Idag existerar en utmaning i att nuvarande livsmedelsproduktion inte kommer räcka till, då den framtida befolkningsmängden i världen beräknas uppgå till 9,7 miljarder människor till år 2050. I arbetet mot en hållbar livsmedelsproduktion med mindre klimatpåverkan, krävs flera olika åtgärder inom livsmedelssystemet, som bland annat en kostförändring. Insekter anses vara en del av lösningen eftersom de har ett högt proteininnehåll samt att insektsproduktion har en låg klimatpåverkan, då det kräver färre resurser i jämförelse med kött- och växtbaserat protein.  Syftet med rapporten var att undersöka människors benägenhet till att konsumera insekter och identifiera existerande barriärer kring insektskonsumtion, samt att utifrån dessa barriärer ge förslag för att öka insektskonsumtionen ytterligare i samhället. De metoder som användes var en litteraturstudie och en digital enkätundersökning, där urvalet av respondenter skedde genom strategierna bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Totalt besvarade 124 personer enkäten.  Enkätundersökningen visade att 52,4 procent av respondenterna inte är villiga att införa insekter i kosten medan 47,6 procent var villiga men i olika grad. Respondenterna kunde främst tänka sig äta insekter i bearbetade former som mjöl, tabletter eller olja. De främsta barriärerna som identifierades för insektskonsumtion var främst äckel-faktorn, följt av sociala normer och okunskap. För att övervinna dessa presenterades fem olika förslag: att se över produktdesignen för insektsprodukter, marknadsföra dessa på ett effektivt sätt, erbjuda provsmakning av bakverk eller maträtter innehållandes insekter i matvarubutiker och skolor, ge konsumenter tillgång till väl utformade recept baserade på insekter samt slutligen introducera insekter i kosten hos unga på skola- och förskoleverksamhet.  Frågan är hur villiga människor är att byta ut kött mot en annan typ av proteinkälla som insekter, då exempelvis köttkonsumtion är en djupt rotad norm hos svenskar. För att få ett hållbart livsmedelssystem behövs det även minskas på matkonsumtion och matsvinn samt att återgå till att äta mer land- och årstidsbaserad kost.  Att införa insekter i kosten är en lovande lösning för matsäkerhet för den ökande befolkningen med tanke på att insekter har en låg klimatpåverkan i jämförelse med andra typer av proteinkällor. Dock existerar det i dagsläget ett motstånd för detta och hinder som framförallt äckel gentemot insekter som föda behöver övervinnas. / Today there is a challenge in that current food production will not be enough, as the future population in the world is estimated to amount to 9.7 billion people by the year 2050. In the work towards a sustainable food production with less climate impact, several different measures are required within the food system, which among else a dietary change. Insects are considered to be part of the solution because they have a high protein content and that insect production has a low climate impact, as it requires fewer resources compared to meat and plant-based protein.  The purpose of the report was to investigate people's inclination to consume insects and identify existing barriers around insect consumption, as well as to make suggestions based on these barriers to further increase insect consumption in society. The methods used were a literature study and a digital survey, where the selection of respondents took place through the strategies of convenience sampling and snowball sampling. A total of 124 people answered the survey.  The survey showed that 52.4 percent of the respondents are not willing to introduce insects into the diet, while 47.6 percent were willing but to varying degrees. The respondents could mainly imagine eating insects in processed forms such as flour, tablets or oil. The main barriers identified to insect consumption were mainly the disgust factor, followed by social norms and ignorance. To overcome these, five different proposals were presented: reviewing the product design of insect  products, marketing them effectively, offering tastings of baked goods or dishes containing insects in shops and schools, giving consumers access to well-designed recipes based on insects and finally introducing insects in the diet of young people in school and pre-school activities.  The question is how willing people are to exchange meat for a different type of protein source such as insects, when, for example, meat consumption is a deeply rooted norm among Swedes. In order to have a sustainable food system, it is also necessary to reduce food consumption and food waste and to return to eating a more country- and seasonal-based diet.  Introducing insects into the diet is a promising solution for food security for the increasing population given that insects have a low climate impact compared to other types of protein sources. However, there is currently resistance to this and obstacles that, above all, disgust towards insects as food need to be overcome.

InledningSvenskarna överkonsumerar jordens resurser i snabb takt. Konsumtionen måste bli mer hållbar om framtida generationer ska ha möjlighet till en bra framtid. Livsmedel har stor påverkan på miljön därför är livsmedelskonsumtionen en viktig del i arbetet med hållbar konsumtion. Här har livsmedelskedjor tillsammans med deras kunder potential att bidra till hållbar konsumtion. Om kunden ska ha möjlighet att agera hållbart måste förutsättningar erbjudas på en marknad. Här saknas studier kring kundens förutsättningar för hållbara val på olika konsumentmarknader.SyfteSyftet med studien är att redogöra för kundens förutsättningar för att göra hållbara val i livsme-delsbutiker.MetodStudien bygger på en kvalitativ metod för insamling av data. I studien har en undersökning genomförts i samtliga livsmedelsbutiker i Falun för att samla in data om kundens förutsättningar för att välja hållbart. De faktorer som undersökts är kommunikation, sortiment och pris i utvalda produktkategorier. Empirin har sorterats och kategoriserats och sedan diskuterats i relation till teorin.SlutsatsDen slutsats vi kommit fram till genom vår undersökning visar att det finns möjligheter för kunden att göra hållbara val i livsmedelsbutiker. Eftersom jordens resurser inte räcker till på det sätt människor lever och konsumerar i dag, är en viktig fråga att kommunicera värdet i att välja hållbara produkter i så stor utsträckning som möjligt och det här är ett hållbarhetsarbete som måste ske kollektivt. / Introduction The Swedes overuse the resources of the world in a rapid pace. Consumption must be more sustainable if future generations are to have a good future. Victuals have a major impact on the environment, therefore food consumption is an important part of the work on sustainable con-sumption. Here, food chains together with customers have the potential to contribute to sustain-able consumption. If the customer is to be able to act sustainably, the conditions must be offered in a market. There are no studies about the customer's prerequisites for sustainable choices in different consumer markets.Purpose The purpose of the study is to account for the customer's ability to make sustainable choices in grocery stores.Method The study is based on a qualitative method for data collection. In this study, an investigation has been conducted in all food stores in Falun to collect data about the customer's conditions for making sustainable choices. The factors investigated are communication, product range and price in selected product categories. The empiric has been sorted and categorized and then dis-cussed in relation to the theory.Conclusion The conclusion we reached through our study shows that there are opportunities for the cus-tomer to make sustainable choices in grocery stores. Since the world's resources are insufficient in the way people live and consume today, an important issue is to communicate the value of choosing sustainable products as widely as possible and this is a sustainability work that must be done collectively.

Livsmedelskonsumtionen står för cirka 30% av den totala mängden koldioxid människan står för. Genom att konsumera mindre animaliska proteiner och mer proteiner från växtriket är det möjligt att minska klimatpåverkan med mer än 25%.  Det finns idag ett relativt stort intresse för hållbara livsmedel, men det finns inte tillräckligt starka köpmotiv hos konsumenterna.  Denna studie har undersökt faktorerna som idag kan försvåra för konsumenter att handla, laga och konsumera hållbart. Projek-tet tar utgångspunk i hållbar utveckling och design för hållbart beteende. Genom användning av användarcentrerade metoder som design probe och observation har problemområdena kunnat undersökas på nära håll och identifierat möjliga designöppningar. Design probe har gett en detaljerad förståelse hur det kan se ut för konsumenter när de vill handla hållbart. Observationen re- sulterade i en beskrivning av konsumenterna som delas upp i tre personas.  Efter materialinsamling togs en funktionsanalys fram för att inleda designprocessen. Designprocessens val gjordes baserat på insamlat material och åsikter från deltagare. Studien resulterade i design- förslaget “Vad bjuds på det denna veckan?”. Ett modulärt hyllsys- tem som låter livsmedelsbutiker placera livsmedel på samma plats för en eller flera hållbara måltider. Designförslaget eliminerar många av de problem som uppstår i dagens livsmedelsbutiker när konsumenter ska hitta alla livsmedel de behöver för en hållbar måltid.  Projektets kunskapsbidrag föreslår att nudging inom design kan användas som ett verktyg för att förändra en konsumtionstrend och röra sig mot en mer åtråvärt beteende för projektets utvalda målgrupp. / Food consumption accounts for about 30% of the total amount of carbon dioxide humans account for. By consuming less animal proteins and more proteins from the plant kingdom, it is possible to reduce the climate impact by more than 25%.  There is a relatively large interest in sustainable foods today, but there are not strong enough buying motives among consumers.  This study has examined the factors that can make it difficult for consumers to shop, cook and consume sustainably. The projectis based on sustainable development and design for sustaina-ble behavior. Through the use of user-centered methods such as design probe and observation, the problem areas have been ableto be investigated closely and identified possible design openings. Design probe has provided a detailed understanding of what it can look like for consumers when they want to shop sustainably. The observation resulted in a description of the consumers which is divided into three personas.  After material collection, a functional analysis was produced to begin the design process. The design process’s choice was made based on material collected and opinions from participants. The study resulted in the design proposal “Vad bjuds på det denna veckan?”. A modular shelving system that allows grocery stores to place food in the same place for one or more sustainable meals. The design proposal eliminates many of the problems that arise in today’s grocery stores when consumers have to find all the foods they need for a sustainable meal.  The project’s knowledge contribution suggests that nudging in design can be used as a tool to change a consumption trend and move towards a more desirable behavior for the project’s selected target group.

Global food production places significant demands on the environment, contributing to climate change and environmental degradation. The transition to sustainable production and consumption systems is therefore critical in meeting the food demands of growing populations while preserving the ecosystem. Supermarkets, as intermediaries between suppliers and consumers, play an important role in promoting sustainable consumption. However, their profit-driven nature has frequently stifled genuine change. The use of tools, such as life cycle assessment (LCA) has recently boomed in the food industry to help combat negative effects of food production. However, the complexity and variability of food production, as well as the tools’ technopolitical considerations, complicate their application to the food value chain, requiring a critical approach. The thesis explored the intersection of these two topics, specifically the sustainability initiatives of Swedish supermarkets and the role of the life cycle perspective in them. The study found that the life cycle perspective does not currently play a significant role in Swedish supermarkets’ sustainability initiatives, with applications primarily limited to generic carbon footprint data. Furthermore, supermarkets were found to promote a weak model of sustainable consumption, with their transformative potential limited by consumer demand and the desire for profit. Nonetheless, the findings revealed a shift in retailer attitudes relative to previous research, with greater recognition of their responsibility and sustainability initiatives in procurement. While more comprehensive and drastic approaches are required for the long-term transformation of the food value chain, shared initiatives and increased standardisation show promise in bringing actors together to achieve this goal. / Den globala livsmedelsproduktionen ställer stora krav på miljön och bidrar till klimatförändringar och miljöförstöring. Övergången till hållbara produktions- och konsumtionssystem är därför avgörande för att möta den växande befolkningens efterfrågan på livsmedel samtidigt som ekosystemet bevaras. Stormarknader, som mellanhänder mellan leverantörer och konsumenter, spelar en viktig roll för att främja hållbar konsumtion. Deras vinstdrivande natur har dock ofta hämmat verklig förändring. Användningen av verktyg som livscykelanalys (LCA) har på senare tid ökat kraftigt inom livsmedelsindustrin för att bekämpa negativa effekter av livsmedelsproduktionen. Men livsmedelsproduktionens komplexitet och variabilitet, liksom verktygens teknopolitiska överväganden, komplicerar deras tillämpning på livsmedelsvärdekedjan och kräver ett kritiskt förhållningssätt. Avhandlingen undersökte skärningspunkten mellan dessa två ämnen, särskilt svenska stormarknaders hållbarhetsinitiativ och livscykelperspektivets roll i dem. Studien visade att livscykelperspektivet för närvarande inte spelar någon betydande roll i svenska stormarknaders hållbarhetsinitiativ, med tillämpningar som främst är begränsade till generiska koldioxidavtrycksdata. Dessutom visade det sig att stormarknaderna främjar en svag modell för hållbar konsumtion, där deras omvandlingspotential begränsas av konsumenternas efterfrågan och önskan om vinst. Resultaten visade dock på en förändring i återförsäljarnas attityder i förhållande till tidigare forskning, med ett större erkännande av deras ansvar och hållbarhetsinitiativ inom upphandling. Även om det krävs mer omfattande och drastiska tillvägagångssätt för en långsiktig omvandling av livsmedelsvärdekedjan, är gemensamma initiativ och ökad standardisering lovande när det gäller att föra samman aktörer för att uppnå detta mål.