communication in order to discover reasons for similarities or differences.Based on these results, the discussion will touch on student’s knowledge of the group while doing problem solving in mathematics. What affects it creates and the group’s importance in their composition. Here is also a discussion of pedagogical importance of providing students with the tools and help and understanding the problem solving function. The three participating groups demonstrate the shortcoming of the choice of strategies and methods in the investigation. It´s clear there is a need for an awareness of pupils when they are to work in group and their understanding of what it means as a method. The level in knowledge is an important precondition for a team working. The study also shows that the social skills are an important component; witch should be included as one of the criteria in the composition of the group.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar. Opinionsundersökningar genomförda i Sverige under 1990-talet utgör analysens bas.