Massmedia har under en lång tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmänheten i olika hälsorelaterade frågor. Dess förmedling av hälsoinformation har i det senmoderna samhället dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hälsoinformatör. För att besvara syftet användes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av åtta informanter vilka var mellan 19 och 26 år gamla. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades enligt principerna för kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i det latenta temat ”Massmedia har i rollen som hälsoinformatör en motstridig påverkan och betydelse för unga vuxna”. Vidare beskrivs resultatets manifesta innehåll i de tre kategorierna: Påverkar det sociala sammanhanget, Ökar tillgängligheten samt Påverkar det personliga förhållningssättet. Unga vuxna upplevde att massmedia bidrar till att skapa trender, fastsälla ideal och normer samt till en ökad tillgänglighet av hälsoinformation. Informationens kvalitet var dock kraftigt ifrågasatt och de unga vuxna upplevde att hälsoinformationen enbart påverkar dem indirekt och omedvetet. Fortsatt forskning kan med fördel undersöka upplevelser av massmedia som hälsoinformatör hos unga vuxna vilka inte studerar och vilka har ett begränsat intresse för ämnet hälsa. Det vore också användbart att specifikt undersöka de sociala mediernas påverkan på unga vuxnas hälsa.

Bakgrund: De senaste åren har mer fokus lagts på att göra vården allt mer personcentrerad. Denna utveckling ställer ytterligare krav på att patienten erhåller tillräcklig information från sin vårdgivare. Resultat från en patientenkät inom Region Östergötland visar på en förbättringspotential inom områdena information/kunskap och delaktighet/involvering. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av information och delaktighet i samband med sin fysioterapeutiska rehabilitering inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med totalt 9 semistrukturerade intervjuer. Informanterna var mellan 58 och 79 år gamla, och rehabiliterades på en primärvårdsklinik i Region Östergötland. All insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalysmetod med induktiv ansats. Resultat: Analys av den insamlade datan resulterade i tre huvudkategorier; Vikten av erhållen information och hur den tillhandagavs, Betydelsen av samspelet mellan patienten och fysioterapeuten och Behov av och förväntningar på fysioterapeuten med tillhörande underkategorier. Konklusion: Informanterna var generellt nöjda med den information som tillhandagavs i samband med rehabiliteringsperioden på kliniken. De upplevde sig delaktiga samt att de fick med sig verktyg för att kunna anpassa och utveckla träningen på egen hand. Det framkom även att de inte visste vad de kunde förvänta sig för information från fysioterapeuten.

Förmågan att läsa, förvärva, förstå och använda hälsoinformation utgör konceptet Health literacy, på svenska hälsolitteracitet. Dessa förmågor blir av allt större vikt i ett intensivt informationssamhälle. Ökade krav ställs på förmågan att kunna välja, värdera och använda sig av information i sitt dagliga liv, hälso- och sjukvården är inget undantag. Hälsolitteracitet är en förutsättning för att kunna göra hälsomedvetna val och ta välgrundade beslut i relation till hälsan. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om individers Hälsoinformationsbeteenden i relation till egenskattad nivå av hälsolitteracitet och i relation till sociodemografiska bakgrundsfaktorer och subjektiv hälsa, i en svensk kontext. Studiens resultat visar att samband finns mellan koncepten hälsolitteracitet och olika Hälsoinformationsbeteenden. Högre Funktionell hälsolitteracitet är förknippad med lägre frekvens av fem av sex Hälsoinformationsbeteenden. Högre Kommunikativ och kritisk hälsolitteracitet är förknippad med en högre frekvens av Hälsoinformationsbeteenden och då främst med aktiva hälsoinformationsbeteenden. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att nivå av hälsolitteracitet har betydelse för i vilken grad en individ ägnar sig åt ett visst Hälsoinformationsbeteende. Praktiska implikationer: Insikter om Hälsolitteracitet och dess betydelse för Hälsoinformationsbeteenden kan vara användbara för informationsspecialister och bibliotekarier, såväl som för hälso- och sjukvården samt andra som arbetar med hälsoinformation.

Bakgrund: Distriktssköterskors arbete har förändrats över tid. Patienter är idag ofta välinformerade om sin hälsa och medvetna om att de kan påverka sin hälsa. I dagens samhälle är internet en vanlig källa till hälsoinformation, som har blivit allt mer tillgänglig. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i sin egen vård.  Vårdgivaren har ett ansvar att leda patienten till tillförlitliga informationskällor. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att patienter söker hälsoinformation på internet och hur det påverkar deras arbete. Metod: En kvalitativ metod har använts. Åtta intervjuer har genomförts med distriktssköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman som benämns; Vikten av att veta och förstå, Mötets betydelse för patienter, Distriktssköterskors erfarenhet och ny kunskap. Till dessa teman finns nio olika underteman. Konklusion: Resultatet av denna studie kan bidra till en ökad medvetenhet om att patienter söker hälsoinformation på internet och hur det påverkar distriktssköterskors arbete. Distriktssköterskor får förhålla sig till patienters kunskap som kan se mycket olika ut. Patienters kunskap ställer krav på distriktssköterskorna som får anpassa besöket och vården utifrån denna kunskap samt vägleda patienter rätt. / Background: District nurses work has changed over time. Today patients are more informed of their health and aware of how to influence their health. In today's society, the internet is a regular source for health information, and internet has become increasingly accessible. It is important that patients feel involved in their own care. Health care providers has a responsibility to lead the patient to reliable sources of information. Aim: The aim of this study was to shed light on district nurses' experiences of patients seeking health information on the internet and how it affects their work. Method: A qualitative approach was used. Eight interviews with district nurses were conducted. Results: From the analysis of the data, three main themes emerged which were termed; The importance of knowing and understanding, The meaning of the meeting for patients, District nurses experience and new knowledge. These themes are described by nine different sub-themes. Conclusion: The results of this study may contribute to awareness that patients seek health information on internet and that it may affect district nurses work. District nurses need to relate to patient's knowledge that varies. Patients´ knowledge demands district nurses to adapt the care and the patients visit based on their knowledge and to guide patients’ right.

Skogberg, N. (2016). Young adults’ experiences and opinions of health information. A survey study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden. Objective: The objective of this study was to explore the experiences and opinions of health information among 40-100 young adults, aged 18-25 years. Method: A cross-sectional survey study was conducted, using a questionnaire in paper form as well as using a web questionnaire. Results: The results showed that the social media (for example Facebook and Instagram) was both the most used and preferred source of information. Most of the respondents thought that the information they found was useful and that the information was appealing and/or interesting. However, the majority of the respondents did feel that the information they found was lacking something. Conclusions: Social media can be a useful tool to reach out with health information to young adults. It is important that the information is perceived as accessible, reliable and credible. It is also important to make sure that young adults have access to information which has a scientific basis. / Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas (18-25 år) erfarenheter av och åsikter om hälsoinformation. Studien rörde information som unga vuxna stött på under de senaste två månaderna före studiens genomförande. Faktorer som källor till hälsoinformation, informationens användbarhet samt om informationen ansågs vara tilltalande och/eller intressant undersöktes. Metoden var en enkätundersökning som genomfördes på en högskola i Mellansverige och som även skapades i webbform och delades på det sociala mediet Facebook. Huvudresultatet av studien visade att sociala medier (till exempel Facebook och Instagram) var den främsta källan till hälsoinformation bland unga vuxna och att sociala medier även var den mest föredragna källan i denna åldersgrupp. Anledningar till detta var bland annat att informationen ansågs vara lättillgänglig, att den når ut till många, att sociala medier används mycket för information och att källan är miljövänlig. Resultatet visade även att de flesta respondenter ansåg att informationen de funnit var användbar och att informationen var tilltalande och/eller intressant. Det kunde bero på att informationen kändes inspirerande och motiverande, användbar i ett framtida yrke, trovärdig, att funderingar besvarades, att svar var konkreta och direkta samt att layouten var bra. Majoriteten av respondenterna kände dock att något saknades i informationen de funnit. Det som ansågs saknas i en del av informationen var till exempel bakgrund, statistik, undersökningar, primärkällor och spårbara källor, tillförlitlighet och relevans samt praktiska råd. Slutsatserna av studien var bland annat att sociala medier kan vara ett användbart verktyg för att nå ut till unga vuxna med en tillförlitlig och vetenskapligt baserad hälsoinformation. Det är även viktigt att informationen är lättillgänglig och trovärdig och att unga vuxna kan finna den information de söker.

The aim of this Master’s thesis is to examine how health information is integrated into knowledge in an everyday health related context on the web. The more specific aim is, from a LIS point of view, to map knowledge related discourses with the focus on pregnancy, in discussion forums on Swedish health related web sites. The following main questions in this paper are: (1) a) What discourses on pregnancy knowledge can be found and b) how are they expressed? (2) What are the functions of the recognised discourses? and (3) what are the relations between the identified discourses? The theoretical and methodological starting-point is discourse theory with the main focus on discursive psychology according to Wetherell’s and Potter’s theoretical and empirical work. The methodology is text analytical and the material is collected from two discussion forums on pregnancy. The results show a highly complex context where two main discourses, or repertoires, are identified: “The science repertoire” and “The experience repertoire”. When people use the science repertoire they adopt rhetorical patterns such as: “eagerness to know and to learn”, “focus on facts and details”, “strive for control”, “elimination of health risks”. This repertoire is highly influenced by moral issues. When using the experience repertoire, people’s talk is dominated by strive for normality. The tendencies shown can be seen as signs of democratisation of knowledge and this is something that needs to be further investigated from a LIS perspective, of this health and web context of immediate interest. / Uppsatsnivå: D

Det här examensarbetet undersöker det personliga kontot för hälsoinformation (PHR) som alla medborgare i Sverige ska erbjudas. Detta efter ett beslut från Socialdeparte-mentet att genomföra en upphandling genom Apotekens Service AB. Upphandlingen är vid tiden för denna rapports färdigställande ännu inte genomförd vilket den var planerad att vara.Målet med examensarbetet är att på uppdrag av Mawell undersöka vilka affärsmöjlig-heter lanseringen av en nationellt tillhandahållen tjänst för PHR, och det ekosystem för applikationer och tjänster, förväntas leda till. Men också implementera två tjänster som visar konceptet med hur en tjänst kan användas för att skapa nytta för en utvald målgrupp.Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt intervjuer med olika målgrupper. Syftet med intervjuerna var att identifiera vilka problem och behov dessa har i sina verksam-heter för att sedan analysera samt ge förslag på hur tjänster utvecklade för PHR kan utformas för att lösa dessa.Resultatet av undersökningen är ett antal olika tjänsteförslag baserade på målgruppernas problem och behov samt två tjänsteimplementationer. Rapporten ger även Mawell förslag på en tänkbar fortsättning på arbetet. / This thesis investigates the personal account for health information (PHR) that every citizen in Sweden will be offered. The Ministry of Health and Social Affairs has made a decision to conduct a public procurement through Apotekens Service AB. The pro-curement was not finalized at the time of this report.The goal of this thesis is to on behalf of Mawell investigate what business opportunities the launching of a nationally provided service for PHR, and the ecosystem for applica-tions and services, is expected to result in, but also to implement two services to demonstrate the concept of how a service could be used to create benefits for a selected target group.During the thesis work a literature study and interviews with different target groups were performed. The purpose with the interviews was to identify different problems that the target group have in their operations and then analyze and give a proposal to how services developed for PHR could solve the problems.The result of the investigation is proposed services based on the different problems and needs of the targets groups and two service implementations. The report also gives Mawell proposal to how they could continue this work further.

Bakgrund: Att "googla" på sina symptom och söka hälsoinformation på Internet kräver en viss förkunskap för att kunna ta del av informationen. Dagens lättåtkomliga hälsoinformation kan leda till konsekvenser så som felaktiga behandlingar och feldiagnostisering vilket vidare kan orsaka negativa följder för den individuella hälsan. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv studera samband mellan olika bakgrundvariabler och hälsokomponenter i relation till hur individer använder Internet som informationskälla för att finna kunskap som främjar den egna hälsan.    Metod: Datainsamlingen har skett genom kvantitativ forskningsmetod där en webbenkät besvarats i både en social- och en webbaserad kontext inom målgruppen vuxna människor >18 år. Studiedeltagarna rekryterades utanför välkända matbutiker på tre olika platser i Halmstad stad samt via plattformen Facebook där webbenkäten publicerades på studieansvarigas profiler. Webbenkäten undersökte respondenternas egenskaper, hur deltagarna upplever sig kunna tolka, granska, förstå hälsoinformationen, samt hur de handlar och hanterar hälsoinformation på Internet. Efter datainsamlingen överfördes webbenkäten till statistiskprogrammet SPSS för vidare analys. Resultat: Totalt 178 personer deltog i undersökningen. 92,1% av de personer som deltog använder någon gång Internet för att söka efter en förklaring på sina hälsorelaterade symptom. Resultatet visar att personer med högre inkomstnivå och högre utbildningsnivå upplever sig kunna förbättra sin hälsa med hjälp av hälsorelaterad information på Internet oftare än personer med lägre inkomst- och utbildningsnivå. Resultatet visade även på skillnader i relation till bakgrundsvariabeln kön då kvinnor generellt sett var mer aktiva än män på att använda Internet för att söka hälsorelaterad kunskap i hälsofrämjande syfte.   Slutsats: Det finns flera samband mellan individers bakgrundvariabler och olika hälso-komponenter. Kön, socioekonomisk status och utbildningsnivå påverkar hur personer tolkar, hanterar och förstår hälsoinformation på Internet. Med hjälp av hälsoinformation från Internet självdiagnostiserar sig personer, behandlar sig själva och söker vård. Framtida forskning och implikationer: Mer kunskap och ökad hälsolitteracitet hos befolkningen är att rekommendera för att säkra populationens framtida hälsostatus. Förslag till framtida forskning blir därmed att undersöka effekten av olika tillvägagångssätt för att öka populationens hälsolitteracitet samt undersöka hur hälsoinformation på Internet påverkar den enskilde individen men även hälso-sjukvårdens arbete. / Background: To "google" symptoms and search for health information on the Internet requires prior knowledge, to be able to extract relivant information. Today's easy access to health information, can lead to consequences regaurding our health. Incorrect treatments and misdiagnosis are both examples which could lead to negative consequences for individual health. Aim: The aim of the study was to study the relationship between different background variables and health components through a health educational point of view, to see how individuals use Internet as an information source to find knowledge that promote their personal health. Method: Quantitative research method has been done to collect data. The data was collected through a web survey. Answered by adults >18 years, both through a social- and a web-based context. Study participants were recruited at three different locations in Halmstad city, and also on Facebook where the online surveys were posted on the study manager's profiles. The online survey examined the participant’s characteristics, how the participants perceive themselves to interpret, review and understand health information. It also examined how they apply and manage health information on the Internet. After the data was collected it was transferred to the statistical program SPSS for further analysis. Results: A total of 178 people participated in the survey. 92.1% of the people who participated use the Internet to search for an explanation of their health-related symptoms. The results show that people with higher income and higher education experience believe they have a better ability, than people with lower income and education level, to improve their health with information found on the Internet. The results also showes a difference when it comes to gender, since women were generally more active than men using the Internet to search for health-related knowledge to promot there personal health. Conclusion: There are several connections between individual background variables and different health components. Gender, socioeconomic status, and education level affects how individuals interpret, review and understand health information on the Internet. With help from searching health information on Internet people self-diagnose themselves, treat themselves and reach out to medical care. Future research and implications: More knowledge and increased health literacy of the population is recommended in order to ensure the population's future health status. Proposals for future research include, investigating different approaches to increase the health literacy among the population. To study how health information on the Internet affects the individual and also health-care work.

Bakgrund Hälsoångest är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av en stark oro att drabbas av sjukdom. I en alltmer digitaliserad värld ökar förekomsten av hälsoinformation online vilket skulle kunna vara problematiskt för denna patientgrupp, därför är sjuksköterskans kärnkompetens informatik och e-hälsa viktig. Syfte Beskriva användning av hälsoinformation online hos personer med hälsoångest. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sökningar efter befintliga artiklar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultatet innehåller elva artiklar (publicerade år 2012–2021) som har analyserats och sammanställts. Resultat Personer med hälsoångest som söker hälsoinformation online påverkades negativt i form av nedsatt livskvalitet samt påverkan på socialt liv och arbete/utbildning. Bristande källkritik ledde till att desinformation skapar obefogad oro. Slutsats En av sjuksköterskans kärnkompetenser är att utveckla informatik och E-hälsa vilket ställer krav på att sjuksköterskan ska ha god kunskap i hantering av online-hälsotjänster och kunna vägleda patienterna i att söka evidensbaserad och kvalitetssäkrad hälsoinformation på internet. / Background Health anxiety is a psychiatric condition that is characterized by a strong anxiety to suffer from disease. In an increasingly digitalized world, the prevalence of health information online is increasing, which could be problematic for this patient group, which is why the nurse's core competence in informatics and e-health is important. Aim Describe the use of health information online in people with health anxiety. Method The study was conducted as a literature review. Searches for existing articles were conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The result contains eleven articles (published in 2012-2021) that have been analyzed and compiled. Results People with health anxiety who searching for health information online were negatively affected in the form of reduced quality of life and the impact on social life and work / education. Lack of source criticism led to misinformation that created unjustified concern. Conclusions One of the nurse's core competencies is to develop informatics and e-health, which places demands on the nurse to have good knowledge in handling online health services and be able to guide patients in searching for evidence-based and quality-assured health information on the internet.

Bakgrund: Traditionellt har vården varit källan till information för människans sjukdomsdiagnos, behandling och prognos. I dagens digitala samhälle, finns samma evidensbaserade sidor som sjuksköterskan hämtar kunskap från tillgängliga för gemene man. Kunskap om sitt egna upplevda hälsotillstånd är idag ett av de mest sökta ämnet på internet och möjligheten att besitta specialistkunskap om sitt tillstånd är därför stor. Sjuksköterskor beskriver i mötet med den pålästa patienten, en känsla av förlägenhet i sin profession då de betraktar det som osannolikt att vara uppdaterad i nivå med den senaste kunskapen som patienten hämtat. Motiv: Det är angeläget att genomföra denna studie för att belysa de utmaningar en distriktssköterska som arbetar på en hälsocentral ställs inför, i ett samhälle där digitaliseringen gjort kunskap lättillgängligt.  Syfte: Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta pålästapatienter som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök. Metod: Data för denna studie har inhämtats från åtta distriktssköterskor från fem hälsocentraler i Västerbotten. För att öka förståelsen av sjuksköterskans erfarenheter av den pålästa patienten har åtta semistrukturerade intervjuer utförts. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien synliggör varierande erfarenheter av den pålästa patienten. Det framkom att distriktssköterskorna var eniga om att pålästa patienter som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök kan vara både ansträngande och tidskrävande. Samtliga distriktssköterskor hävdar samtidigt att en påläst patient inte behöver vara något negativt. Konklusion: Slutsatsen pekar försiktigt mot att dagens digitaliserade samhälle medför att patienten ställer högre krav på distriktssköterskans kompetens. Studien belyser utmaningar och känslor som sjuksköterskor kan möta i sitt arbete med en påläst patient och synliggör potentiella behov av åtgärder som kan underlätta arbetet med den pålästa patienten som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök. / Background: Traditionally, healthcare has been the source of information for diagnosis, treatment and prognosis. In today's digital society, the same evidence-based pages that the nurses' draws knowledge from is available to the public. Knowledge of one's own experienced health condition is today one of the most sought-after topics and the opportunity to possess specialist knowledge of one's condition is high. Nurses describe feelings of embarrassment in their profession as they consider it unlikely to be up to date with the latest knowledge. Motive: It is important to perform this study to describe the challenges a primary health care nurse faces in daily work where digitalisation has made knowledge easily accessible. Aim: Primary health care nurses’ experiences of meeting knowledgeable patients who retrieved information on the internet prior to a primary care visit. Methods: Data has been obtained from eight primary health nurses’ from five health centers in Västerbotten. To increase the understanding of the primary health nurses' experience of the knowledgeable patient, eight semi-structured interviews were held. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. Result: The study highlights varying experiences. It emerged that primary health care nurse’s agreed that knowledgeable patients who obtained information from the internet prior to a primary care visit can be both exhausting and time-consuming. Although, all primary health care nurses’ claim that a knowledgeable patient does not have to be something negative. Conclusion: The conclusion cautiously points to the fact that today's digitalized society sets higher demands on the primary health care nurse's competence. The study highlights the challenges and emotions that the primary health care nurse may encounter. The study highlights potential needs for measures that can facilitate the work.