Syftet med uppsatsen är undersöka hur ondskan framställs i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan användas i religionsundervisning på grundskolans senare del och gymnasiet för att få till stånd en diskussion om ondska med elever. För att uppfylla mitt syfte tänker jag svara på följande frågor: 1. Hur vet man som tittare vilka som är onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gärningar, dialoger, miljöer och färger visar vem som är ond? 2. Hur kan man använda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning på grundskolans senare del och på gymnasiet? I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att få makt. Han blir en parasit som bryter ned och förstör det som är gott. Flera motpoler finns i filmerna som till exempel på Hogwarts med elevhemmet Slytherin vars grundare var en ond man. Sorteringshatten delar in eleverna i olika elevhem när de kommer till Hogwarts första året och ser till att onda elever hamnar i Slytherin. I skogen, som är en ond plats, finns det goda varelser som kentaurer och enhörningar. Det finns lärare som är goda, som Professor McGonagall, och onda som Professor Snape. Det är viktigt att man förklarar begreppet ondska så eleverna har klart för sig att det inte är något enkelt och enhetligt begrepp. Harry Potterfilmerna visualiserar flera olika grader av ondska på ett tydligt sätt genom att studera till exempel dialoger, attityder, miljöer och relationer.

<p>In this essay I discuss the magical creatures in the Harry Potter series; not the complete series but Harry Potter and the Chamber of Secrets, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban and Harry Potter and the Goblet of Fire. Many scholars say that the Harry Potter novels are didactic, moralist books in different ways. What I investigate is if the magical creatures in the novels can be read as metaphors for issues that the teenage reader finds difficult to deal with and if they could also offer ways to help. More specifically I look at the giant and the werewolf as metaphors for separate types of outsiders who have to try to handle the prejudice of others; one being strange because of genes and one because of an illness. I also look at the house-elf as a metaphor for various oppressive situations one can encounter as a child and also for how to cope with change. In connection to the house-elves I also discuss racism and social class. The last two creatures I investigate are the Dementor as a metaphor for depression and the Boggart as a symbol for fear. My conclusion is that one can read these creatures as symbols or metaphors for difficulties for teenagers in various ways and that these interpretations almost always also offer a way to handle said difficulty.</p>

<p>Syftet med denna studie är att med fokus på miljöbeskrivningar undersöka den fantastiska berättelsens samspel med verkligheten utanför romanen. Den fantastiska berättelse som står i centrum för texttolkning och närläsning är Harry Potter och De vises sten skriven av J. K. Rowling (2001).</p><p>Studien visar att Rowling bland annat använder sig av den realistiska verkligheten som inspiration där en realistisk verklighet ofta förändras genom fantastiska inslag. Vid ett flertal tillfällen i romanen är samspelet så intimt att många ting och detaljer i miljöskildringar likväl skulle kunna ha skildrats i en realistisk verklighet utanför romanen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är undersöka hur ondskan framställs i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan användas i religionsundervisning på grundskolans senare del och gymnasiet för att få till stånd en diskussion om ondska med elever.</p><p>För att uppfylla mitt syfte tänker jag svara på följande frågor:</p><p>1. Hur vet man som tittare vilka som är onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gärningar, dialoger, miljöer och färger visar vem som är ond?</p><p>2. Hur kan man använda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning på grundskolans senare del och på gymnasiet?</p><p>I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att få makt. Han blir en parasit som bryter ned och förstör det som är gott.</p><p>Flera motpoler finns i filmerna som till exempel på Hogwarts med elevhemmet Slytherin vars grundare var en ond man. Sorteringshatten delar in eleverna i olika elevhem när de kommer till Hogwarts första året och ser till att onda elever hamnar i Slytherin. I skogen, som är en ond plats, finns det goda varelser som kentaurer och enhörningar. Det finns lärare som är goda, som Professor McGonagall, och onda som Professor Snape.</p><p>Det är viktigt att man förklarar begreppet ondska så eleverna har klart för sig att det inte är något enkelt och enhetligt begrepp. Harry Potterfilmerna visualiserar flera olika grader av ondska på ett tydligt sätt genom att studera till exempel dialoger, attityder, miljöer och relationer.</p>

Originally presented as the author's thesis--Universität München, 2007. / Includes bibliographical references.

This dissertation is an ethnographic analysis of the ways in which disenfranchised Black communities mobilize cultural legacies of maroonage to empower themselves through the establishment of independent educational institutions. Using Kamali Academy, an African-centered, systematic home school in New Orleans, Louisiana, as a case study and ethnographic site, I examine two primary questions: What does the relationship between maroonage, as a political-cultural praxis, and independent Black educational institutions tell us about the construction of autonomous Black communities in the United States? Specifically, what does Kamali Academy teach us about these communities’ viability as interventions into a failing educational system that marginalizes Black students and families in New Orleans? Building on existing scholarship, I highlight maroonage as a method of community construction within a dominant socio-political structure. I depart from the literature, however, by rearticulating maroonage as a translocal and transhistorical cultural tradition, a process by which individuals and communities disengage from the dominant structure and re-engage in affirming and positive institutions. When considered within the context of both the charter school movement that has taken over New Orleans public schools since Hurricane Katrina as well as the extensive legacy of the struggle for independent Black education in the United States, Kamali Academy provides insight into what I have termed institutional maroonage, or the formation and maintenance of independent Black institutions that serve as spaces for community building and benefit the interests of Black freedom. / text

Not available / text

Slavery, protected by the United States constitution, expanded as new territories opened up. Heated debate over abolition accompanied slavery’s expansion. In Kentucky’s constitutional convention of 1792, antislavery sentiments for abolition were countered by an argument for protecting slavery. This thesis analyzes the proslavery argument of lawyer George Nicholas who opposed the antislavery argument of minister David Rice. Analyzing that debate, this thesis argues that an entrenched, economic and legal, proslavery argument overcame a humane, moral, antislavery argument. Including an analysis of the consequences for African Americans, the thesis concludes how and why a growing minority of slaveholders was able to perpetuate slavery in the second constitutional convention of 1799. Consequently, Kentucky presents an important case study of how slavery took hold and expanded in a state where the majority did not own slaves.

The goal of this thesis is to examine the relationship between race, masculinity, and the politics of success as they relate to the figure of Harry Belafonte. During the 1950s and 1960s he was, by all accounts, a wildly successful performer and, due to his celebrity, avoided many of indignities which plagued the daily lives of most African Americans. Although this was typically taken as a sign of race's declining importance in American culture, the varied reaction to his success show that even 'success stories' of integration during this period were far from clear cut.

William Faulkner in The Sound and the Fury, Harry Crews in A Feast of Snakes, and Kathryn Stockett in The Help each depict African Americans in roles as domestic servants. The differing historical situations of the novels play a large part in the disparity among the depictions. However, each novel clearly holds black domestic laborers in contrast to their white employers. These texts’ depictions of black domestic servants and the whites for whom they care are at different points strikingly similar and tellingly disparate. The overlaps and fissures between black domestic servants portrayed as mammy’s and uncles and black domestic servants characterized as powerful and morally upright human beings and what those overlaps and fissures demonstrate about the novels and the historical moments of their creations will be the focus of this study.