Introduktion:Pandemier hotar folkhälsan och kan ge allvarliga konsekvenser på individ och befolkningsnivå. Munskydd ses som en förebyggande åtgärd för att skydda sin egen hälsa och förhindrar smittspridning till medmänniskor i samhället. Patienter i riskgrupp var goda samhällsmedborgare och visade en god efterlevnad till munskyddsanvändning. Syfte: Att undersöka riskgruppspatienters kunskap och upplevelser av användning och hälsoinformation om munskydd under Covid 19-pandemin i Sverige. Metod:En kvalitativ metod användes och datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade telefonintervjuer. Deltagarna (n=7) var riskgruppspatienter av svenskt ursprung och använde munskydd under covidpandemin. Kvalitativ innehållsanalys användes enligt Graneheim & Lundman (2004) för att analysera data. Temaidentifieringen genomfördes enligt Nutbeams(2000) beskrivning av tre dimensioner av health literacy. Resultat:Studiedeltagarna har varierande erfarenheter kring munskyddsanvändning. Under covidpandemin använde inte många i allmänheten munskydd, vilket resulterade i att riskgrupper upplevde att de skiljdes ut när de bar munskydd. De upplevde rädslor när de befann sig ibland folk som inte bar munskydd, vilket påverkade patienterna negativt. Bärandet av munskyddet försvårade kommunikationen med omgivningen. Riskgrupper som prioriterades av myndigheter var de riskgrupper som löpte störst risk att drabbas av en allvarlig sjukdomsutveckling av covid-19. Enligt studiedeltagarnas erfarenhet fanns inte information för resterande riskgrupper, vilket resulterade i att patienterna inte trodde att de tillhörde någon riskgrupp. Riskgruppspatienter har fått en ökad förståelse om virusets smittvägar och använder munskydd på ett korrekt sätt. Slutsats: Studiedeltagarna har en varierande erfarenhet kring munskydd men de önskade strängarerekommendationer kring munskyddsanvändning, baserat på deras upplevelser kringmunskydd samt deras goda kunskaper om munskyddets nytta på individ och samhällsnivå. / Introduction:Pandemics threaten public health and can have serious consequences at the individual and population level. Face masks are seen as a preventive measure to protect one's own health and prevent the spread of infection to other people in society. Patients in the risk group were good citizens and showed good compliance with mouth protection use and social distancing. Aim:To investigate risk group patients' knowledge and experiences of use and health information about mouth protection during the Covid 19 pandemic in Sweden. Methods:A qualitative method was used, and the data collection was carried out through semi-structured telephone interviews. The participants (n=7) were risk group patients of Swedish origin and used mouth protection during the covid pandemic. Qualitative content analysis was used according to Graneheim & Lundman (2004) to analyze the data. Theme identification was carried out according to Nutbeam's (2000) description of three dimensions of health literacy. Results:The study participants have varying experiences regarding face masks use. During the covid pandemic, many members of the public did not use masks, resulting in at-risk groups feeling singled out when wearing masks. This gave rise to negative feelings. They also experienced fears when they were around people who did not wear masks. Wearing the mask made communication with the environment difficult. At-risk groups that were prioritized by authorities were the groups that ran the greatest risk of being affected by a serious disease development from covid-19. According to the study participants belief there was no information for the remaining at-risk groups available, which resulted in the patients not believing that they belonged to any risk group. Risk group patients have gained an increased understanding of the virus's transmission routes and use mouth protection correctly. Conclusion:This study strengthens the perception of the study participants' mixed physical and psychological experiences related to face masks use. The study participants' desire for stricter recommendations regarding face masks use is due to their experiences with face masks and their good knowledge of the benefits of face masks on an individual and societal level.

Introduktion: Ofrivillig ensamhet är ett folkhälsoproblem som finns i samtliga socioekonomiska grupper och åldersgrupper världen över. Ofrivillig ensamhet kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser såsom depression och ökad prevalens av suicid bland äldre. I Sverige uppger cirka 23% av personer över 16 år att det lider av ofrivillig ensamhet, i vissa åldersgrupper är siffran än högre. 1177.se är regionernas samlade hälsoportal för vårdinformation i Sverige. Sveriges kommuner använder i stället respektive webbplats för att nå och informera befolkningen. Rapporter visar att en majoritet av svenskar idag använder internet för att söka hälsoinformation. Syfte: Beskriva och analysera information om ofrivillig ensamhet och social gemenskap på Sveriges samlade hälsoportal för regioner, 1177.se och slumpmässigt valda kommuners webbplatser. Metod: En kvalitativ summativ innehållsanalys av information på Sveriges 21 regionernas webbplatser på 1177.se och webbplatser från 30 slumpmässigt utvalda kommuner. Resultat: På 1177.se hade 14% av regionerna information om ofrivillig ensamhet eller social gemenskap. Av kommunerna hade 80% information eller aktiviteter för att motverka ofrivillig ensamhet eller främja social gemenskap. Informationen riktade sig framför allt mot äldre och personer med funktionsvariation. Slutsats: Studien visar på stora skillnader i tillgången till information och inkluderande aktiviteter arrangerade av Sveriges regioner och kommuner gällande ofrivillig ensamhet och främjande av social gemenskap. Studien belyser de gap som finns i form av insatser från både regionerna och kommunerna för att ge adekvat information och aktiviteter för befolkningen för att effektivt bemöta den folkhälsomässiga utmaningen ofrivillig ensamhet är. / Introduction: Loneliness is a public health issue that exists across all socioeconomic groups and age groups worldwide. It can lead to serious physical and psychological consequences such as depression and an increased prevalence of suicide among the elderly. In Sweden, approximately 23% of individuals over the age of 16 report suffering from loneliness, with an even higher percentage in certain age groups. The website 1177.se serves as a combined health portal for regional healthcare information in Sweden, while Swedish municipalities use their respective website to reach and inform their citizens. Reports show that a majority of Swedes now use the internet to seek health information. Aim: To describe and analyze information on loneliness and social community on Sweden's combined health portal for regions, 1177.se, and websites of randomly selected municipalities. Method: A qualitative summative content analysis of information on the websites of Sweden's 21 regions on 1177.se and 30 randomly selected municipalities. Results: On 1177.se, 14% of the regions had information on loneliness or social community. Among the municipalities, 80% had information or activities to counteract loneliness or promote social community. The information was primarily directed towards the elderly and people with disabilities. Conclusion: The study reveals significant disparities in the availability of information and inclusive activities organized by Sweden's regions and municipalities regarding loneliness and the promotion of social community. The study highlights the gaps in efforts by both regions and municipalities to provide adequate information and activities to effectively address the public health challenges of loneliness.

Introduktion: Kommunikation om vaccinets effekter är av stor folkhälsovetenskaplig relevans. På det svenska onlineforumet Flashback diskuterar användare huruvida vaccin gör människor sjuka. Dagligen förekommer desinformationsspridning både medvetet och omedvetet på internet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur desinformation relaterad till hälsoinformation om vaccin diskuteras på Flashback Forum. Metod: Livsberättelser i tråden på forumet utgör den narrativa analysen och som tillsammans med en diskursanalys tolkas vad som framförs i diskussionerna mellan användare. För att gå ett steg längre i diskursanalysen, som härrör Foucaults teori om maktrelationer, har analysfrågor använts som grundar sig i vad som är det representerade problemet i diskussionerna som förs. För att fastställa vilka dilemman som framställs, vad gäller hälsoinformation och vaccin på Flashback, användes en tematisk analys. Därefter analyseras vilka antaganden som framförs, vilken orsak som ligger till grund i problemet och till sist vad som lämnas outtalat och underförstått i diskussionerna. Resultat: Det framkom fem teman i diskussionerna, vilka utgör läkemedelsindustrin, desinformationsspridning, autism/adhd, vetenskapliga studier samt hälsofarliga ämnen. Främsta resultatet handlade om outtalade rädslor vilket kan bero på låg hälsolitteracitet hos användare. Slutsats: När data analyserats och resultatet framträdde framkom en förståelse i att diskussionerna om hälsoinformation och vaccin på Flashback snarare handlade om missinformation och inte desinformationsspridning. Vilket betyder att användare omedvetet sprider information om vaccin och dess effekter som inte är evidensbaserade. / Introduction: Communication and discussion about the effect of vaccines are of great interest from the perspective of public health science. On the Swedish online forum Flashback, users discussed whether vaccines are the cause of sickness. Everyday, misinformation is spread both consciously and unconsciously online. Purpose: The purpose of this study was to investigate how misinformation, related to vaccine health information, is discussed on the Flashback forum. Method: The narrative analysis consists of life stories discussed on the forum. Together with a discourse analysis, this is the basis of the interpretation of what is presented in the discussions between users. The discourse analysis is derived from Foucault’s theory of power relations, and, to take the discourse analysis one step further, analysis questions, concerning the problem represented in the discussions, have been used. A thematic analysis was used in order to determine which dilemmas, regarding health information and vaccines on Flashback, are presented. Further, an analysis was performed regarding which assumptions were made, what the cause of the problem is and lastly, what was left unspoken and assumed in the discussions. Results: Five themes emerged in the discussions. These were the pharmaceutical industry, the spread of disinformation, autism/adhd, scientific studies and unhealthy substances. The main finding/result was about unspoken fears, which may be due to low health literacy among users. Conclusion: When the data was analyzed and the results emerged, it became apparent that the discussions about health information and vaccines on Flashback were about misinformation rather than the spread of disinformation. This means that users are unknowingly spreading information about vaccines and their effects that are not evidence-based.

This project aimed to enhance communication and collaboration among care providers in Stockholm Region and Stockholm Municipality by analyzing health data in various medical record systems and identifying the data that needs to be shared to support elderly individuals with multi-morbidity. Interviews with health experts, caregivers, and policymakers, as well as a literature review, were conducted to gather data. The findings indicated that caring for multi-morbid elderly individuals poses many challenges, including managing multiple chronic conditions, the risk of adverse drug interactions, physical and emotional burden, reduced functional ability, social isolation, and economic consequences. A holistic approach to care is needed, including coordinating care across multiple specialities, addressing social and psychological factors, and providing support for caregivers. Additionally, health data sharing could help with the challenges of ageing and multi-morbidity, but barriers to accessing relevant health data exist. The barriers include a lack of measurement values, different systems used in different healthcare facilities, outdated systems and a large amount of health data existing as free-text notes which make it difficult to extract useful information. Therefore, new HIE solutions are needed to improve patient safety and better integrate existing systems. Future work should focus on improving the accessibility and usability of health data, addressing security and privacy issues, and promoting standardization and interoperability. / Målet med detta projekt var att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan vårdgivare i Stockholmsregionen och Stockholm kommun genom att analysera hälsodata i olika medicinska journalsystem och identifiera de data som behöver delas för att stödja multi-sjuka äldre. Intervjuer med hälsoexperter, vårdgivare och beslutsfattare samt en litteraturstudie genomfördes för att samla in data. Resultaten visade att vården för äldre personer med flera sjukdomar innebär många utmaningar, inklusive hantering av flera kroniska tillstånd, risken för biverkningar från läkemedel, fysisk och emotionell belastning, minskad funktionell förmåga, social isolering och ekonomiska konsekvenser. En helhetssyn på vården krävs, inklusive samordning av vården över olika specialiteter, beaktande av sociala och psykologiska faktorer och stöd till vårdgivare. Dessutom kan delning av hälsodata hjälpa till med utmaningarna med åldrande och flera sjukdomar, men det finns hinder för att få tillgång till relevant hälsodata. Hindren inkluderar brist på mätvärden, olika system som används i olika vårdinrättningar, föråldrade system och en stor mängd hälsodata som finns som anteckningar, vilket gör det svårt att extrahera användbar information. Därav, behövs nya lösningar för hälsodata-utbyte för att förbättra patientens säkerhet och bättre integrera befintliga system. Framtida arbete bör fokusera på att förbättra tillgängligheten och användbarheten hos hälsodata, hantera säkerhets- och integritetsfrågor och främja standardisering och interoperabilitet.