Abstrakt Bakgrund: Studien undersöker specifikt hälsokonsekvenserna av alkoholanvändning hos unga vuxna och belyser sjuksköterskans centrala roll i prevention och hantering av dessa problem. Åldersgruppen 18–25 år utmärks som den mest riskabla konsumerande gruppen, och alkoholens påverkan sträcker sig bortom individnivå till att påverka både närstående och samhället som helhet. Studien syftar till att öka medvetenheten och förståelsen kring alkoholrelaterad ohälsa hos unga vuxna.  Sjuksköterskans roll kan bli viktig i att förebygga och hantera dessa hälsokonsekvenser i denna åldersgrupp. Om sjuksköterskor saknar den nödvändiga kompetensen att identifiera och hantera de hälsoproblem som kan uppstå på grund av alkoholanvändning hos unga vuxna, kan det leda till försummande av potentiellt allvarliga tillstånd. Dessutom spelar patientens egen kunskap en central roll; bristen på medvetenhet om alkoholens konsekvenser kan ge upphov till betydande hälsorisker. Syfte: Syftet är att belysa hälsokonsekvenser av alkoholanvändning hos unga vuxna.  Metod: Studien baseras på en integrerad litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar (en kvalitativ och nio kvantitativa) valdes ut enligt strikta inklusions- och exklusionskriterier från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys upprättades. Resultat: Studien identifierade tre huvudkategorier av hälsokonsekvenser relaterade till alkoholanvändning: förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar, signifikanta beteendeförändringar, samt direkta negativa effekter på hälsan. Slutsatser: Studien visar att ökad alkoholanvändning hos unga vuxna inte bara ger upphov till omedelbara effekter som illamående, utan även långsiktiga hälsorisker, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar. Alkoholanvändningen kan även leda till olika psykisk ohälsa och riskbeteenden som gör att individen fattar sämre beslut och utvecklar hälsokonsekvenser. För att effektivt hantera dessa risker behöver sjuksköterskor fördjupad utbildning i tidig identifiering och förebyggande strategier, samt utveckla en kommunikation som är anpassad och responsiv till patientens behov.   Nyckelord: Alkoholanvändning, unga vuxna, hälsokonsekvenser. Tack till Kristina Tryselius för god handledning genom vårt arbete.

Trafficking är ett stort samhällsproblem i Nepal där 5000 -10000 nepalesiska kvinnor och barn årligen smugglas till Indien. Nepalesiska kvinnor och barn är uppskattade och ses som sexuellt attraktiva i Indien på grund av deras ljusare hy samt att oskulder från Nepal anses kunna bota aids. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka metoder och interventioner organisationer använder samt vilka hälsokonsekvenserna kan bli för den som varit utsatt för trafficking. Vidare ämnar vi undersöka vilka svårigheter som kan uppstå i samband med att individen återintegreras med familj och samhälle. Studien bygger på en fyra veckors fältstudie i Kathmandu, Nepal där vi intervjuat fyra ideella organisationer som alla jobbar med målgruppen. Studien visar att samtliga organisationer erbjuder överlevarna en trygg plats att vara på efter att de räddats. Organisationerna erbjuder därefter läkarundersökningar följt av psykologsamtal och praktiska övningar som yoga, dansterapi etc. Detta görs för att stärka individerna på flera plan. Undervisning, datorlektioner och färdighetsträning erbjuds också för att underlätta för individerna att klara sig själva i framtiden. Vidare framgår att fysiska som psykiska konsekvenser är vanliga till följd av trafficking. Respondenterna berättar om tjejer som kommer till dem med en mängd olika fysiska problem. Det kan vara HIV, hudsjukdomar, oönskad graviditet och undernäring. Det framkommer att individer som utsatts för någon form av sexuellt utnyttjande tenderar att må sämre psykiskt än individer som utsatts för annat utnyttjande, exempelvis kroppsarbete. En annan konsekvens för individerna är att de får problem med tillit, vilket kan leda till att de får svårt att knyta an och skapa relationer med andra människor. Tjejer som återvänder till sin familj och by efter tiden i trafficking riskerar att stigmatiseras och bli illa behandlade. Något som kan ske både av familjen och av andra personer i byn. Andra svårigheter som kan uppstå är avsaknad av språk, identitetskänsla och kultur hos de individer som överlevt trafficking. / Trafficking is one of the biggest social problems in Nepal with 5000 -10 000 Nepali women and children being trafficked to India every year. Nepali women and children are valued and seen as sexually attractive in India because of their lighter skin and that virgins from Nepal are considered able to cure AIDS. The aim of this study is to investigate which methods and interventions organizations are using and what health consequences there might be for persons who have been exposed to trafficking. Furthermore, we intend to examine the difficulties that may arise reintegrate individual to family and society. The study is based on a four-week field study in Kathmandu, Nepal, where we interviewed four nongovernment organizations. The study shows that all organizations offering survivors a safe place to be after they have been rescued. The organizations then offer medical examinations followed by counseling and practical exercises such as yoga, dance therapy, etc. This aims to strengthen the individuals on many levels. Teaching computer lessons and skills training are also offered to integrate the women back into society. Furthermore, it appears that both physical and psychological consequences are common as a result of trafficking. Respondents talk about girls who come to them with a variety of physical problems. It may be HIV, skin diseases, unwanted pregnancy, and malnutrition. It appears that individuals who experienced some form of sexual abuse tend to feel worse psychologically than individuals exposed to other use, such as manual labor. Another consequence for trafficking survivors is that they might have a problem with trust, which can lead to difficulties to bond and form relationships with other people. Girls who return to their family and village are risk being stigmatization and badly treated by the family and the other people in the village. Other difficulties that can arise are the absence of language, sense of identity and culture of the individuals who have survived trafficking.

Introduktion: Sexuellt våld är ett folkhälsoproblem som drabbar kvinnan genom ett avsevärt lidande och en sämre hälsostatus. Syfte: Att undersöka varför mäns sexuella våld mot kvinnor förekommer och hur det påverkar kvinnors livskvalitet. Metod: Strukturerad litteraturstudie med tematisk analysmetod. Resultat: Mäns sexuella våld förekommer av sociala konstruktioner och uppfattningar vilket bidrar till mäns sexuella objektifiering av kvinnor och normalisering av det sexuella våldet. Detta drabbar kvinnor i form av sämre psykisk- och fysisk hälsa samt i det sociala livet och arbetslivet. Slutsats: Kvinnors livskvalitet försämras av mäns sexuella våld och mäns sexuella våld grundar sig i sexuell objektifiering av kvinnan samt att det föreligger en normalisering av sexuellt våld i samhället. För ett framtida folkhälsoarbete bör arbetet grundas i kontexten om varför kvinnan har en försämrad livskvalitet och i kontexten till varför en man utövar våld och samtidigt ha en förståelse för att kontexten kan finnas på olika nivåer inom den ekologiska modellen. / Introduction: Sexual violence is a public health problem that affects women resulting in considerable suffering and poorer health status. Objective: To investigate why men's sexual violence against women occurs and how it affects women's quality of life. Method: Structured literature study using thematic analysis method. Results: Men's sexual violence occurs from social constructs and perceptions, which contributes to men's sexual objectification of women and the normalization of sexual violence. This affects women in the form of poorer mental and physical health, social life and working life. Conclusion: Women's quality of life is impaired by men's sexual violence and men's sexual violence is based on sexual objectification of women and the normalization of sexual violence in society. For future public health work, the work should be based on the context of why a woman has a deteriorating quality of life and in the context of why a man practices violence while at the same time having an understanding that the context can exist at different levels within the ecological model.

Abstract Background. It is relatively well established in previous research that unemployment has direct health consequences in terms of mental and physical ill health. Recently, knowledge has emerged indicating that unemployment can lead to economic consequences that remain long after re-establishment in the labour market. However, few empirical studies have been able to apply a life course perspective asking whether there are also long-term health consequences of unemployment, and, when and in which context unemployment may affect the individual health status across the life course. The aim of this thesis was to analyse the relationship between unemployment and illness across the life course, and how it relates to individual and structural factors in the geographical setting of northern Sweden. In particular, three main areas have been explored: youth unemployment and illness in adulthood (Paper I and Paper II), contextual unemployment of national unemployment rate and neighbourhood unemployment (Paper II and Paper III) and lastly, social determinants of health inequality between employment statuses (Paper IV). Methods. This thesis is positioned in Sweden between the early 1980s and the mid-2010s, following two comparable cohorts sampled from northern Sweden (26 and 19 years follow-up time respectively from youth to midlife) and a cross-sectional sample from 2014 of the four northernmost counties in Sweden. The two longitudinal cohorts comprised the Northern Swedish Cohort and the Younger Northern Swedish Cohort, consisting of all pupils in the 9th grade of compulsory school in Luleå municipality in 1981 and 1989. The participants responded to an extensive questionnaire on socioeconomic factors, work and health, in 5 and 2 waves respectively of data collections. Neighbourhood register data from Statistics Sweden was also collected for all participants in the Northern Sweden Cohort. At the latest data collection, 94.3% (n=1010) participated in the Northern Sweden Cohort and 85.6% (n=686) in the Younger Northern Sweden Cohort. The cross-sectional study Health on Equal Terms is a national study, administered by the Public Health Agency together with Statistics Sweden and county councils with the aim of mapping public health and living conditions in the country over time. In this thesis, material from 2014 has been used for northern Sweden with a response rate of around 50% (effective sample n=12769). The statistical analyses used were linear regression, multilevel analysis and difference-in-difference analysis to estimate the concurrent and long-term health consequences of unemployment, and a decomposition analysis to disentangle the inequality in health between different labour market positions. The health outcomes in focus were functional somatic symptoms (the occurrence of relatively common physical illnesses such as head, muscle and stomach ache, insomnia and palpitation) and psychological distress. Results. Among men only, as little as one month of youth unemployment was related to increased levels of functional somatic symptoms in midlife, regardless of previous ill health or unemployment later in life, although only during relatively low national unemployment (pre-recession) when comparing with youth unemployment during high national unemployment (recession). This was explained by the health promoting effect of more time spent in higher education during the recession period. Furthermore, the health impact of neighbourhood unemployment highlights the importance of the contextual setting for individuals’ health both across the life course and at specific periods of life. Lastly, employment-related mental health inequalities exist for both men and women in all life phases (youth, adulthood and midlife). Economic and social deprivation related to unemployment and illness varied across different phases in life and across genders. Conclusion. The key findings of this thesis paint a rather pessimistic vision of the future: one’s own and others’ unemployment may cause not only ill health today but also ill health later in life. Importantly, the responsibility of unemployment and the associated ill health should not be placed on the already marginalised individuals and communities. Instead, the responsibility should be directed towards the structural aspects of society and the political choices that shape these. In other words, health inequality manifested by the position in the labour market is socially produced, unfair and changeable through political decisions. The results of this study therefore cannot contribute to any simple or concrete solutions to the concurrent or long-term health consequences of individual or contextual unemployment, as the solution is beyond the areas of responsibility and abilities of research. However, if there are long-term health consequences of one’s own and other people’s unemployment, labour market and public health policies should be initiated from a young age and continue throughout the life course to reduce individual suffering and future costs of social insurance, sick-leave and unemployment benefits.