<p>Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap.</p><p>I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.</p>

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap. I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.