Denna forskning genomfördes under höstterminen 2014 och går ut på att belysa hederskontexten samt pojkar i relation till den i Sverige. I uppsatsen studeras yrkesverksamma som arbetar i relation till hedersrelaterade frågor. Utgångspunkten för studien är pojkar som befinner sig i en hederskontext. Studiens frågeställningar är: Vad innebär att leva i en hederskontext? Hur är det att leva i en hederskontext för en kille? Vilka möjligheter har unga killar som befinner sig i en hederskontext? Studien är kvalitativ samt etnologisk. Metoden används för att inhämta det empiriska materialet som består av intervjuer. Analysen görs med hjälp av genusbaserade teorier. Studien visar informanters erfarenheter av hedersproblematik samt vilka insatser som finns idag för utsatta ungdomar med specifik fokus på unga killar. Resultatet visar att killar är en utsatt grupp som inte uppmärksammats tidigare, i svensk forskning har det fokuserats på unga tjejer som blir utsatta för hedersproblematik. Detta har lett till att insatser som införts har riktats mot tjejer och idag finns det en begränsad hjälp för utsatta killar. / This research was carried out during the autumn term in 2014 and aims to highlight the honour context and boys who lives in it in Sweden. The research is based on the experience of professionals who work with honour related questions. The starting point for the study is boys who lives in honour related terms. The study is based in three questions; what is the meaning of living in a honour context? What is it like to live in a honour context for young men? How are the help possibilities for young men in a honour context? The study is qualitative and ethnological. The method is used to obtain the empirical material that consists of interviews. The analysis is done using gender-based theories. The study shows the informants experience of honour related violence as well as what actions available today for vulnerable young people with a specific focus on young men. The result shows that young men are a vulnerable group which is not highlighted, the Swedish research has been focused on young girls who are victims of honour related violence. This has led to efforts in place has been directed towards girls and today there is a limited help for young men who are victims.

Skyddade boendens arbete med kvinnor som är utsatta för hedersvåld och förtryck har under de senaste åren uppmärksammats allt mer. Fler skyddade boenden har öppnats och stödet som ges till hedersutsatta kvinnor inom dessa verksamheter har utvecklats över tid. Ett flertal undersökningar har dock visat att flera yrkesverksamma som jobbar med hedersutsatta saknar tillräckligt med kunskap om problematiken. Flertal rapporter påpekar också att det inte finns en enhetlig definition av fenomenet hedersvåld och därmed behövs mer kunskap och fakta om problematiken för att kunna möta behovet. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare inom skyddade boenden i Stockholms län arbetar med hedersutsatta kvinnor samt vilka svårigheter de möter under arbetet med hänsyn till ovanstående problematik gällande kunskapsbristen inom området. Studien bygger på en i huvudsak kvalitativ metod, där vi intervjuat tre personal från tre olika skyddade boenden. Intervjuerna genomfördes utifrån den semistrukturerade metoden där vi hade förberett en intervjuguide med tema och frågeområde. En fenomenografisk ansats tillämpades och analysen av datamaterialet genererades i två kategorier. Resultatet visar att samtliga informanter på skyddade boenden arbetade främst med att skydda kvinnorna från hotbilden. Dessutom erbjöds det stödsamtal, krissamtal och motiverande samtal i samtliga skyddade boenden. Den stora utmaningen under arbetet enligt samtliga informanter är att stötta kvinnor som vill återvända hem trots alla risker. Den främsta svårigheten under arbetet med hänsyn till kunskapsbristen är yrkesverksammas olika uppfattningar om problematiken som skapar förvirring inom arbetsgruppen och försvårar arbetet. Informanterna berättade att vissa yrkesverksamma har en uppfattning om problematiken som inte bygger på fakta vilket ofta kan leda till felbedömning.  Trots alla ovan nämnda svårigheter ansåg inte samtliga informanter behovet av en generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta. Samtliga informanter betonade vikten av att uppdatera sig med nya kunskap och vara vaksam på sig själv för att kunna utföra ett faktabaserat arbete. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsats om att arbetet på skyddade boenden handlar främst om att skydda kvinnorna från hotbilden. En detaljerad och generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta är inte nödvändig då hedersutsattas hjälpbehov varierar från individ till individ. Detta innebär då att handlingsutrymme ökar ytterligare när det kommer till individuella bedömningar.

This study aims to highlight the challenges and shortcomings that affect social work related to honor-based issues, which often result in individuals at risk of honor-based violence choosing to remain in oppressive situations, regardless of the consequences. We have conducted semi-structured interviews with social workers who address these problems in various professional roles, including social secretaries, counselors, foster homes, and organizations that work with preventive measures. Scientific articles, books, and reports were used in the study to gain deeper insight into the subject. The material was analyzed based on intersectionality, systems theory, and anomie theory to gain a more profound understanding of the subject from different perspectives. These perspectives help analyze the factors that contribute to honor-based violence and oppression, and how the interaction between these factors can reinforce honor norms in Sweden. The results reveal shortcomings in addressing honor-based problems, such as a lack of cooperation, knowledge, and interventions. These deficiencies, among other factors, restrict the opportunities for victims of honor-based violence to escape their destructive situations. The study also underscores limiting factors such as victims' low trust in authorities and insufficient long-term measures following a break-up. The segregation of ethnic groups in Sweden and its consequences is a recurring theme, focusing on how cultural distinctions and segregation can reinforce honor norms in society. The study also points out a lack of adequate strategies and sufficient knowledge about how to effectively address honor norms within schools and social work, often overshadowed by the fear of being accused of racism. A key conclusion is that more knowledge about the issue is needed, along with the development of interventions for non-emergency cases that are grounded in a deeper understanding of the cultural context. It is also essential that the stigma surrounding terms such as "honor culture" and "honor-related violence" be eliminated, promoting a more productive debate and dissemination of knowledge at different levels, among politicians, in social work, in schools, and among immigrants. Additionally, the study emphasizes the need to improve integration efforts.

Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtyck är ett samhällsproblem där det finns en kunskapslucka kring analyser av policydokument på kommunal nivå. Kunskapsluckan gäller främst analys kring hanteringen av ärenden gällande hedersrelaterat våld och förtryck inom kommunens socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i kommunala handlingsplaner och vilka de potentiella effekterna av detta kan bli för individ och samhälle. Resultatet i studien bygger på analysen av tre kommuners handlingsplaner gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Metoden som använts för att analysera policydokument är Bacchi´s kritiska analysmetod (WPR). Handlingsplanerna som analyserats är från tre kommuner med olika befolkningsmängd i olika delar av SVerige eftersom det finns skillnader i kommuners uppbyggnad, resurser och deras arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Skillnaden gäller främst hur mycket resurser kommunen har till förfogande, befolkningsmängd samt möjlighetet till samverkan med andra myndigheter. Studien visar på att hedersrelaterat våld och förtryck framställs på liknande sätt men att det även finns viktiga skillnader i kommunernas policydokument. Resultatet visar att hedersrelaterat våld och förtryck framställs som ett patriarkalt normsystem, kvinnor och flickor beskrivs som målgrupp och gärningspersonen som man. Det framställs även att HRVF till viss del beskrivs som ett kulturellt och kollektivt problem. Det finns vissa skillnader i handlingsplanernas framställning av HRVF, tillexempel i kopplingen mellan HRVF och det kollektiva. / Violence in a close relationship and honor-related violence and oppression is a societal problem where there is a knowledge gap around analyzes of policy documents at the municipal level. The knowledge gap mainly applies to analysis of the handling of cases concerning honor-related violence and oppression within the municipality´s social services. The expectation with the study is to be able to contribute to filling part of this knowledge gap and to generate even more research on this current topic in society. The purpose of the study is thus to investigate how honor-related violence and oppression is presented in municipal action plans and to discuss what the potential effects of this can be for the individual and society. The results of the study are based on the analysis of three municipalities action plans regarding honor-related violence and opression. The method used to analyze policy documents is Bacchi´s Critical Analysis Method (WPR). The material analyzed consists of three municipalities with different populations in different parts of Sweden because there are differences in the minicipalities structure, resources and their work with honor relate violence. The different mainly concern how much resources the municipality has at its disposal, population and opportunity for collaboration with other authorities. The study shows that honor-related violence and oppression are presented in a similar way but there are also important differences in the municipalities policy documents. The results show that honor-related violence and oppression is presented as a patriarchal norm system, women and girls are described as the terget group and the prepetrator as a man. It is also stated that HRVF is to some extent described as a cultural and collective problem. There are some differences in the action plans presentation of HRVF, for example in the connection between HRVF and the collective.

The aim of this qualitative study is to analyse, based on Erving Goffman's theory the dramaturgical perspective and with a narrative analysis of autobiographies, the configuration of roles by honour exposed women. In order to illuminate and increase the understanding of honour-related violence and oppression from the perspective of honour exposed women. There is a requirement of increased knowledge of honour-related violence and oppression, especially among social workers who need to know how to encounter honour exposed women. In the field of research increased knowledge is needed on an individual level, mainly to make the honour exposed women's perspective visible in social work. The results and analysis of the study shows that the honour exposed women perform with several roles in their family collective and in different public contexts. Moreover, numerous aspects in the roles of the honour exposed women emerge. In addition, the women struggle to seek help from the authorities, perform in roles backstage and the boundaries between front and backstage are ambiguous. Furthermore, the study also clarifies that the phenomenon of honour-related violence and oppression is complex with variative expressions.