Karlholm, Anja. Svensson, Jakob. Hur ett antal chefer inom Kalmar kommun uppfattar hälsofrämjande ledarskap. Attityder, kunskap och förväntningar. Kandidatuppsats. Akademin för utbildning och ekonomi. Avdelning Pedagogik Högskolan i Gävle, 2011. Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka attityder, kunskap och förväntningar på hälsofrämjande ledarskap bland chefer inom Kalmar kommun. Kvalitativ metod användes genom telefonintervjuer med tio chefer på olika nivåer i kommunen. Genom en induktiv tematisk analys bearbetades och kategoriserades intervjumaterialet efter relevanta teman. Studiens resultat visar att samtliga chefer har positiva attityder till hälsofrämjande ledarskap även om deras uppfattningar om begreppet skiljer sig åt. Intressant vad gäller kunskap om hälsofrämjande ledarskap är att det är många chefer med lång erfarenhet av ledarskap som kopplar ihop den med erfarenhet av hälsofrämjande ledarskap. Detta till skillnad mot chefer med kort erfarenhet av ledarskap där uppfattningen är att de saknar kunskap för att kunna leda hälsofrämjande och känna sig trygga i det. Gemensamt för alla chefer är att de inte har fått någon formell utbildning i hälsofrämjande ledarskap. Det finns en grupp av chefer som menar att det i de ledarskapsutbildningar de genomfört har ingått element som de kan koppla till hälsofrämjande ledarskap. Förväntningar hos cheferna på ett hälsofrämjande ledarskap är förbättrade relationer i arbetsgruppen, medarbetare som känner sig hörda, delaktiga och att det kommer finnas en väl fungerande kommunikation på arbetsplatsen. Cheferna uttrycker även förväntningar på ökad måluppfyllelse för organisationen. De tänker att hälsofrämjande ledarskap skulle kunna bidra med att ge friskare medarbetare vilket i sin tur skulle kunna leda till effektivitet och produktivitet i organisationen. En del chefer menar att brist på administrativt stöd och ekonomiska resurser skulle kunna utgöra ett hinder för att utveckla hälsofrämjande ledarskap i organisationen. Samtliga chefer uttrycker ett behov av utbildning och informationsinsatser för att kunna utveckla sitt ledarskap mot ett mer hälsofrämjande ledarskap inom kommunen. Nyckelord: Kommunchefer, hälsofrämjande ledarskap, attityder, kunskap, förväntningar, organisation

Coronapandemins effekter har påverkat hälso-och sjukvården runt om i världen. Det har i sin tur utmanat den svenska sjukvården generellt och personalen som jobbar inom vård-och omsorg, specifikt äldreomsorg och inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (SFS 1993:387). Ökade hygienkrav och besöksförbud inom vård-och omsorg är några exempel på hur coronapandemin förändrat vård-och omsorgspersonalens sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att undersöka hur vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen och LSS upplevde den psykosociala arbetsmiljön, och hur ledarskapet har fungerat under covid-19-pandemin. Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från olika kommuner i Sverige. Ett bekvämlighetsurval gjordes med totalt fem yrkesverksamma respondenter inom hemtjänst och LSS. Resultatet visar att vård-och omsorgspersonal upplever att covid-19-pandemin har påverkat och belastat deras arbetsmiljö. Faktorer som kan kopplas till den försämrade arbetsmiljön är smittspridning och hög personalfrånvaro. Det har inneburit en överbelastad arbetsmiljö i det dagliga arbetet för vård-och omsorgspersonal. Resultatet visar även att arbetsgivare har följt Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att minska risken av covid-19 genom att informera om rådande situation, uppmana att arbetstagare stannar hemma om de är sjuka med symptom. Vård-och omsorgspersonal betonar vikten av närvarande chefer och att arbetsgivaren arbetar med riskfaktorer och förebyggande insatser för att minska smittspridningen. Det framgår även att arbetsgivare har hanterat arbetstagarnas oro för smitta och vidtagit åtgärder genom tillfällig omplacering. / The effects of the Corona pandemic have affected health services around the world. This in turn has challenged the Swedish health care system in general and health care workers in particular. Increased hygiene requirements and visiting bans in health and social care are some examples of how the corona pandemic has changed the way health and social care work. The aim of this study is to investigate how care workers in elderly care and the Act on Support and Services for the Disabled, LSS (SFS 1993:387) experienced the psychosocial work environment, and how leadership has functioned during the covid-19 pandemic. The study is based on a qualitative method where the empirical data has been collected through semi-structured interviews with five respondents from different municipalities in Sweden. A convenience sample was used with a total of five professional respondents in home care and LSS. The results show that care workers feel that the covid-19 pandemic has affected and burdened their work environment. Factors that can be linked to the deterioration of the working environment are the spread of infection and high staff absenteeism. This has resulted in an overloaded work environment in the daily work of health care workers. The results also show that employers have followed the Public Health Agency's guidelines to reduce the risk of covid-19 by providing information about the current situation, encouraging workers to stay at home if they are ill with symptoms. Health care workers emphasize the importance of present managers and that the employer works on risk factors and preventive measures to reduce the spread of infection. It also appears that employers have addressed workers' concerns about infection and taken action through temporary reassignment.