No description available.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:</p><p>1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?</p><p>2.     Hur såg vägen till anställning ut?</p><p> <strong>Metod</strong></p><p>För att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna. Vi har även studerat och jämfört med tidigare relevant forskning.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p><em>Arbetsuppgifterna</em> är varierade och består av både strategiska och operativa uppgifter. Några axplock från dessa är: utföra mätningar av kroppssammansättningen som vägning och fettprocent samt gångtest och genomföra samtal utbilda internt och externt, ansvarig för avtal och överenskommelser, administrativt arbete, hålla coachningssamtal, agera gympaledare mm. <em>Vägen till anställning</em> såg lite olika ut.  De flesta fick kontakt med sin nuvarande arbetsgivare genom kontakter. Endast en av våra respondenter sökte själv sitt jobb.</p><p><em> </em></p><p><strong>Slutsats</strong><em> </em></p><p>Yrkesrollen för en hälsopedagog eller hälsoarbetare kan se väldigt olika ut. Att vara framåt och skapa sina egna tillfällen till jobb verkar vara en viktig framgångsfaktor i arbetssökandet. Det finns väldigt få heltidsanställningar för en hälsopedagog. Ett sätt att komma in i ett företag är att börja via timanställning och hålla träningspass eller utföra massage alternativt starta eget företag och ta uppdrag som konsult. Det krävs ofta externa kurser/certifieringar utöver hälsopedagogutbildningen för att öka sina möjligheter till en anställning.<strong> </strong></p>

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är: 1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka? 2.     Hur såg vägen till anställning ut?  Metod För att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna. Vi har även studerat och jämfört med tidigare relevant forskning. Resultat Arbetsuppgifterna är varierade och består av både strategiska och operativa uppgifter. Några axplock från dessa är: utföra mätningar av kroppssammansättningen som vägning och fettprocent samt gångtest och genomföra samtal utbilda internt och externt, ansvarig för avtal och överenskommelser, administrativt arbete, hålla coachningssamtal, agera gympaledare mm. Vägen till anställning såg lite olika ut.  De flesta fick kontakt med sin nuvarande arbetsgivare genom kontakter. Endast en av våra respondenter sökte själv sitt jobb.   Slutsats Yrkesrollen för en hälsopedagog eller hälsoarbetare kan se väldigt olika ut. Att vara framåt och skapa sina egna tillfällen till jobb verkar vara en viktig framgångsfaktor i arbetssökandet. Det finns väldigt få heltidsanställningar för en hälsopedagog. Ett sätt att komma in i ett företag är att börja via timanställning och hålla träningspass eller utföra massage alternativt starta eget företag och ta uppdrag som konsult. Det krävs ofta externa kurser/certifieringar utöver hälsopedagogutbildningen för att öka sina möjligheter till en anställning.

<p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut.</p><p>Våra frågeställningar är följande:</p><p><p>1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen?</p><p>2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Studien är en kvantitativ enkätstudie. Vår undersökningsgrupp är utexaminerade hälsopedagoger från Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm mellan åren 2002 och 2008. Vi har vänt oss till de studenter som själva anser att de arbetar med ett hälsoinriktat arbete vid tiden för enkätstudien och resultatet bygger på 50 st enkätsvar.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>Övervägande delen av respondenterna tyckte att deras hälsopedagogexamen varit betydelsefull för deras aktuella anställning. 62% av dessa hade läst en eller flera andra utbildningar som också varit betydelsefulla. Inom arbetsområdet fysisk aktivitet/motion fanns hela 16 st olika utbildningskategorier som varit meriterande för anställningen. Inom andra arbetsområden, så som styrdokument och alkohol, var det inte alls lika vanligt med så många utbildningskategorier. Det mest förekommande arbetsområdet man arbetade inom var fysisk aktivitet/motion samt stress. Privat arbetsgivare var vanligast. Att arbeta på individnivå och inom åldersgruppen 31-64 år var det vanligaste. Den dominerande målgruppen var personal på en arbetsplats eller särskilda yrkeskategorier samt frivilliga klienter.</p><strong><p>Slutsatser</p></strong><p>Hälsopedagogens arbetsmarknad tycks vara en blandning mellan både breda och smala kvalifikationskrav. Hälsopedagogens arbetsmarknad verkar inte fullt ut motsvara den kompetens man får av en högskoleutbildning till hälsopedagog. Med en kompletterande utbildning är chanserna bättre att möta denna arbetsmarknad. Hälsopedagogen arbetar i huvudsak mot arbetsplats med rådgivning i syfte att åstadkomma beteendeförändring.</p></p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut. Våra frågeställningar är följande: 1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen? 2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet? Metod Studien är en kvantitativ enkätstudie. Vår undersökningsgrupp är utexaminerade hälsopedagoger från Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm mellan åren 2002 och 2008. Vi har vänt oss till de studenter som själva anser att de arbetar med ett hälsoinriktat arbete vid tiden för enkätstudien och resultatet bygger på 50 st enkätsvar. Resultat Övervägande delen av respondenterna tyckte att deras hälsopedagogexamen varit betydelsefull för deras aktuella anställning. 62% av dessa hade läst en eller flera andra utbildningar som också varit betydelsefulla. Inom arbetsområdet fysisk aktivitet/motion fanns hela 16 st olika utbildningskategorier som varit meriterande för anställningen. Inom andra arbetsområden, så som styrdokument och alkohol, var det inte alls lika vanligt med så många utbildningskategorier. Det mest förekommande arbetsområdet man arbetade inom var fysisk aktivitet/motion samt stress. Privat arbetsgivare var vanligast. Att arbeta på individnivå och inom åldersgruppen 31-64 år var det vanligaste. Den dominerande målgruppen var personal på en arbetsplats eller särskilda yrkeskategorier samt frivilliga klienter. Slutsatser Hälsopedagogens arbetsmarknad tycks vara en blandning mellan både breda och smala kvalifikationskrav. Hälsopedagogens arbetsmarknad verkar inte fullt ut motsvara den kompetens man får av en högskoleutbildning till hälsopedagog. Med en kompletterande utbildning är chanserna bättre att möta denna arbetsmarknad. Hälsopedagogen arbetar i huvudsak mot arbetsplats med rådgivning i syfte att åstadkomma beteendeförändring.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur hälsopedagoger arbetar inom offentlig och privat sektor och se hur deras utbildnings- och arbetslivserfarenheter har förberett dem för deras yrkesliv inom hälsa. · Hur ser hälsopedagogers arbetslivs- och utbildningserfarenheter ut? · Hur arbetar hälsopedagoger inom olika sektorer på arbetsmarknaden? · Hur förbereder Hälsopedagogutbildningen hälsopedagogerna för deras kommande yrkesliv? Metod Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fem verksamma hälsopedagoger som arbetar inom offentlig och/eller privat sektor. Hälsopedagogerna har studerat vid Gymnastik- och idrottshögskolan och avlagt examen som hälsopedagoger. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bourdieus teori om kapital och humankapitalteorin. Resultat  Hälsopedagogerna har en bred utbildnings- och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av de intervjuade hälsopedagogerna arbetade parallellt med sina studier i butik och började under sin studietid att arbeta som instruktörer. Efter Hälsopedagogutbildningen så har flera av hälsopedagogerna valt att studera vidare. Oberoende av vilken sektor de arbetar inom har de gemensamt att alla arbetar med fysisk aktivitet genom att vara instruktörer och arbetar med att administrera och planera. Inom ramen för alla hälsopedagogernas anställningar ingår internutbildning. Alla hälsopedagogerna ser ett stort värde i de praktiska delarna av utbildningen. Alla som haft arbete med Lotsmottagningen anser att momentet hade behövts ges större utrymme. Fler av hälsopedagogerna startade under sin praktik upp egna företag som de driver än idag. Slutsats Sammanfattningsvis har utbildningen på GIH bidragit till att hälsopedagogerna känner att de har bred kunskap inom hälsa och fysisk aktivitet. Det som har visat sig fördelaktigt för hälsopedagogerna i studien är att de har samlat på sig humankapital i form av utbildning och arbetslivserfarenhet och använt sitt sociala kapital för att förankra det och lyckats knyta an till kontakter som gett dem arbetsmöjligheter. En slutsats är dock att mycket ansvar vilar på individen själv gällande att samla på sig erfarenheter och knyta ett kontaktnät för att göra sig anställningsbar som hälsopedagog.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant. Utskrifterna lästes och strukturerades m h a meningskoncentrering. Texten delades in i avsnitt vilka benämndes med en mening som utgjorde ett koncentrat av innehållet i det aktuella avsnittet. Relevanta koncentrat sorterades i sin tur in under övergripande enheter vilka var relaterade till studiens syfte och frågeställningar.</p><p>Resultat</p><p>Följande framgångsfaktorer för lyckade friskvårdssatsningar angavs av informanterna: förankring i företagets ledning, förankring hos deltagarna, eget engagemang, planering och förberedelser, coachning till deltagarna, bemötandet av individen, att satsningen sker på arbetstid, att arbeta med konkreta mätvärden, uppföljning, anpassa åtgärder och handlingsplaner, tillgänglighet till träningslokal samt att arbeta långsiktigt. Uppläggen var vanligen hälsotest på individnivå, aktiviteter och uppföljande hälsotest efter tid. Effekter var fysiska och psykiska förbättringar hos deltagarna och i tre fall lägre korttidssjukskrivningar.</p><p>Slutsats</p><p>Ett antal specifika faktorer för det lyckade friskvårdsarbetet kunde anges av informanterna (se ovan). Vanligaste upplägget var hälsotest på individnivå som följdes upp efter ca 6 mån. Friskvårdssatsningarna ledde till positiva effekter för och reaktioner från deltagarna. I tre av satsningarna lyckades även korttidssjukfrånvaron sänkas och pengar sparas åt arbetsgivaren.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter? Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant. Utskrifterna lästes och strukturerades m h a meningskoncentrering. Texten delades in i avsnitt vilka benämndes med en mening som utgjorde ett koncentrat av innehållet i det aktuella avsnittet. Relevanta koncentrat sorterades i sin tur in under övergripande enheter vilka var relaterade till studiens syfte och frågeställningar. Resultat Följande framgångsfaktorer för lyckade friskvårdssatsningar angavs av informanterna: förankring i företagets ledning, förankring hos deltagarna, eget engagemang, planering och förberedelser, coachning till deltagarna, bemötandet av individen, att satsningen sker på arbetstid, att arbeta med konkreta mätvärden, uppföljning, anpassa åtgärder och handlingsplaner, tillgänglighet till träningslokal samt att arbeta långsiktigt. Uppläggen var vanligen hälsotest på individnivå, aktiviteter och uppföljande hälsotest efter tid. Effekter var fysiska och psykiska förbättringar hos deltagarna och i tre fall lägre korttidssjukskrivningar. Slutsats Ett antal specifika faktorer för det lyckade friskvårdsarbetet kunde anges av informanterna (se ovan). Vanligaste upplägget var hälsotest på individnivå som följdes upp efter ca 6 mån. Friskvårdssatsningarna ledde till positiva effekter för och reaktioner från deltagarna. I tre av satsningarna lyckades även korttidssjukfrånvaron sänkas och pengar sparas åt arbetsgivaren.

Syfte. Det övergripande syftet med studien var att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens inställning och användande av FaR-metoden (Fysisk aktivitet på Recept). Studien har även undersökt möjligheten till huruvida hälsopedagoger kan vara en samverkande profession och således öka FaR-förskrivningen. Studiens frågeställningar var; -Vilken är hälso- och sjukvårdspersonalens inställning gällande användandet av FaR-förskrivning? -Vilka möjligheter och hinder upplever hälso- och sjukvårdspersonalen för FaR-förskrivning? -Skulle möjligheten att nyttja hälsopedagoger inom eller utanför vården vara ett alternativ för hälso- och sjukvårdspersonalen för att öka FaR förskrivningen? -Skiljer sig ovan beroende på yrkesprofession inom hälso- och sjukvården? (läkare jämfört med sjuksköterskor) - Påvisar “tillräckligt” fysiskt aktiva personer inom hälso- och sjukvården en bättre inställning till FaR? Metod. Studien genomfördes kvantitativt i form av en tvärsnittsstudie. Insamling av data skedde via en anonym digital enkät utskickad till totalt 67 primärvårdsenheter inom Stockholmsregionen. Enkäten bestod av 17 frågor och var riktad mot legitimerad sjukvårdspersonal inom primärvården och analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat. Av studiens 64 deltagare angav en stor majoritet (86%) positiv inställning till FaR som alternativ behandlingsmetod och 72% angav metoden som nödvändig inom sin profession. Mer än hälften (56%) av hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde hinder med FaR-förskrivning där tidsbrist och svårighet med uppföljning var de mest angivna orsakerna. Nästan hälften (40%) av studiedeltagarna angav att de inte besitter någon utbildning om FaR. Sjuksköterskorna i studien påvisade signifikant bättre allmän uppfattning om FaR som metod (p=0,016) samt inställning till nyttjande av hälsopedagoger för ökad förskrivning av FaR (p=0,033) än läkare. Slutsats. Hälso- och sjukvårdspersonal har en positiv inställning gällande användandet och uppfattning om FaR som behandlingsmetod. Det förekommer hinder och finns en avsaknad av kompetens som begränsar användandet av metoden inom respektive profession och således dess framfart. De uppmärksammade hinder och avsaknaden av kompetens hälso- och sjukvårdspersonalen uppger sig ha, är något en hälsopedagog kan bidra med och besitter. Således skulle hälsopedagogen kunna fungera som en samverkande profession inom hälso- och sjukvården för att öka förskrivningen och framfarten av FaR för att nå dess fulla potential.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka hur hälsoarbetet såg ut rörande hälsofrågor kring fysisk aktivitet och hälsosam kost för att främja psykisk hälsa hos elever i grundskolan. Forskarna formulerade två frågeställningar; Hur ser hälsoarbetet ut på en skola med anställd hälsopedagog, till skillnad på en skola utan anställd hälsopedagog utifrån rektorns och hälsopedagogens perspektiv? Hur arbetar Stockholms stad med hälsoarbete på grundskolor? Metod. Studiens material samlades genom intervjuer som följdes av en semistrukturerad intervjuguide. Två rektorer, en hälsopedagog och en medarbetare från Stockholms stads projekt "Spring i benen" deltog. De semistrukturerade intervjuerna hölls av båda forskarna i studien och innehöll frågor rörande hälsoarbetet på deras arbetsplatser. Svaren från intervjuerna transkriberades ordagrant av forskarna och därefter formulerades en innehållsanalys för att identifiera teman. Resultat. Av resultatet visades skillnader i arbetet. Den ena skolan hade ett preventivt och främjande hälsoarbete inom fysisk aktivitet, psykisk hälsa och kunskapsspridande om hälsosamma kostvanor och den andra skolan hade inte kommit lika långt. Till skillnad från den andra skolan hade den en tydlig hälsoprofil och en anställd hälsopedagog som arbetade dagligen med föregående sysslor. Samtliga hade en medvetenhet om den senaste forskningen om vilka negativa effekter som kan uppstå vid fysisk inaktivitet och sämre kostvanor. Det som framkom var orsakerna till de brister som fanns i det hälsofrämjande arbetet var på grund av ekonomiska aspekter samt lågt stöd från kommunen. Slutsats. Det som framgår i denna studie var att rektorerna ansåg att det bör läggas resurser på det hälsofrämjande arbetet i skolan. Skolan är den arena där många barn och ungdomar möts på vilket ger stor chans att förändra alltför stillasittande barn och ungdomar. Genom pågående projekt som omnämnts i studien och den kunskap hälsopedagogen besitter, ökar chansen till att barn och ungdomar når upp till de rekommenderade målen om 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. Med projektet "Spring i benens" vägledande satsning för hälsofrämjande arbete på skolor skulle fler skolor kunna ta hjälp av dem och även där minska andel barn och ungdomar med någon form av psykisk ohälsa. / Aim. The aim of the study is to examine the health work at the primary school concerning health issues about physical activity and healthy diet to promote mental health on students. The researchers formulated two questions of issues; “From the perspective of the school principals and the health counselor, in what way does the school with an employee counselor work with health work compared to a school without an employee health counselor?” and “How does the health work look like in primary schools in Stockholm city?” Method. The study material was collected through interviews followed by a semi-structured interview guide. Two principals, one health educator and one employee from Stockholm City project. The project namn have as a quote says in swedish “spring i benen”. The interviews were held by both researchers in the study and included issues related to health work at their workplaces. The answers from the interviews were transcribed verbatim by the researchers and then formulated a content analysis to identify themes. Results. Through the results that emerged from the content analysis and the themes that identified by the researches there were differences in health promotion by the schools and the project “Spring i benen”. One school had preventive health promotion within physical activity, mental health and knowledge dissemination about healthy eating habits and the other school had a longer way to go. Unlike the other school, it had a clear health profile and an employee health counselor who works daily with the previous chores. The researches can see a red thread through the material regarding the study´s questions of issues. All of the participants have an awareness of the latest research in physical inactivity and poorer dietary habits which can have negative effects on health. The reason why the other school had an undeveloped health-promoting work is lack of financial resources and the unhelpful municipality. Conclusions. What appears in this study is that the principals believe that resources should be added to health-promoting work in the school. The school is an arena where many children and young people meet. Through ongoing projects mentioned in the study and the knowledge the health counselor possesses, the chance that children and adolescents reach the recommended goals of 60 minutes of physical activity per day increases. With the project “spring i benen” who guiding for health-promoting work in schools, more schools could take help of them and also reduce the proportion of children and young people with some form of mental illness.