Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Traditionally, mining has been performed mechanically with implementation ofyesterdays (and older) data. Several mining companies have started to useautonomous technology and robotics in the production areas although the harshmining environments make it unsuitable for today's electronic equipment. Despite allthe obstacles along the way of digitization, there seems to be no end in sight as thisdevelopment continues. This thesis focuses on what the mining industry is aiming forand why the mining companies are interested in these technologies. The actors of themining industry can be found to have a vision for the future mine, a production with ahigher degree of digitization and resemblances to a factory. With this transformationthey hope to boost productivity and efficiency, improve the working environment,and reinvent the image of mining production. There are several ways of implementingthe vision; making the mine totally remote controlled and without any humans in theproduction areas, creating a mine with both manned and unmanned equipment or bycreating a mine with mainly manned equipment together with a higher degree ofdigital aids and tools. There is also a possibility to control and manage the productionbetter with digital technology. This theses suggest that to develop processes and newequipment for a human free and remote controlled mine is the best way ofimplementing the vision. The implementation of the vision has to be performed withcare and is best suited for new or expanding mines. / I Sverige har gruvor drivits och metaller framställts i nästan tusen år. Tidigare bedrevsgruvbrytning hjälp av verktyg och djur och arbetet var ofta både hårt och farligt. Undernittonhundratalet mekaniserades utrustningen och de senaste decennierna har flera arbeten ochmaskiner automatiserats. I Sverige har automatiserad och förarlös utrustning används i fleradecennier i några gruvor. Denna utrustning utgör dock bara en liten del av den totala maskinparken.I Australien pågår ett större försök med att fjärrstyra en gruva från Perth (många mil från självagruvan) och ett företag i Chile önskar kunna använda information i realtid för att förbättra singruvproduktion. Flera företag och universitet i Norden och norra Europa har gått samman för atttillsammans sätta upp mål för den framtida gruvproduktionen. Men det finns flera hinder sombehöver röjas längs med vägen. Den teknik man önskar använda i gruvorna har under mångadecennier använts i fabriksproduktion med framgång. En gruva ställer dock andra och iblandhårdare krav på tekniken än vad en fabrik gör. De flesta aktörerna inom gruvbranschen verkar varaöverens om att digital teknik bör användas i en större utsträckning men de är inte överens om hurden framtida gruvproduktionen kommer att se ut. Denna studie syftar till att undersöka den framtidagruvdriften och för att genomföra detta har ett flertal intervjuer hållits och fyra studiebesök vidgruvor i Sverige genomförts.I denna studie har en branschgemensam vision för framtiden sammanfattats. Denna innebäratt en större mängd digital teknik ska användas i gruvorna tillsammans med en ambition att fågruvdriften att likna produktionen i en fabrik. Visionen är formulerad så att den kan tillämpas påflera olika sätt. Den kan leda till en gruva där ingen människa vistas i produktionsområden och allutrustning är fjärrstyrd eller till en gruva där vissa maskiner är fjärrstyrda och andra bemannade. Enannan tillämpning av visionen är en gruva med mestadels bemannad utrustning men med en höggrad av digitalisering i form av hjälpmedel och verktyg för produktionen. En fjärde tillämpning ären styrning av gruvan som medför att dess drift kan styras och planeras baserat på information irealtid.Det är främst fyra faktorer som branschen önskar att uppnå med visionen. Dessa är höjdproduktivitet, ökad effektivitet, förbättrad arbetsmiljö och en förbättrad bild hos allmänheten avgruvbrytningen. De olika tillämpningarna av visionen kommer inte alla att lyckas möta deuppställda målen. Om målen nås eller inte beror också på hur övergången från dagens gruva till denframtida ser ut. Som ett exempel kan ges att i begreppet arbetsmiljö ingår den psykosocialaarbetsmiljön. Denna kan påverkas både positivt och negativt om fler maskiner fjärrstyrs beroendepå hur övergången till den nya tekniken ser ut. Bilden av gruvan är positiv i samhällen i Norrbottendär flera gruvor finns men hos miljörörelser målas en mörkare bild upp. Med ny teknik i gruvornakan miljöpåverkan minskas men för att inte gruvsamhällenas bild av gruvor ska försämras bör dekontrollrum och styrcentral som obemannad utrustning styrs ifrån ligga i anslutning till gruvornaeller gruvsamhällena.Här föreslås att den framtida gruvan ska vara människofri och styrd med hjälp avinformation om driften i realtid. Detta innebär att all utrustning och alla arbetsmoment ska utförasav obemannad utrustning och på distans. Det innebär också att ny infrastruktur behöver anläggas föratt möjliggöra för informationsöverföring. Än så länge saknas det lösningar på flera områden för attdenna gruva ska kunna tillämpas. Tills den människofria gruvan har uppnåtts eller om den inte ärmöjlig att uppnå förespråkas att den digitala tekniken används som hjälpmedel för ökad kunskap omoch optimering av produktionen.

Diss. Luleå : Univ., 2001.

<p>Sammandrag</p><p>Ämne</p><p>Hur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnäring?</p><p>Syfte</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags värdering av efterbehandlingskostnader påverkas av använd redovisningsprincip samt söka finna hur använd metod påverkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning.</p><p>Genomförande</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen är Boliden, LKAB samt Lundin Mining. Representanter från gruvföretagen har intervjuats samt en person från branschorganisationen SveMin.</p><p>Slutsatser</p><p>Författarna finner att det finns skillnader mellan företagens sätt att redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillämpas.</p><p>Traditioner inom redovisningen har format två redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som ställs har medfört att redovisningen skiljer sig åt. Detta ger belägg för att externredovisningarna skiljer sig åt i avseendet relevans för investeringsbedömning.</p>

Sammandrag Ämne Hur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnäring? Syfte Denna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags värdering av efterbehandlingskostnader påverkas av använd redovisningsprincip samt söka finna hur använd metod påverkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning. Genomförande Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen är Boliden, LKAB samt Lundin Mining. Representanter från gruvföretagen har intervjuats samt en person från branschorganisationen SveMin. Slutsatser Författarna finner att det finns skillnader mellan företagens sätt att redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillämpas. Traditioner inom redovisningen har format två redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som ställs har medfört att redovisningen skiljer sig åt. Detta ger belägg för att externredovisningarna skiljer sig åt i avseendet relevans för investeringsbedömning.

Autonom körning kan öka säkerheten och lönsamheten för lastbilar i många applikationer. Gruvindustin, med dess avgränsade och kontrollerade områden, är ideal för tidig implementation av autonoma lösningar. Möjligheten till ökad produktivitet, lönsamhet och säkerhet med gruvindustrin och gruvområderna som plats för utveckling kan, genom samarbete, resultera i många fördelar för både gruvföretagen och lastbilstillverkarna.    Scania måste därmed undersöka hur dessa autonoma fordon bör konstrueras. Projektmålet är därmed att ta fram ett koncept på en chassilayout för en autonom lastbil. Konceptet bör öka lönsamheten och säkerheten för transport av material inom gruvindustrin medan introduktionen av, för Scania, nya komponenter minimeras.    Det valda angreppssättet är baserat på Ulrich &amp; Eppingers metod för produktutveckling inkluderande generering och urval av koncept. Produktkraven specificerades utifrån de identifierade kundkraven. De framtagna koncepten utvärderades mot dessa krav och jämförelser genomfördes med viktade matriser.    Några fördelar hos det slutgiltiga chassilayoutskonceptet är högre lastkapacitet, mer robust komponentplacering och högre markfri gång. Fordonskonceptet har även möjlighet att köra i underjordiska gruvor med låg takhöjd vilket kan öppna upp nya marknadssegment för Scania. Dock kräver konceptet utveckling för att nå högre prestanda hos lastbärande komponenter i främre chassi.   Det föreslagna konceptet visar att Scania skulle kunna bygga och leverera autonoma gruvbilar med optimerad chassilayout baserat på Scanias existerande komponenter inom en snar framtid. / Autonomous driving might increase safety and profitability of trucks in many applications. The mining industry, with its enclosed and controlled areas, is ideal for early implementation of autonomous solutions. The possibility of increased productivity, profitability and safety for the mining industry and the mining area as a ground for development could, through collaboration, result in many benefits for both mining companies and truck manufactures.   Scania must investigate how these autonomous vehicles should be constructed. The project goal is thereby to develop a chassis layout concept for an autonomous truck. The concept should improve profitability and safety for transportation of materials within the mining industry while minimizing the introduction of new components to Scania.   The chosen approach is based on the Ulrich &amp; Eppinger method for product development including generation and selection of concepts. Product requirements were specified from identified customer needs. The generated concepts were evaluated against these requirements and comparisons were performed with weighted matrices.   Some benefits of the final chassis layout concept are a higher load carrying capacity, more robust component placement and higher ground clearance. The vehicle concept would also be able to operate in underground mines with low roof clearance which could open new market segments for Scania. However, the concept requires development to gain higher performance on load carrying components in the chassis front.   The suggested concept shows that Scania could build and deliver autonomous mining vehicles with optimized chassis layouts based on Scania’s existing components within a near future.

Etablering av gruvdrift centreras ofta kring vad som ska prioriteras av rennäring och mineralresurser då båda är klassade som riksintressen enligt lag. Med hänsyn till historisk exploatering av Sápmi är den pågående debatten om en eventuell gruvetablering i Kallak, Jokkmokk, intressant att studera utifrån ett postkolonialt perspektiv. Studien syftar till att synliggöra eventuella postkoloniala tendenser i relationen mellan tre aktörer med intressen i kallakprojektet. De tre aktörerna som studeras innefattar staten, gruvbolaget Beowulf Mining och samerna. Syftet har besvarats genom en utförd framinganalys av aktörernas mening i gruvetableringen. Resultatet ger sken för aktörernas differentierade meningar i den eventuella gruvetableringen. Med hänsyn till en kolonial historia, tyder resultatet på att inramningarna delvis ger uttryck för spår av kolonialt ärvda maktstrukturer.

Huvudsyftet med min uppsats är att undersöka demografiska mönster i Bersbo under 1860-talet. Min intention är att undersöka och se om det finns någon korrelation mellan Bersbo som expanderande gruvsamhälle och demografiska aspekter såsom migration, nuptialitet och fertilitet. Som jag mer ingående kommer redogöra för senare i min uppsats har tidigare forskning visat att gruvsamhällen skiljer sig åt från andra industrialiserade samhällen när det kommer till vissa sociala och demografiska beteendemönster. Tidigare studier av gruvsamhällen har i huvudsak varit förlagda till större samhällen i England, Wales och Norrbotten och industrierna har ofta haft en högre aktivitet under längre tid än Bersbo vilket gör det intressant att se om samma tendenser går att finna i en liten gruvort utanför Åtvidaberg.

<p>Datum: 2007-05-31</p><p>Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika världsdelar?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att via en innehållsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förståelse för vilka huvudfrågor som företag väljer att inkludera i sin CSR-rapportering på de olika världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende på dess ursprung.</p><p>Metod: Med ett positivistiskt angreppssätt och en abduktiv forskningsansats har vi gått in i vår forskning. Utifrån en semikvantitativ innehållsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex världsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv där vi med objektiva ögon granskat rapporterna.</p><p>Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie är att det förekommer både skillnader och likheter mellan de olika världsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin. Vi har dels urskiljt skillnader mellan världsdelar, där exempelvis Asien väljer ett större fokus på arbetsförhållanden medan Nordamerika fokuserar mer på utbildning. Skillnader finns även mellan olika ”kontinentgrupper” där Nordamerika, Europa och Oceanien följer samma rapporteringsmönster och på samma sätt har vi kunnat skönja att Asien, Afrika och Sydamerika har en liknande rapportering dem emellan. Detta gör att vi i denna studie har kunnat urskilja två ”läger”, bestående av de växande ekonomierna och ett som utgörs av de rika länderna i väst. Dessa två grupperingar har en CSR-rapportering som skiljer sig åt, dock följer den inom ”kontinentgruppen” samma mönster. Vi har även sett likheter mellan världsdelar och mellan de två ”kontinentgrupperingarna”, dessa har vi exempelvis kunnat urskilja mellan Nordamerika och Afrika där stor vikt ligger vid utbildningsfrågor.</p><p>Antal sidor: 65 sidor exklusive bilagor och referenser</p><p>Antal referenser: 48 st</p>

Datum: 2007-05-31 Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika världsdelar? Syfte: Syftet med denna uppsats är att via en innehållsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förståelse för vilka huvudfrågor som företag väljer att inkludera i sin CSR-rapportering på de olika världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende på dess ursprung. Metod: Med ett positivistiskt angreppssätt och en abduktiv forskningsansats har vi gått in i vår forskning. Utifrån en semikvantitativ innehållsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex världsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv där vi med objektiva ögon granskat rapporterna. Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie är att det förekommer både skillnader och likheter mellan de olika världsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin. Vi har dels urskiljt skillnader mellan världsdelar, där exempelvis Asien väljer ett större fokus på arbetsförhållanden medan Nordamerika fokuserar mer på utbildning. Skillnader finns även mellan olika ”kontinentgrupper” där Nordamerika, Europa och Oceanien följer samma rapporteringsmönster och på samma sätt har vi kunnat skönja att Asien, Afrika och Sydamerika har en liknande rapportering dem emellan. Detta gör att vi i denna studie har kunnat urskilja två ”läger”, bestående av de växande ekonomierna och ett som utgörs av de rika länderna i väst. Dessa två grupperingar har en CSR-rapportering som skiljer sig åt, dock följer den inom ”kontinentgruppen” samma mönster. Vi har även sett likheter mellan världsdelar och mellan de två ”kontinentgrupperingarna”, dessa har vi exempelvis kunnat urskilja mellan Nordamerika och Afrika där stor vikt ligger vid utbildningsfrågor. Antal sidor: 65 sidor exklusive bilagor och referenser Antal referenser: 48 st