This paper aims to present an alternative understanding of the Civil Dialogue project run by Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) by translating the concepts of civil dialogue into concepts from Gilles Deleuzes theory of Body without Organs (BwO) and the terminology of machines. The translation makes it possible to think of civil dialogue as a virtual entity consisting of three main machines. The machine of questions, the machine of participation and the machine of subject. The concepts of machines and the BwO is then used in scrutinizing the local policies of civil dialogue in the municipality of Västervik. This paper finds that the use of an alternative terminology to understand civil dialogue makes it possible to identify errors and difficulties in the local policies of Västervik. The civil dialogue policy in Västervik seems to be constructed for the use of civil dialogue as an activity according to the dialog position of the participation machine but not for the other places in the same machine. Another challenge seems to be the aim for the civil dialogue which must be articulated inside the territory of the question machine and to draw the right lines for the participating subject of the subject machine.

Klimatförändringar innebär att Sverige i allt större utsträckning utsätts för problematik relaterat till havsnivåhöjningar, erosion, ras och skred, vilket kommer bli mer påtagliga i framtiden. Det finns alltså ett behov av att klimatanpassa svenska samhällen och det finns växande förväntningar att den fysiska planeringen ska kunna hantera och främja strategiskt nytänkande i klimatanpassningsfrågor. Idag finns flera metoder och strategier för hur klimatanpassning kan ta form, men det är främst så kallade hårda åtgärder, såsom vallar och murar, som verkställs i praktiken. Vad händer om en vall brister eller feldimensioneras? För att lösa denna problematik krävs nya tankesätt och typer av klimatanpassningsmetoder, såsom planerad reträtt, vilket krasst innebär att delar av samhället förflyttas bort från riskutsatta områden. Men planerad reträtt är nästan helt outforskat i en svensk kontext. Till följd av praktisk frånvaro råder förvirring kring metoden, vilket begränsar dess relevans och bidrar till det inte övervägs som en legitim klimatanpassningsmetod. Det finns alltså en deskripans mellan den svenska klimatanpassningsplaneringen och målsättningar om långsiktig resiliens. Därför finns det ett behov av att undersöka hur svensk planerings- och klimatanpassningspolicy förhåller sig till planerad reträtt och hur det kan bli en aktuell klimatanpassningsmetod. Denna uppsats ämnar att undersöka vilka förutsättningar som finns och behöver finnas för att planerad reträtt ska vara en aktuell klimatanpassningsstrategi i en svensk kontext, samt bredda kunskapen för beslutsfattande om förhållningssätt och ställningstagande i det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Genom en kvalitativ innehållsanalys av intervjuer och dokument används Advocacy Coalition Framework för att analysera och kartlägga policyläget för planerad reträtt i en svensk kontext. Resultatet visar att en version av planerad reträtt redan bedrivs idag, men att det finns ett behov av formellt ansvarstagande och institutionsövergripande samarbete för att planerad reträtt ska bli en aktuell strategisk klimatanpassningsmetod i Sverige.

The purpose of this Master’s thesis is to study why the concept of digital competence previously has been frequently addressed in Swedish politics, and to examine possible connections to the related concepts information literacy and media and information literacy (MIL). These inquiries have been studied using Carol Lee Bacchi’s methodological approach to policy analysis to, with basis in Foucaldian post-structuralist discourse analysis, study representations of the problem present in a public investigation, presented by the Digitization Committee regarding digital competence (SOU 2015:28). In order to perform a discourse analysis according to Bacchi’s methodology, elements from both Foucault’s archeology and genealogy have been used to examine the discursive formations of digital competence. Apart from the public investigation issued by the Digitization Committee, other relevant documents have been studied. The Media public investigation (SOU2015:94), the Government’s Digitization Strategy (N2017/03643/D) and the National IT Strategy for the Swedish School System (U2017/04119/S) have been examined, in search for competing discourses regarding digital competence. The results of the study show that digital competence has been frequently issued in Swedish politics in regard to its part of hegemony discourse and therefore to its prominent position in the economics and technology discourse. Connections to the related concepts information literacy and media and information literacy are identified in their part of a competing humanistic and sociological discourse, and their power and potential to rephrase hegemony discourse, regarding the concept of digital competence.

Historiskt har föräldraskap inte varit något personer med utvecklingsstörning haft rätt till. Samhället har på olika sätt hindrat individer med utvecklingsstörning att fortplanta sig, antingen genom tvångssterilisering eller ”social sterilisering”, såsom att institutionalisera personer i enkönade boendeformer. Under 1970- och 1980-talen finner vi en förändring i hur samtalet kring samtliga personer med funktionsnedsättningars rättigheter i samhället förs. Tungvikt läggs på integration och lika rättigheter. Samtidigt menar vissa forskare att man ska betrakta barn till föräldrar med utvecklingsstörning som en extra utsatt grupp. Vi ämnar, genom att studera utvalda statliga offentliga utredningar, studera det statliga samtalet gällande denna målgrupp och deras eventuella barn genom att följa fyra av Premfors sju steg för policyanalys, samt studera till vilken grad utredarna använder normaliserande begrepp för att beskriva gruppen ”personer med utvecklingsstörning”. Samtalet kring barn till föräldrar med utvecklingsstörning är ett samtal som vi inte upplever bedrivs i adekvat nog utsträckning, något vi vill problematisera. Ämnet och frågeställningarnas natur tangerar filosofi och dess eventuella känsliga historiska inslag kommer beaktas med respekt.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ”vi” och ”dom”-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR – What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna. Vidare kretsar analysen kring vilka essentialistiska och andrafierande förgivettaganden rörande kultur, identitet och fostran problemframställningen vilar på samt hur denna diskurs även kommer till uttryck i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk.

I svensk lag finns ett antal s.k. hemliga tvångsmedel, som hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och postkontroll. Ofta används dessa inom ramen för en förundersökning för att utreda ett redan begånget brott. Det finns dock även möjlighet att använda sig av hemliga tvångsmedel för att förhindra framtida allvarlig brottslig verksamhet. I dessa fall benämns de ofta preventiva tvångsmedel. Ett krav för att domstolen ska kunna bevilja tillstånd till preventiva tvångsmedel är att det bedöms föreligga ’påtaglig risk’ för att en viss person ska komma att begå något av ett antal specificerade brott. Detta examensarbete har som utgångspunkt att ’påtaglig risk’ kan betraktas som ett mellanbegrepp, och analyserar dess grunder och följder utifrån aggregering, nödvändighet respektive tillräcklighet samt villkorsbaserad sammanvägning. På grundsidan av ’påtaglig risk’ finns enligt den gjorda analysen ett antal aspekter i form av risknivåer kopplade till individen (i sin tur baserad på en rad underliggande personliga omständigheter), inklusive olika kontextuella omständigheter. De risknivåer som de olika omständigheterna bedöms medföra aggregeras i den genomförda analysen till en komparativ mellanaspekt som kan betecknas ’individuell risknivå med avseende på vilja och förmåga att utöva (viss närmare avgränsad och någorlunda nära förestående) allvarlig brottslighet’. Man kan därefter betrakta det som att det är upp till tingsrätten att fatta beslut om den aggregerade individuella risken överstiger en tänkt tröskelnivå för att klassificeras som den juridisk-tekniska termen ’påtaglig risk’ eller inte. Om ’påtaglig risk’ föreligger finns villkorliga normativa (rätts-)följder i form av att tingsrätten får bevilja tillstånd till fyra olika hemliga tvångsmedel, förutsatt att allmänna principer för tvångsmedelsanvändning är uppfyllda. Vidare förs en diskussion i uppsatsen om hur begreppet ’risk’ används i den aktuella lagen och hur ’påtaglig risk’ kan förstås i sammanhanget. / Swedish law contains regulation for the use of investigative means such as covert surveillance and interception of electronic communications, covert camera surveillance and covert inspection of letters and packages – collectively known as under the umbrella term ‘covert coercive measures‘. These are commonly used in the criminal investigation of an already committed crime. There are however provisions for the usage of such means in order to prevent certain serious criminal activities. In such cases they are called preventive coercive means. In order for the court to allow for the use of preventive coercive means, the police and prosecutor has to show that there is a ‘tangible risk’ that a person will commit one of a number of specified crimes. This thesis rests on the assumption that ‘tangible risk’ can be considered an intermediate concept, and analyses its grounds and consequences through the lens of aggregation, necessity vs. sufficiency, and criteria-based aggregation. The analysis shows that the grounds for ’tangible risk’ can be viewed as an aggregated individualised risk level which comprises several personal indicators, including contextual factors. The individual risk level can be understood as a continuous intermediary aspect. The decision-making of the court can be viewed as a decision concerning whether the individual risk level is sufficiently high to cross an imagined threshold level at which it can be classified as the binary intermediary ‘tangible risk’, or not. ‘Tangible risk’ has normative legal consequences insofar as the court may approve certain coercive measures. However, in order for the consequences to come into effect, general principles for the use of coercive means must be met. The consequences of ‘tangible risk’ are therefore conditional. Finally, the thesis discusses the use of the term ‘risk’ in the legislation, and how the term ‘tangible risk’ thus can be understood.

Purpose: Our main task is to find out how the Swedish government deals with media and information literacy (MIL) among the general public, and which key actors it identifies in this process. More specifically we want to know whether public libraries are considered to be such key actors – which is the common view within library and information science (LIS). Method: This is a document study, applying Carol LeeBacchi's WPR approach, on a selection of Swedish government assignments published 2018–2022. Findings: From earlier looking at digitalization in positive connotations, today the Swedish government talks more alarmistically about the dangers of digitalization and attributes MIL as a safeguard and as a means in the protection of democracy, leading to the presence of MIL in practically all of the governmental offices. Major joint investments are emphasized to achieve high MIL. But due to the shifting and situation-dependent understanding of the MIL concept, the results of the investments run the risk of being ineffective. In 2019 the government therefore assigned The Swedish Media Council (Statens medieråd) to coordinate the promotion of MIL. As for the apparent urgency of MIL issues in our research material, LIS and the public libraries extensive MIL expertise should be taken into account. How the Swedish Media Council perceives the library field's competence within MIL can have a major impact on public libraries' future promotion of MIL. The result raises the question of how the library field can mediate its solid knowledge of MIL to the outside world.

Denna studie syftar till att studera hur förskolans uppdrag rörande barn i behov av språkutveckling i det svenska språket beskrivs av olika aktörer som regering, riksdag och förskollärare. Detta undersöks i relation till riksdagens beslut kring Förskola för fler barn.  Studien utgår från Carol Bacchis teoretiska perspektiv “What’s the Problem (represented to be)?” som grundas i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med nära släktskap med olika typer av diskursanalys.  För att besvara studiens syfte har ett urval av policydokument som relaterar till beslutet Förskola för fler barn analyserats med hjälp av Carol Bacchis metod för kritisk policyanalys. Data har även samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare som analyserats med hjälp av tematisk analys ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, enligt Virginia Braun och Victoria Clarke.  Studiens resultat visade att det finns en samstämmighet kring antagandena att tidiga insatser i förskolan leder till bättre språkutveckling och skolresultat. Ett ökat deltagande i förskolan antas även förbättra både integration och jämställdhet i samhället i stort. Likheter finns även i policydokumentens och förskollärarnas uppfattningar om vikten av att ha adekvat utbildning och kompetens för att lyckas i arbetet med barns språkutveckling i det svenska språket. Relationsskapande lyfts fram som en viktig faktor i samverkan med de målgrupper som har liten erfarenhet av förskolan eller inte har svenska som modersmål. Analysen av utredningen visade även att nyanlända barn och vårdnadshavare särskiljs från andra grupper av barn och vårdnadshavare i de åtgärder som presenteras. Denna kategorisering ses inte lika tydligt i förskollärarnas utsagor. Kategoriseringen bidrar till att konstruera en bild av nämnda vårdnadshavare och barn som “de andra”. Förskolans roll blir att integrera barnen och familjerna in i det svenska samhället.

The use of civil dialogue has increased in Sweden during the past decades. Civil dialogue is advocated by important operators as the Swedish Association of Local Authorities and promoted in the Official Reports of the Swedish Government as a way forward for the Swedish democracy. The aim of this study is to examine what the civil dialogue is trying to solve and how it´s supposed to work as a solution. This study carries out a discourse analysis using poststructural theory as Laclau & Mouffes discourse theory and Bacchis What’s the problem represented to be to analyse three Swedish local policy’s on civil dialogue. The study can identify what´s the problem represented to be in the civil dialogue policy´s and identifies the civil dialogue discourse to be constructed by three nodal points to make sense. The study also identifies the specific subject positions represented within the local policy´s and come to the conclusion that civil dialogue not only involves people into politics but also act as a technique of govern and may have counterproductive effect.

With the purpose to investigate policies within long-term preservation of digital media in the modern world of Open Access institutional repository, this two year's master thesis was conducted through a qualitative study with quantitative overtures. The main objectives of this thesis centre on the criteria for long-term digital preservation, preservation in relation to institutional repositories, the issues cropping up within the field of institutional repositories, and the essential components of a preservation policy. The theoretical framework is constructed around a model based upon scholarly communication, with its aspects of dissemination, acquisition, preservation, discovery and access, and with the facet of preservation at its centre. The methodology of this study is cued to content analysis and its in-depth investigative process, which was conducted on a sample of ten preservation policies within Open Access institutional repositories that were compared to a standardised expert set of policy categorisation. The results show that a perfect preservation policy does not appear to exist in the current world, based exclusively on the selected sample. This gives a strong indication of a need for further research within the field of Open Access institutional repositories preservation policies. / I syfte att undersöka policyer inom långsiktigt bevarande av digitala medier i den moderna världen av Open Access institutionella arkiv, genomfördes denna tvååriga masteruppsats genom en kvalitativ studie med kvantitativa uvertyrer. De huvudsakliga frågeställningarna i denna uppsats är centrerade kring kriterierna för långsiktigt digitalt bevarande, bevarandet i förhållande till institutionella arkiv, problem som dyker upp inom fältet för institutionella arkiv, och de essentiella komponenterna för en långtidsbevarande policy. Det teoretiska ramverket är uppbyggt runt en modell som utgår ifrån vetenskaplig kommunikation, med dess aspekter av spridning, förvärv, bevarande, upptäckt och tillgänglighet, med bevarande aspekten i centrum. Metoden för denna studie är centrerad till innehållsanalys och dess fördjupande undersökningsprocess, och som applicerades på tio utvalda Open Access institutionella arkivs bevarande-policyer, som sedan jämfördes med enuppsättning standardiserade kategorier, utvalda av experter, för en sådan policy. Resultaten visade att en perfekt långtidsbevarande policy inte existerar i dagens verklighet, om man utgår från studiens urval. Detta ger en stark indikation på att det finns ett behov av att göra ytterligare forskning inom området för institutionella arkivs bevarande policy inom Open Access-världen