The purpose of this study was to look into how learners of Swedish as a second language and some teachers of the subject think and reason about the choice between Swedish or Swedish as a Second Language and literature in Swedish at upper secondary schools. Similar studies have earlier been carried out at upper secondary schools in areas dominated by immigrants while the present study has been accomplished in a small municipality with comparatively few immigrants. The study is based upon qualitative interviews which have been analysed through the socio-cultural theory regarding those artifacts, communication and that mediating second learners of Swedish and their teachers and schools are using in their choices between Swedish or Swedish as a Second Language as well as selection of literature in literature teaching.  The study also shows how learners of Swedish as a second language perceive the choice between the two options of Swedish courses at advanced upper secondary school and how their teachers look upon their choice and the information given. Furthermore we will also get to know the learners of Swedish as a second language and their teachers’ view on teaching Swedish literature at advanced upper secondary B-level in Swedish. However, the study suggests that the information given to the students is inadequate and does not meet the intentions of the Swedish upper secondary school. In literature teaching, we also notice a desire, among students as well as teachers, to read and understand the same literature as native speakers. The study also points out an ambition with the teachers as well as the learners that the students are fully incorporated in the Swedish society and what we (teachers, school and society) can do to facilitate and show the learners how important they are in contemporary and future society. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur några andraspråkselever och några svensk- och svenska som andraspråkslärare tänker och resonerar om val av svenskämne och litteraturläsning på gymnasiet. Undersökningen har genomförts på en mindre kommunal gymnasieskola med relativt få invandrarelever och därmed har också informantunderlaget varit begränsat. Informanterna har varit tre andraspråkselever och tre svensk- och svenska som andraspråkslärare. I Sverige har det tidigare genomförts liknande undersökningar i invandrartäta storstadsområdens gymnasieskolor. Därför är den nu genomförda undersökningen utförd i en mindre och relativt invandrargles kommun, lika viktig för att få information om hur situationen ser ut utanför de svenska storstäderna. Tidigare forskning kring andraspråkseleverna är till stor del utländsk men relevant då situationen för andraspråkseleverna är likartad världen över. I Sverige finner vi också tidigare forskning som rör andraspråkselevernas skolsituation men den forskningen är som tidigare nämnts mest inriktad på storstadsområdena. I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsmetod för att sedan analyseras via den sociokulturellteorins samband till de artefakter, den kommunikation och den mediering som andraspråkselever, lärare och skola använder sig utav i valsituationen likväl som i litteraturundervisningen. Vi får följa hur andraspråkseleverna upplever valet av svenskämne till gymnasiet och hur lärarna ser på valet och informationen kring det. Vidare får vi också höra andraspråkseleverna och lärarna i deras resonemang kring litteraturundervisning och litteraturläsning på gymnasiets B-kurs i svenska. Bilden som undersökningen ger av valet av svenskämne är att den upplevda informationen inte harmonierar med de intentioner som finns i gymnasieskolan utan kunde förmedlas till andraspråkseleverna och deras föräldrar på ett tydligare sätt. I litteraturundervisningen finner vi också en strävan hos både lärare och elever att de ska läsa och förstå samma litteratur som modersmålstalarna. I undersökningen framkommer att viljan finns hos både lärare och andraspråkseleverna att eleverna ska bli fullvärdiga samhällsmedborgare och vad vi (lärare, skola och samhälle) kan göra för att underlätta och visa andraspråkseleverna hur viktiga de är i vårt samtida och framtida svenska samhälle.

Svenska som andraspråk är alltid omdebatterat men finns just nu som ett eget ämne med egen kursplan på ungdomsgymnasiet. Den här studien undersöker hur fem undervisande lärare i gymnasieämnet svenska som andraspråk ser på ämnet; vilka för-och nackdelar som finns, hur det organiseras på olika skolor samt hur behovet av SVA ämnet ser ut och hur lärarna tror att framtiden kommer att se ut. Metoden som valts för att genomföra studien är semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med fem undervisande lärare på olika gymnasieskolor och i olika kommuner i norra Sverige. Fördelar som lärarna lyfte fram med att ha två separata svenskämnen är mindre elevgrupper, lägre tempo och ett material anpassat till eleverna. Nackdelar som framkom var en syn på ämnet som något med lägre status än SVE, för få engagerade kollegor och för lite utbildning/fortbildning av pedagoger i skolan. Alla deltagare i studien pratade enbart ur ett elevperspektiv när de diskuterade nödvändigheten av att ha SVA som eget ämne. De ansåg att det i dagsläget finns ett behov av att ha kurserna separerade, men några deltagare ansåg att organiseringen av hur detta ska lösas borde ses över. I framtiden tror lärarna att ämnet kommer att se ut ungefär som det gör för tillfället men att det kommer ske små förbättringar i och med ett förmodat ökat elevantal under de kommande åren.

No description available.