Det är tydligt att utseende påverkar vilka ansikten människor kommer ihåg och inte. Skulle det gå att öka eller minska igenkännbarheten genom att utföra små ändringar i ansikten mellan de tillfällen en person ser dessa? I denna undersökning har jag analyserat resultat från undersökningar genomförda av 170 personer och och kommit fram till att det är möjligt till en viss grad. Ytterligare extensiv forskning bör visserligen ske innan man kan bekräfta dessa studier, men skulle så bli fallet kan detta potentiellt påverka hur karaktärer i spel och andra medium designas.

Den här uppsatsen är avsedd till att sätta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet är att undersöka vilka berättelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens hiphoptexter. Sammantaget har fyra hiphoptexter valts, där Sonja Foss analysmodell är central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras är: plats, karaktärer, berättare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner är  relevanta att undersöka då narrativ syftar till att påverka en publik till att tro på den slutsats som finns i berättelsen eller till att förstärka ett givet perspektiv som publiken besitter och kanske även till att förändra ett perspektiv hos publiken. Ett av dem viktigaste resultaten som framkom var att igenkänning också är viktig, det behöver inte handla om total identifikation alla gånger. Igenkänning gör att vi förstår, kan relatera till och därmed bli påverkade av berättelsen.

Lögn är ett ämne som fångar intresset hos många och har flera forskningsområden. Syftet med denna studie har varit att få reda på människors stereotypa uppfattningar om vad som kännetecknar lögn. I samband med det har studiens syfte varit att mäta hur de själva skattar sin förmåga att identifiera lögn samt hur ofta de tror att folk ljuger för dem. Studien hade även i avsikt att mäta skillnaden mellan “professionella”och “lekmän”i frågor kring stereotyper och självskattning. Med hjälp av en kvantitativ metod och enkätundersökning som verktyg har resultatet för denna studie kommit fram till flera ståndpunkter. Studien har kommit fram till att de flesta stereotyper som tidigare forskning visat, upprätthålls även i denna studie. Det har även visat sig vara en signifikant skillnad mellan “professionella” och “lekmän”i vissa stereotypa uppfattningar. En skillnad har även hittats i att“professionella”tror oftare på att människor ljuger för dem jämfört med “lekmän”.

The purpose of this thesis was to create a visual identity to the café Trädgårdscafét. This was to increase the awareness of the cafe among the population of Borlänge. To make the company's visual identity visible, we also organized a guerrilla marketing. The outcome of the guerrilla marketing were then measured by calculating the number of guests during a certain period of time and also through a survey conducted in Borlänge.Graphic material, such as a graphic identity, business cards, feel good-cards, store signs, standing information folders to place on the tables and pavement board was created. Flyers and posters were also created for the guerrilla marketing. The basis for this was established in the study of literature, focus groups and surveys. We also kept a regular and open contact with the café owners throughout the project.In a similar procedure a broad knowledge about guerrilla marketing was gathered in order to be able to arrange one our selves.The guerrilla marketing was held for one day in the city of Borlänge. To attract attention, groups of outdoor furniture, decorated with green plants, were placed at different locations, while six marketers handed out flyers and spread information about the café. The guerrilla marketing resulted in that the café's customers grew by nearly twice as many on the day of the guerrilla. Surveys made before and after the guerrilla showed that the awareness of the café grew.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med igenkänning och identitetsskapande inom skönlitteratur på gymnasiet och introduktionsprogrammen. För att undersöka lärarnas arbete med skönlitteraturen skapade vi en webbenkät, för att sedan ta ut fyra respondenter som vi intervjuade för att få en djupare insyn i deras val av skönlitteratur. Studiens resultat visar att lärare reflekterar över sina skönlitterära val i undervisningen, och väljer litteratur som studenterna kan relatera till. Lärarna ser att eleverna blir mer motiverade och att kvalitén i diskussionerna blir högre när eleverna kan känna igen sig i litteraturen.   Deltagarna i studien anser att stereotypa teman som flykt, rasism och diskriminering inte är nödvändiga att använda i skönlitteraturen. Andra teman som kärlek och vänskap kan ibland vara bättre alternativ. Vår slutsats är att lärare arbetar gentemot Skolverket och läroplanen för gymnasiet när det kommer till elevernas behov av igenkänning och identitetsskapande i skönlitteraturen. Lärarna skapar igenkänning för eleverna med hjälp av valet av skönlitteratur, diskussioner och möjligheten att koppla litteraturen till det egna livet och erfarenheter. På detta sätt bekräftar de elevens identitet och inspirerar eleven i processen mot den hen vill bli.

The purpose of this study is to examine if there is an opportunity for children to recognize themselves in illustrations in children's literature and to see whether there are changes over time. The study is based on the grounds of discrimination in the analysis. The grounds of discrimination are sex, gender identity or expression, ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation and age. The study is based on the most borrowed books that have been published during a 10-year period (2012-2022) from Karlskrona municipality's city library. This is a documentary study based on a method combination with both qualitative and quantitative methods. There is a content analysis of children's literature which is then compiled and discussed. The content analysis is based on a template that the illustrations in the children's books are coded into. The results indicate that not all 7 grounds of discrimination are represented in the children's books. Religion or other beliefs are not illustrated in the children's books that were analyzed. Even the grounds of discrimination that are represented do not offer any great variety, which means that children do not get many different opportunities to be able to recognize themselves in the illustrations in children's literature. Only 3 different ethnicities are offered in the children's books analyzed. The distribution there is uneven, 392 people with light skin, 10 people with dark skin and 2 people of Asian origin. Some changes are made visible over time, for example the ground of discrimination in accordance with ones sex, where in recent years it evens out with the number of male, female and uni characters. The possibility of being able to see cross-gender identity or expression are also increasing in recent years. Finally, the importance of offering the children a variety of books is discussed. The importance of reviewing the selected literature to create the right conditions for all children is also discussed.

Denna uppsats ämnade ge en ökad förståelse för elevers uppfattning av poesi med lokal anknytning i svenskundervisningen på gymnasiet. För att möta studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en lärsekvens designad utifrån Selander och Kress (2017) modell för didaktisk design vid en gymnasieskola i Malmfälten. Data samlades in genom fältanteckningar från observation av lärsekvensen samt genom inspelade och transkriberade elevgruppsintervjuer (n:11). Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Felskis teorier om skönlitteraturens värden med fokus på igenkänning (2008; 2020). Resultatet visar att dikter med lokal anknytning hade betydelse för elevernas läsupplevelse och att dikterna skapade utrymme och engagemang för samtal kring identitet, kultur och språk. Resultatet belyser också betydelsen av erkännandekulturer i poesiundervisningen för elevernas läsupplevelse.

Motion classification and action localization have rapidly become essential tasks in computer vision and video analytics. In particular, Human Action Recognition (HAR), which has important applications in clinical assessments, activity monitoring, and sports performance evaluation, has drawn a lot of attention in research communities. Nevertheless, the high-dimensional and time-continuous nature of motion data creates non-trivial challenges in action detection and action recognition. In this degree project, on a set of recorded unannotated mixed workouts, we test and evaluate unsupervised and semi-supervised machine learning models to identify the correct location, i.e., a timestamp, of various exercises in videos and to study different approaches in clustering detected actions. This is done by modelling the data via the two-step clustering pipeline using the Bag-of-Visual-Words (BoVW) approach. Moreover, the concept of repetition counting is under consideration as a parallel task. We find that clustering alone tends to produce cluster solutions with a mixture of exercises and is not sufficient to solve the exercise recognition problem. Instead, we use clustering as an initial step to aggregate similar exercises. This allows us to effectively find many repetitions of similar exercises for their further annotation. When combined with a subsequent Support Vector Machine (SVM) classifier, the BoVW concept proved itself, achieving an accuracy score of 95.5% on the labelled subset. Much attention has also been paid to various methods of dimensionality reduction and benchmarking their ability to encode the original data into a lower-dimensional latent space. / Rörelseklassificering och handlingslokalisering har snabbt blivit viktiga uppgifter inom datorseende och videoanalys. I synnerhet har HAR fångat en stor uppmärksamhet i forskarsamhällen, då den har viktiga tillämpningar i kliniska bedömningar, aktivitetsövervakning och utvärdering av sportprestanda.Likväl så skapar den högdimensionella och tidskontinuerliga naturen hos rörelsedata icke-triviala utmaningar i handlingsdetektering och handlingsigenkänning. I detta examensarbete testar vi samt utvärderar oövervakade och semi-övervarakde maskininlärningsmodeller på en samling av inspelade blandade träningspass, som inte är noterade. Detta är för att identifiera den korrekta positionen, d.v.s en tidsstämpel, för olika övningar i videofilmer och för att studera olika tillvägagångssätt för att gruppera upptäckta handlingar. Detta görs genom att modellera data via tvåstegs klustringspipeline, med tillämpning av BoVW-metoden. Som en parallell uppgift övervägs även repetitionsräkning som koncept. Vi finner att kluster enbart tenderar att producera klusterlösningar med en blandning av övningar och är därför inte tillräckligt för att lösa problemet med övningsigenkänning. Istället, använder vi klustring som ett första steg för att sammanställa liknande övningar. Detta gör att vi effektivt kan hitta många upprepningar av liknande övningar för att vidare hantera dess anteckningar. Detta, kombinerad med en efterföljande SVM-klassificerare, visade sig att BoVWkonceptet är mycket effektivt, vilket uppnådde en noggrannhet på 95, 5% på den märkta delmängden. Mycket uppmärksamhet har också ägnats åt olika metoder för dimensionalitetsreduktion och jämförelse av dessa metoders förmåga att koda originaldata till ett dimensionellt lägre latentutrymme.

För att känna igen eller identifiera egna förband och enheter har man sedan långt tillbaka använt sig av olika metoder. Oftast har dessa utgjorts av olika symboler och tecken på fanor, flaggor, uniformer med mera. I nutid har allt fler olika tekniska system för igenkänning och identifiering, eller så kallad Combat Identification (CID), av egna förband, börjat användas. Dessa system uppvisar mer eller mindre komplexitet, har olika för- respektive nackdelar och bidrar i olika utsträckning till förmågan att framgångsrikt genomföra CID. Syftet med uppsatsen är att jämföra olika CID-system konstruerade för avsutten trupp för att öka kunskapen avseende den militära nytta systemen har med avseende på minskad risk för vådabekämpning när ett förband sätts in i urban miljö. Vid jämförelsen av de olika systemen kan konstateras att CID-systemen endast ger militär nytta när ett förband har en uppgift där stridsförloppen är långsamma, till exempel övervakning. De CID-system som särskilt utmärker sig vid övervakning är TIR-systemen. / Since long ago different methods have been used in order to recognize or identify own units. Most often the methods consisted of different symbols and signs placed on banners, flags, uniforms and so on. Today several different technical systems for recognition and identification of own units, so called Combat Identification (CID), are entering service. The systems show more or less complexity in their construction, hold advantages as well as disadvantages and thus contribute in varying degree to the ability to successfully carry out CID.  The purpose of this essay is to compare different CID-systems designed for ground soldiers, in order to increase the knowledge of what military utility the different systems may have in terms of reducing the risk of friendly fire when a unit is deployed in an urban environment. When comparing the different systems it is clearly that CID-systems only give military utility when a unit has a task where the battle progress is slow, such as surveillance. The CID-system that especially excels when used in surveillance is the TIR-systems.

<p>”Mediet är budskapet”, därför att det är mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mänskliga kontakter och handlingar”</p><p>Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006)</p><p>Kunder i dagens samhälle är mer aktiva i sin köpprocess gällande informationssök inför ett köp. En allt vanligare källa att använda sig av är Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att själv utvärdera dess egenskaper. Vilket ställer höga krav på företagen som informationsgivare när de kommunicerar med kunder via hemsidan. Vår uppsats handlar om att undersöka vilka målgrupper företagets hemsida når ut till och sedan utgå från dem när hemsidan designas. Vi valde att samarbeta med Helmia AB som behövde hjälp med kundselektering inför framställandet av en ny hemsida. I vår studie har vi använt oss av en enkät bestående av både kvantitativa och kvalitativa frågor för att på detta sätt kunna tydliggöra och tolka kundernas beteendemönster. Vi har tagit hänsyn till respondenternas åsikter gällande en webbsidas uppbyggnad och utformning samt vilken information som ansågs betydelsefull för hemsidan. Resultatet sammanställdes i olika personas. Personas bygger på en sammanställning av fiktiva personer som representerar kunder i målgruppen. De olika personas rangordnades efter köpkraft och användande av Internet, vilket resulterade i sex personas som är olika viktiga när hemsidan designas. Vår slutsats i studien är att för att skapa en bra hemsida är det viktigt att företaget förstår vidden av Internet som ett marknadsföringsverktyg. Målet är att sätta sig in i kundens situation och problematik och utifrån det formge en sajt som är enkel, skapar nyfikenhet och får besökaren att stanna kvar på den. Om inte företaget engagerar sig i hemsidan, varför skall då kunderna spendera tid på den?</p>