Samhällets styrformer har genomgått en förändring och kännetecknas idag av en komplexitet som innebär att flera olika aktörer är inblandade, där samarbeten över de privatoffentliga gränserna har blivit allt vanligare för att lösa samhällsproblem som traditionellt sett ålegat staten. År 2013 tog Kommunfullmäktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av satsningen ”100 nya Karlstadjobb”. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata näringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvärderades av en samordnare på kommunen. Utvärderingen visade att den interna satsningen uppnått ett bättre resultat än den externa, och det är mot bakgrund av resultatet i den genomförda utvärderingen som denna uppsats tar sitt avstamp. Syftet med studien har varit att förklara varför den interna satsningen uppnådde ett bättre resultat än vad som åstadkoms externt. För att besvara syftet har tre rimliga hypoteser med influenser från teorityperna governance, policyanalys och privatoffentliga partnerskap tagits fram. Det empiriska materialet har grundats ifrån intervjuer av respondentkaraktär med personer som har varit involverade i satsningen, och analysen av materialet har vidare realiserats utifrån de framtagna hypoteserna.  Analysen påvisade att båda satsningarna initialt präglats av otydliga riktlinjer, och inom den externa satsningen påverkades det fortlöpande arbetet negativt av det faktumet, vilket försvårade hela arbetsprocessen.  Den interna satsningen kunde däremot återhämta sig från de otydligheter som funnits inledningsvis genom bland annat kontinuerlig dialog samt god samverkan, vilket kan ses som en förklaring till den interna satsningens framgång. Nyckelord: governance, policyanalys, privatoffentliga partnerskap, kommun, näringsliv, samverkan.

I den här uppsatsen har det övergripande syftet varit att genom ett kritiskt perspektiv granska och problematisera det innehåll som presenteras i samband med arbete för ökad jämställdhet. Det utvalda materialet som analyserats har författats och publicerats av fackförbundet Byggnads respektive branschföreningen Byggcheferna. Med hjälp av Bacchis metod ”what’s the problem represented to be?” utreds hur dessa aktörer definierar och förstår jämställdhet, samt hur de motiverar behovet av ökad jämställdhet inom byggbranschen. De frågeställningar som besvaras utöver detta är vilka specifika antaganden som ligger till grund problemrepresentationerna, samt vad som förblir oproblematiserat. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och tar med stöd av Foucault grepp om maktrelationer och diskurs. Även Ackers begrepp ’ojämställdhetsregimer’ har nyttjats. Påvisade brister i det analyserade materialet är avsaknaden av material som benämner kvinnors svårigheter att avancera och nå ledande positioner – något tidigare forskning kategoriserar som centralt för att nå ökad jämställdhet inom byggnadsindustrin. Resultatet visar hur strävan efter ökad jämställdhet och fler kvinnliga byggnadsarbetare motiveras genom marknadens behov och branschens vinstintresse, något som tyder på inverkan av en neoliberal diskurs. Fokuset på den skadliga machokulturen leder till att strukturella skillnader ges mindre utrymme, då explicita åtgärder placeras på en individnivå. Den binära förståelsen av kön, exempelvis när särskilda egenskaper sammankopplas med könstillhörighet, får avgörande effekt för hur aktörerna porträtterar män och kvinnor – vilket indikerar ett behov av utökad genusteori i arbetet. / In this essay the main purpose has been to examine and problematize the content which is presented within work for increased gender equality through a critical perspective. The selected material that has been analysed is authored and published by the trade union Byggnads and the industry association Byggcheferna. By using Bacchi’s method ”what’s the problem represented to be?” how these actors define and understands gender equality, as well as how they motivate the need for increased gender equality within the construction industry, is investigated. The additional research questions include identifying underlying presuppositions or assumptions, and finally what is left unproblematic within the problem representations. The study has a social constructionist perspective and finds support by using theoretical terms from Foucault, and his specific understanding of power relations and discourse. Another theory that has been applied to the analysis is Ackers ‘inequality regimes’. The material is identified as lacking material which proclaims women’s struggles in advancing and reaching positions of power – something that is constituted through previous research as a key issue to reach higher levels of gender equality. The results show how the ambition of increased gender equality and more female construction workers is motivated by and through market needs, as well as the industry’s profit interest. Pointing to a high grade of neo-liberal influence. The focus on what the authors define as ‘as a harmful masculine culture’ leads to structural differences and problems being overlooked, since explicit measures are positioned on an individual level. The binary understanding of the sexes, for example when certain characteristics are connected to and described as determined by gender, has crucial effects for how these actors portray men and women – indicating the need for an extended usage of gender theory in their work.

Detta arbete syftar till att, med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg “What´s the Problem Represented to be” (WPR), ur en poststrukturalistisk ansats genomföra en policyanalys av dokument som på olika nivåer i en beslutskedja styr och formar digitaliseringen av den svenska grundskolan. Arbetet baseras på antagandet att policydokument trots ett neutralt språkbruk, är en del av en politisk styrning. Genom policydokument skapas diskurser där det ”problem” som tänkts åtgärdas genom policyn nu fått form som ett viss sorts problem genom den föreslagna lösningen. På samma sätt skapas möjligheter samt de beteenden och kvalitéer som ses som eftersträvansvärda. Den huvudsakliga problemformuleringen som ska lösas med skolans digitalisering är att säkerställa nationens och unionens konkurrenskraft på en global marknad. En del av skolans uppdrag blir så att skapa subjektspositionen eleven som en framtida anställningsbar, digitalt kompetent medborgare vilken bidrar till målet. Samtidigt skapas även ett potentiellt utanförskap för den som inte är digitalt kompetent, den icke anställningsbare medborgaren. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

Denna uppsats syftar till att via en genomgång av policydokument och kompletterande telefonintervjuer undersöka motiven bakom införandet av ett förbud mot så väl snus som cigaretter på arbetstid genom s.k. Tobaksfri arbetstidi sexton svenska kommuner samt att undersöka hur dessa kommuner skiljer sig åt. Vidare är ambitionen att med hjälp av statsvetenskapliga modeller för policyanalys ge en inblick i policyprocesserna i de undersökta kommunerna.  Resultatet av studien är att ett tobaksförbud i de undersökta kommunerna införts utifrån ett antal olika motiv, där hälsoaspekter och ekonomiska aspekter är de mest framträdande, men att det när det gäller förbud av snus mer specifikt ofta saknas tydliga motiv och vetenskapliga grunder, samt resonemang kring förbudets konsekvenser.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomställning framställs i policydokument såväl om klimatpolitik som om stadsplanering på svensk nationell nivå, jämfört med antaganden och förväntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning setts som två skilda inriktningar på samma problem i klimatomställningen. Forskning om klimatomställning för ofta fram att det är viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan, då dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav två med fokus på klimat och miljö och två med fokus på stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framställer stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomställningen. Begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning sammanlänkas dock inte, förutom när plandokumenten talar väldigt övergripande om klimat, och inga synergier mellan de två inriktningarna utforskas.  På grund av detta finns det en diskrepans mellan antaganden i forskning om klimatomställning och hur frågorna som framställs i de nationella policydokumenten.

<p> </p><p>I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkställigheten av domstolsbeslut gällande utvisning med återreseförbud omgärdas av några implementeringsproblem, dels av vilken karaktär dessa är och ur vad de är sprungna. Undersökningen, som är inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgångspunkt i en teoretisk modell som tar hänsyn till tre olika typer av generella villkor som måste vara uppfyllda för att en lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sägas vara för handen. Studien bygger på en numerär genomgång av alla utvisningsärenden  som handlagts av Polismyndigheten i Västernorrlands län under en femårsperiod, samt på intervjuer med tillämpare på olika nivåer. Syftet med arbetet är att svara på frågorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om så är fallet, vilken karaktär har problemen och vad är det som gör att de uppstår?</p><p> </p>

Sociala medier har blivit ett givet sätt att kommunicera genom och att vara en del av den sociala gemenskapen på Internet har sina fördelar. Men vad många inte tänker på är vad som händer med den information vi delar med oss av i olika sociala forum på Internet. Att det finns en kontroll över oss, subtil eller inte, är självklart. Vi övervakas dagligen och många gånger utan att vi ens vet om det. Google som sökmotor på Internet har under det senaste decenniet uppnått en enorm popularitet. Det vardagliga användandet av företagets söktjänst över hela världen har kommit att bli så stor att det har verbaliserats – Idag söker vi inte information på Google, vi googlar. Föreliggande uppsats tittar på Google som företag och hur deras tjänst har en stor del i individers informationssökning på Internet. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilket sätt Google förmedlar sin nya sekretesspolicy och vilket eller vilka budskap som förs fram. Därefter kommer detta sättas i in ett övervakningsperspektiv, där ambitionen är att se huruvida Internet som fenomen, framför allt användandet av Googles tjänster, har kommit att problematisera den privata integriteten hos användarna. Syftet besvaras med hjälp av två frågeställningar: Vad förmedlar Google med sin nya policy? Hur påverkas den enskilda användarens integritet i Googles nya policy? Det teoretiska ramverket för uppsatsen består av Michel Foucaults vidareutveckling av begreppet panopticon, samt Thomas Mathiesens icke-panoptiska begrepp synopticon. De båda begreppen tas upp som metaforer för övervakning idag. Studien genomfördes genom att först titta på Googles sekretesspolicy som nylanserades i mars 2012. Denna policy analyserades genom att använda Carol Lee Bacchis metod – What’s the problem represented to be (WPR). Denna analytiska metod har ett kritiskt förhållningssätt till policys med inspiration från Foucaults maktdefinition och handlar om att granska problematiseringen i en policy. När sekretesspolicyn analyserats med hjälp av den valda metoden, sattes detta resultat in i ett övervakningsperspektiv. Jag framhåller att Google genom att beskriva processen vid informationsinsamlandet lägger fokus på varför information samlas in om sina användare, som ett resultat av det faktum att information samlas in. De fördelar som Google menar kommer med varför information samlas in om sina användare, används som incitament, med vilket företaget legitimerar denna subtila form av övervakning. Denna form av övervakning som kommer av informationslagring menar jag dock inte nödvändigtvis, ensidigt, bör ses som en nackdel. Slutsatsen för uppsatsens analys argumenterar för att vi som konsumenter på Internet kan se såväl fördelar som nackdelar med detta informationsutbyte då vi, mer eller mindre, deltar i denna maktprocess.

Syftet med uppsatsen har varit att bidra till kunskap om hur synen på narkotikamissbruk uttrycks i svenska offentliga policydokument och hur den eventuellt har förändrats över tid. Två regeringspropositioner har studerats, vilka båda behandlar den svenska narkotikapolitiken, en från 1984 och en från 2005, och följande frågeställningar ställs; (1) Hur beskrivs och återges synen på narkotikamissbruk och narkotikamissbrukare i respektive policydokument? (2) Hur skiljer sig synen på narkotikamissbruk respektive narkotikamissbrukare mellan de två tidsperioderna? Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har dels byggt på Michel Foucaults teori om diskurs, och dels på Santesson-Wilsons symbolpolitiska teori. Utgångspunkten för diskursteori är att de objekt som blir föremål för diskurser skapas och utvecklas genom talet om dem. Således är det av stor vikt hur regeringen i sina propositioner beskriver missbrukare och vilka värderingar som tillskrivs dem. Symbolpolitik har använts för att påvisa när politiska beslut blir viktiga, inte uteslutande för att dess effekter är målet, utan för att beslutet symboliserar samhälleliga värderingar. För att besvara frågeställningarna användes en policyinriktad diskursanalys, där frågor som utarbetats av Bacchi appliceras på texterna för att finna de underliggande meningarna i dokumenten. Dessa tolkades sedan utifrån Euchners m. fl. ramverk, vilka innefattar moral, hälsa och sociala villkor samt säkerhet och ordning, som syftar till ökad narkotikapolitisk problemförståelse. Resultatet av undersökningen visar att regeringens syn på narkotikamissbruk som ett samhällsproblem är relativ oförändrat. Den största skillnaden går att finna mellan hur narkotikamissbrukare framställs i propositionerna, från att i hög grad vara moraliserande och värderande till en mer nyanserad bild, med färre negativt tillskrivna egenskaper.

Användandet av statliga utredningar är så pass utbrett i svensk politik att det saknas internationell motsvarighet. Kommittéväsendet kan enligt tidigare forskning vara ett verktyg för att generera kunskap, skapa kontroll och/eller ett verktyg för regeringen att skapa konsensus i politiska debatter. Utifrån teorier om policyprocessen och kommittéväsendets roll utifrån aspekterna kunskap, kontroll och konsensus har denna uppsats som syfte att bidra med ytterligare kunskap om policyutformning i svensk politik med huvudfokus på kommittéväsendets roll. Det fall som studeras är Jämställdhetsutredningen och dess förslag om att inrätta en jämställdhetsmyndighet som ämnar vara ett representativt fall för enmansutredningar. Genom en kvalitativ textanalys av främst offentliga dokument blir resultatet av uppsatsens undersökning att utredningen haft som syfte att producera ny kunskap och har till viss grad kontrollerats av regeringen. Utredningen verkar däremot inte haft som syfte att skapa konsensus i debatten.

This study analyses the Swedish curriculum for upper-secondary school in relation to the three domains of educational purposes identified by Gert Biesta in the book Good Education in an Age of Measurement (2010), the three domains being qualification, socialisation and subjectification. The study analyses how the three domains are expressed within the curriculum and discusses how the results of the study relate to the schools overall purpose as well as its implications on the Swedish upper-secondary school education, in regard to students versatile education and growth. The research-questions are as follows: Which domains of educational purposes are expressed within the Swedish upper-secondary school curriculum, and how are these being conveyed? When answering the research-questions the study utilizes policy analysis. The results of the study show that all three domains of educational purposes are expressed within the curriculum. Different domains are highlighted in different sub-chapters. However, no predominant emphasis on either domain can be distinguished based on the analysis. Some of the educational purposes have been merged together, whilst others are kept apart. Further, guidelines as to ”What should be thought” and ”How we ought to teach and educate” tend to overshadow the purpose of education, ”Why we teach and educate students”. The study thus argues that there is no discord between the content of the curriculum and the schools overall purpose, as it is stated in The Swedish Educational Act. Moreover, the study argues that the results of the study may have a direct impact on the Swedish upper-secondary school education, they may both hinder and support students versatile education and growth.