Detta är en kandidatuppsats i samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Denna studie undersöker hur externa handelsområden ska vända den rådande trenden i att fler och fler lokaler står tomma. Forskning har visat att ett sätt att göra detta är genom att göra dessa handelsområden resilienta. Undersökning utförs i studien för att se hur planerare och fastighetsägare kan arbeta för att skapa resilienta handelsområden. Genomförandet är med hjälp av litteratur- och dokumentstudier samt genom semistrukturerade intervjuer med 6 respondenter. Temakategorierna resiliens, arbetssätt och geografisk position är avgörande för den framtida utvecklingen samt att existerande resiliensprinciper bör omvandlas för att planerare ska kunna implementera i det praktiska arbetet, vilket studien visar. Resultatet av studien blir en planeringsprincip för planerare att nyttja till att skapa resilienta handelsområden. Planeringsprincipen prövas genom att konstruera en illustrationsplan över Knalleland i Borås. Studien visar även att implementering av biologisk mångfald och multifunktionalitet i handelsområden är viktigt. Genom att implementera en ökad multifunktionalitet bidrar det till att fler människor är i rörelse i området vilket bland annat skapar ett större underlag för handeln. Biologisk mångfald bidrar bland annat till att säkra området mot yttre hot så som utsläpp, översvämningar samt höjer områdets estetiska värden. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. This study investigates how external retail areas can turn the current trend that more and more of the premises is empty. Research has shown that one way of doing this is to make the external retail areas more resilience. This study examines how urban planners and property owners can work to make these areas more resilience. The study has been conveyed through literature- and document studies on the subject as well as by semistructured interviews with 6 respondents. This study has shown that the theme categories resilience, work procedures and geographical position is crucial for the ulterior development as well as existing resilience principles should be transformed for the urban planners to use in their practical work. The study results in a planning principle for urban planners to create resilient external retail areas. The planning principle puts to the test by making an illustrationplan of Knalleland in Borås by it. The study also shows that it is important to implement biodiversity and multifunctional properties in the external retail areas. By implementing a larger multifunctionality there will be more movement in the area which contributes to develop a larger basis for the retails. The biodiversity contributes among other things to make the area more resistance to outer threats like for example pollution, flooding and in the same way help to increase the aesthetic value of the area.

Externa handelsområden dök först upp i Sverige på 1960-talet. Sedan dess har de endast blivit fler till antalen. De uppkom mot bakgrund av bilismens utbredning i samhället och ekonomiska drivkrafter. En annan viktig faktor är stadsbyggnadsideal som under 1900-talet förespråkade funktionsseparering. Många problem kommer till följd av externhandelns etablering, de kan bland annat konkurrera ut stadsdelsbutiker samtidigt som de är otillgängliga utan bil. De absolut flesta besökande anländer med bil till externa handelsområden. Bilberoendet medför många väletablerade negativa konsekvenser. I takt med befolkningsökningen i städerna befinner sig tätortsnära, eller halvexterna, handelsområden i ett alltmer centralt läge i staden. Arbetet behandlar den potentiella övergången monotona handelsområden kan göra till en funktionsblandad stadsdel, som i högre grad uppmuntrar till hållbara färdsätt. Huvudsyftet är att handelsområdena integreras i staden. Arbetet har varit en fallstudie av två halvexterna handelsområden, ett i Trelleborg och ett i Växjö. Den första delen av fallstudien var en dokumentstudie som undersökte kommunernas trafkmål och jämförde dessa med handelsområdenas utformning. Dokumentstudien fann att de två kommunerna inte kunde leva upp till sina trafkmål i handelsområdena. Fallstudiens andra del, platsanalysen, utgick från två verktyg, Trafkverkets integreringsanalys och Jan Gehls tolv kriterier för urbana rum. Designprinciper togs fram baserat på arbetets kunskapsöversikt och resultatet från platsanalyserna. Med hjälp av dessa designprinciper gestaltades planförslag för de två handelsområdena i Trelleborg och Växjö. Arbetet visar hur halvexterna handelsområden kan integreras i staden. Att omvandla ett halvexternt handelsområde till en stadsdel har många utmaningar. De flesta har att göra med den befintliga bebyggelsen, som bland annat försvårar förtätningen. Detta leder i sin tur till att det är svårt att skapa attraktiva stadsmiljöer. Slutsatsen är dock att integreringen är värd att genomföra trots det. I och med integreringen skapas en större närhet mellan olika funktioner, vilket uppmuntrar till hållbara färdsätt. Dessutom har tryggheten ökat och barriärer lösts upp. Designprinciperna som togs fram i detta arbete skulle kunna användas för andra projekt för integrering av handel. I slutet diskuteras integreringsanalysens användbarhet som verktyg.

Sverige står idag inför utmaningar för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Bilen har länge varit en planeringsnorm i Sverige. Till följd av satsningar för hållbar utveckling har en omställning till mer hållbara transporter som kollektivtrafik blivit aktuell. Örebro och Västerås är två medelstora kommuner som har uttryckt ambitioner om att utveckla den lokala kollektivtrafiken. Respektive kommun har ett externt handelsområde som är viktigt både för den kommunala och regionala handeln. Arbetet syftar till att analysera planering och effektivisering av kollektivtrafik till och från externa handelsområden. I studien har kvalitativa intervjuer med planerare och politiker, samt dokumentanalys av olika plandokument genomförts. Vidare har planeringshandboken Kol-TRAST och teorier om Stigberoende använts som verktyg i analysen. Resultatet visar på att externa handelsområden ofta bortprioriteras i planering för kollektivtrafik, dels på grund av stigberoende, dels på grund av bristande politisk förankring. Trots goda ambitioner i plandokument finns det ofta en brist på praktiskt initiativtagande inom planeringen. / Today Sweden is facing challenges in reducing carbon dioxide emissions in the transport sector. Planning for car traffic has long been a norm in Sweden. As a result of initiatives for sustainable development, a shift to more sustainable transport such as public transport has become necessary. Örebro and Västerås are two medium-sized Swedish municipalities that have expressed ambitions to develop public transport on a local level. Each municipality has an out-of-town shopping area that is considered important for both municipal and regional trade. This study is based on qualitative interviews, as well as document analysis. The planning manual Kol-TRAST and theories of path dependency have been used to analyze the results. The results show that out-of-town shopping areas often are de-prioritized in planning for public transport, partly due to path dependence and partly due to a lack of political support. Despite ambitious planning documents, there is often a lack of practical initiative in planning.