Skanska is one of the leading construction companies in Sweden when it comes to sustainable construction. Buildings are responsible for 40 % of both the global energy consumption and the global resources. With the current demand on housing, the building pace needs to increase whilst improving on sustainability. The level of industrialisation in the construction sector is still low compared to other sectors. Prefabricated components such as walls or slabs are common and during the last decade, prefabricated bathroom modules (henceforth referred as pods) have been introduced and are now used quite frequently in commercial buildings. A pod is a completely factory manufactured bathroom that is just lifted in place. The aim of this master thesis is to evaluate pods from a sustainable perspective and compare them to a traditional site built bathroom. Data is collected through field studies, interviews, a survey, reference projects and research.The analysis consists of seven key factors, Design, Human Resources, Waste, Time, Transport, Economy and Energy. The analysis resulted in improving four of the seven key factors when using pods; Human resources, waste, time and economy. The main benefit was reduced production time and thereby large cost savings, that for the reference project was 6,6 % of the total project cost. Usually, life cycle costs are not included in the initial costings, which gives a misleading price. Pods are a suitable concept for projects with at least 25-30 bathrooms, where the end user does not affect the design and where there is at least 20 bathrooms for each model. / Skanska är ett av de ledande byggföretagen inom hållbarhet i Sverige. Byggnader står för 40 % av både den globala energianvändningen och de globala resurserna. På grund av dagens rådande bostadsbrist behöver byggtakten öka och samtidigt bli hållbarare. Industrialiseringen inom byggsektorn är jämfört med andra branscher låg, men prefabricerade komponenter såsom väggar och bjälklag används i stor utsträckning. Under det senaste decenniet har även prefabricerade badrumsmoduler blivit allt vanligare i kommersiella projekt. En modul är ett komplett badrum, tillverkat i fabrik, som enbart lyfts på plats och kopplas in. Syftet med arbetet är att utvärdera modulkonceptet ur ett hållbarhetsperspektiv och att jämföra det med ett traditionellt platsbyggt badrum. Data har samlats in genom studiebesök, intervjuer, enkät, referensprojekt och bakgrundsstudier. Analysen baseras på sju nyckeltal, design, personalresurser, spill och förluster, tid, transport, ekonomi samt energi. Användning av moduler resulterar i en förbättring i fyra av sju nyckeltal, personalresurser, spill och förluster, tid och ekonomi. Största fördelen är den förkortade produktionstiden, vilket i sin tur leder till minskade kostnader. För referensprojektet blev kostnadsbesparingarna 6,6 % av den totala projektkostnaden. Vanligtvis är livscykelkostnader i dagsläget inte inräknade i de initiala kalkylerna, vilket ger en missvisande projektkostnad. Moduler är lämpade för projekt med minst 25-30 badrum, där slutanvändaren inte påverkar design och där det är minst 20 badrum per modell.

Denna rapport har delats in i två delar, där den första delen fokuserar på den praktiskatillämpningen av konstruktionen och den andra delen fokuserar på skolans design ochfunktion. Detta för att designen ska byggas på vetenskapliga grunder, där det är bevisat attprocessen är genomförbar och har ett syfte.Ett av världens största hälsoproblem idag är bristen på rent dricksvatten. Globalt saknar entredjedel av befolkningen tillgång till rent vatten. Ett av de 17 globala målen som FN arbetarmot i Agenda 2030 är mål nummer sex, att alla ska ha tillgång till rent vatten och sanitet.Denna studie belyser hur man kan arbeta för att uppnå detta mål.En stad där vattenkvaliteten är dålig är i Surabaya, Indonesien. Surabaya är en stad med nästantio miljoner invånare i stor-Surabaya, belägen i Östra Java. Trots att Indonesien har en avvärldens största tillgångar på färskvatten genom sjöar och floder i världen är Brantasfloden,som är huvudkällan till vattenförsörjningen för staden, långt ifrån drickbart. Förutom att tafärskvatten från sjöar och floder kan regnvatten vara en bra källa till säkert dricksvatten.Ett bra exempel är Bermuda som med flera hundra års erfarenhet samlar in och renar vattnetgenom deras vita kalkstensbelagda tak. Studien har fokuserat på möjligheterna attimplementera denna struktur i Surabaya, placerad på en skola, eftersom barnen är en prioritet.Denna konstruktion skulle kunna göra det möjligt att få rent dricksvatten rakt ur kran medhjälp av landets egna naturresurser. Nederbörd är inte det enda landet har att tillgå för att enskola ska kunna bli självförsörjande. Studierna för del ett visar att en skola kan blisjälvförsörjande på både el och vatten med hjälp av naturtillgångarna som finns. Det finnstillräckligt med soltimmar och nederbörd för att kunna täcka försörjningen av en skola. Genomatt studera miljön, tillgången på material, risker och möjligheter samt hanteringen avavloppsvatten och ytterligare filtreringsmetoder kan man dra slutsatsen att uppfinningen ävenkan användas i Surabaya.Del två visar att det går att utforma en skola med denna takkonstruktion i beaktande, förSurabayas kultur och förhållanden. / This report has been divided into two parts where the first one is focused on the practicalapplicability of the construction and the second part is focused on the design and function ofthe school. This is to ensure that the design is based on scientific principles, where it is proventhat the process is feasible and serves a purpose.One of the world's biggest health problems today is the lack of clean drinking water.Worldwide, a third of the population do not have access to clean water. It is on the UN agendato reach the goal of clean water and sanitation by the year 2030. This study highlightsstrategies and approaches to work towards achieving this goal.One city where the water quality is poor is Surabaya, Indonesia. Surabaya is a city with almostthree million people, located in East Java. Even though Indonesia has one of the biggest assetsof fresh water through lakes and rivers in the world, the Brantas river, which is the mainsource of water supply for the city, is far from drinkable. Aside from taking fresh water fromlakes and rivers, rainwater can be a great source for safe drinking water.A good example with hundred years of experience is Bermuda with their white limestoneroofs that collect and cleans the water. The focus of the report has been the possibilities toimplement this structure in Surabaya placed on a school, as the children are a priority.Studying the environment, access of materials, risks and possibilities as well as wastewaterhandling and additional filtration methods, it can be concluded that the invention can be usedin the proximity of Surabaya as well with some minor changes to the construction. Thecountry's precipitation is not the only resource available for a school to become self-sufficient.The results for part one indicate that a school can achieve self-sufficiency in both electricityand water by harnessing the existing natural resources. The country has an abundance ofsunlight hours and precipitation to sufficiently meet the needs of a school.Part two demonstrates that it is possible to design a school considering this roof structure,considering Surabaya's culture and conditions.

Global cement production is continuously increasing from 1990 till 2050 and growing particularly rapidly in developing countries, where it represents a crucial element for infrastructure development and industrialisation. Every tonne of ordinary Portland cement (OPC) produced releases, on average, about 800 kg of CO2 into the atmosphere, or, in total, the overall production of cement represents roughly 7% of all man-made carbon emissions. The present paper aims to deepen the re-use of agricultural solid waste materials as partial replacement of OPC, which can positively contribute to the sustainability of the concrete industry because of their availability and environmental friendliness. In particular, rice-husk ash (RHA) and oat-husk ash (OHA), burned under the right conditions, can have a high reactive silica content, representing very potential pozzolans. The mechanical and physical characteristics of both materials are investigated to evaluate the influence on concrete properties. Subsequently, using the environmental product declarations (EPDs) of the material used, a comparative environmental impact analysis between RHA concrete and ordinary concrete having the same resistance class, is presented. It is concluded that the use of RHA as supplementary cementitious material can serve a viable and sustainable partial replacement to OPC for the reduction of CO2 emissions and global warming potential. / Den globala cementproduktionen ökar från 1990 till 2050 och växer särskilt snabbt i utvecklingsländer, där den utgör en viktig del för infrastrukturutveckling och industrialisering. Varje ton vanligt portlandcement (OPC) släpper i genomsnitt ut cirka 800 kg koldioxid i atmosfären, och, totalt, representerar den totala cementproduktionen ungefär 7% av alla koldioxidutsläpp från mänsklig verksamhet. Det här examensarbetet syftar till att fördjupa kunskapen om och därmed i förlängningen återanvändningen av fasta avfallsmaterial från jordbruket som delvis ersättning av OPC, vilket kan bidra till hållbarheten i betongindustrin på grund av deras tillgänglighet och miljövänlighet. I synnerhet kan risskalaska (RHA) och havreskalaska (OHA), som bränns under rätt process, ha en hög reaktiv kiseldioxidhalt, vilket representerar mycket potentiella puzzolaner. De mekaniska och fysiska egenskaperna hos båda materialen har undersökts för att utvärdera deras inverkan på betongegenskaper. Därefter presenteras en jämförande miljökonsekvensanalys mellan RHA-betong och OPC-betong med samma motståndsklass med användning av miljövarudeklaration (EPD) för det använda materialet. Man drar slutsatsen att användningen av RHA som alternativt bindemedel (SCM) till OPC kan hjälpa till att minska koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningspotentialen.