This study analyses the Swedish curriculum for upper-secondary school in relation to the three domains of educational purposes identified by Gert Biesta in the book Good Education in an Age of Measurement (2010), the three domains being qualification, socialisation and subjectification. The study analyses how the three domains are expressed within the curriculum and discusses how the results of the study relate to the schools overall purpose as well as its implications on the Swedish upper-secondary school education, in regard to students versatile education and growth. The research-questions are as follows: Which domains of educational purposes are expressed within the Swedish upper-secondary school curriculum, and how are these being conveyed? When answering the research-questions the study utilizes policy analysis. The results of the study show that all three domains of educational purposes are expressed within the curriculum. Different domains are highlighted in different sub-chapters. However, no predominant emphasis on either domain can be distinguished based on the analysis. Some of the educational purposes have been merged together, whilst others are kept apart. Further, guidelines as to ”What should be thought” and ”How we ought to teach and educate” tend to overshadow the purpose of education, ”Why we teach and educate students”. The study thus argues that there is no discord between the content of the curriculum and the schools overall purpose, as it is stated in The Swedish Educational Act. Moreover, the study argues that the results of the study may have a direct impact on the Swedish upper-secondary school education, they may both hinder and support students versatile education and growth.

In the recent years, disinformation as a hybrid warfare has gotten more attention on the international arena between state actors. Hybrid warfare comes in different forms and categorizes combinations of military and non military methods of attacking through cyber attacks, economic pressure, use of regular forces and deployment of irregular armed groups. But there is an invisible weapon which state actors tend to use even more in the last few years, causing conflict, threats and war through hidden shadows. Disinformation has been used since the times of the KGB and furthermore in different political and global events throughout the years. The state actor that stands out on this security agenda, Russia, has been identified as a threat to the European Union through an extensive misleading information that has been spread all over the world with an agenda of undermining the EU. Therefore, has the European Union identified Russia as a security threat in the official published policy documents. The aim of this study is to examine how the EU’s discourse has changed regarding disinformation as a threat from a state actor such as Russia. A discourse analysis has been applied on this essay and the method of choice is Carol Bacchis: What’s the problem represented to be? The chosen theory in this study- securitization, means that in a securitization process a problem first develops from being apolitical, to then politicized and finally securitized.In order to achieve and answer the research question a following of six policy documents from different time periods has been examined from the European Union. Finally, the results of this study shows how the discourse in EU regarding disinformation has changed throughout the years with EU first and foremost not naming a state actor that spreads misleading information, to later accepting that as a threat, and lastly identifying the state actor as a security threat and showcasing strategies and measures in official policy documents.

Terrorattentat verkar bli allt vanligare i Europa. I år antogs en ny strategi mot våldsbejakande extremism. Det är den tredje strategin mot våldsbejakande extremism, varav alla har skrivits under de senaste 13 åren. Den här studiens syfte är att undersöka hur två olika regeringar arbetar för att motverka våldsbejakande extremism och att se hur de skiljer sig åt, samt vilka eventuella effekter deras respektive policy mot våldsbejakande extremism kan leda till. Detta görs genom att använda Carol Bacchis poststrukturalistiska What’s the problem represented to be? (WPR)-ansats. Trots en del överlappande åtgärdsförslag så visar studien att de två regeringarnas syn på hur man bör bemöta radikalisering och våldsbejakande extremism skiljer sig åt. Den moderatledda regeringens huvudsakliga fokus är på utökade befogenheter för rättsväsendet och lagstiftande åtgärder, medan den socialdemokratiskt ledda regeringen främst fokuserar på utbildande åtgärder. De mest anmärkningsvärda effekterna av policyerna är subjektifieringseffekten av utlänningar och unga män.

Tidigare har kärnkraftspolitiken i Sverige legitimerats genom att kärnkraften framställts som det enda energislaget som både är koldioxidneutralt och effektivt nog att förse den svenska industrin med el till konkurrenskraftiga priser. Eftersom kärnkraften under de senaste åren utsatts för allt hårdare konkurrens från effektiv och koldioxidsnål förnybar energi finns det goda skäl att förvänta sig att den senaste förändringen av svensk kärnkraftspolitik - beslutet att avskaffa effektskatten - legitimerats genom nya sätt att skapa mening kring kärnkraften och kärnkraftspolitiken. I den här studien undersöks därför hur beslutet att avskaffa effektskatten legitimerades inom den energipolitiska policyeliten och hur det skiljer sig från tidigare sätt att legitimera kärnkraftspolitiska beslut. 12 semi-strukturerade intervjuer och ett textmaterial bestående av 13 remissvar, en statlig utredning och en politisk överenskommelse har analyserats med hjälp av Carol Bacchis ”Whats the problem represented to be?”-metod samt ett poststrukturalistiskt metodologiskt och teoretiskt ramverk. Studien visar i likhet med forskning från andra länder där kärnkraft utsatts för hård konkurrens från förnybar energi att ett nytt sätt att framställa kärnkraften, där den framställs som nödvändig för elsystemets tekniska funktionssätt på grund av dess förmåga att leverera effekt, blivit det mest centrala sättet att legitimera kärnkraftspolitiken inom policyeliten i anslutning till avskaffandet av effektskatten. Studien visar även att ett nytt sätt att legitimera kärnkraftspolitik med hänvisning till att undvika snedvridande ingrepp i elmarknaden återkommer inom policyeliten, men att det finns olika bilder av vad som utgör ett snedvridande ingrepp. Framställningen av kärnkraften som koldioxidneutral framstår som mindre central än tidigare.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur ungdomar framställs i offentliga dokument. Genom att analysera en statlig utredning som handlar om ungdomar och deras möjlighet till inflytande över samhällsutvecklingen, kan olika maktstrukturer upptäckas och förstås. Detta har gjorts genom att använda Carol Bacchis ansats för kritisk policyanalys, på så sätt är det möjligt att analysera hur ungdomar framställs i dokumentet. Uppsatsens teoretiska och metodologiska utgångspunkter är i enlighet med den ansatsen nära sammankopplade och i vissa fall inte ens möjliga att skilja åt. Analys och resultat visar på hur unga som grupp inte definieras tydligt, samtidigt som gruppen ändå konstrueras som ointresserade att delta i det politiska. De konsekvenser som problematiseringen leder till är att de hinder som målas upp runt ungdomars möjligheter till inflytande främst skulle vara ekonomiska. Vilket möjliggör ett fortsatt exkluderade av ungdomar som grupp.

The aim of this Master’s thesis is to survey what personal encounter at the library can signify, and to examine Swedish public libraries’ policies for personal encounter. The posed questions are: What does personal encounter at the library signify? How are users and library staff represented in the collected policies? What do the policies say about digital encounter? 290 e-mail queries were sent to Swedish public libraries in May 2010. Of 140 responses, 107 stated that they did not have a written policy on personal encounter. 33 libraries had policies and these were collected and examined. The methods used are text analysis and policy analysis. The conclusions are that the policies are usually written with the goal to maintain a high standard of behavioral performance amongst library staff. The policies also aim at providing a joint approach to personal encounter. Users and staff are mainly described as working in a team. The most frequent way to describe how staff should behave is with respect. The user is, on the other hand, sometimes described as difficult and demanding. I take that down to the fact that a great deal of the policies are concerned with problems that can arise in the meeting between user and staff. To mention difficult users in the policies does not necessarily mean that users in general are considered difficult. Only few of the policies mention digital encounter. / Program: Bibliotekarie

Early Swedish films from the 1910’s and 1920’s are not only an important part of Sweden’s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts. The conclusion of the study is that there is a lack of clarified policies and financial resources concerning early Swedish films. One of the major parts of the policy problem is that more power is used to preserve rather than make the films available for a broader audience and that digitalization of these films has a low priority. The definition of the audience and for whom the films has to be made available is also deficient in the policies. / Uppsatsnivå: D

The debate surrounding the opinion polls of the political party Sverigedemokraterna, and later their results in the Swedish election has been evident. The purpose of the study is to investigate how norms of equal treatment in social work practice might be influenced by Sverigedemokraterna's understanding of culture, ethnicity, nationality and religion. The thesis is outlined through the works of Teun van Dijk and Ruth Wodak (2000) regarding racist discourse in politics, Giorel Curran (2004) explaining lesser established parties influence on the broader discourses and Anders Hellström and Tom Nilsson (2010) attempting to ideologically position Sverigedemokraterna. With the method for analyzing policy documents designed by Carol Bacchi (2009) the latest motions from Sverigedemokraterna has been analyzed. Bacchi’s theoretical framework, together with theory concerning the expression of modern racism of John Hodge (1999), Paul Gilroy (1999) and Bennedict Anderson (1996) amongst others has been used to create an understanding of the material. The study shows the existence of understandings within the party of cultures as separate and absolute differentiated from each other, coinciding with research on the matter of racism. Hierarchies amongst cultures defined by place of birth are created through the motions. Ideas of a Swedish culture is portrayed as more developed and superior culture. People's different rights of wellfare are made sense of through arguments of birthplace and embodiment of what the party defines as Swedish culture. / Debatten om partiet Sverigedemokraternas opinionssiffror, och senare valresultat har varit påtaglig. Studiens syfte är att genom analys av Sverigedemokraternas resonemang kring kultur, nationalitet, religion och etnicitet förstå hur normer i det sociala arbetet om likabehandling kan komma att påverkas av dessa sverigedemokratiska resonemang. Med utgångspunkt i Teun van Dijk och Ruth Wodaks (2000) forskning om rasistiska diskurser i politiken, Giorel Currans (2004) studie om mindre partiers påverkan på de politiska diskurserna och Anders Hellström och Tom Nilssons (2010) ideologiska positionering av Sverigedemokraterna har uppsatsens syfte utformats. Med Carol Bacchis (2009) metod för analys av policydokument görs en diskursivt inriktad textanalys av de vid tiden för studien senast publicerade motionerna från partiet. Tillsammans med Bacchis teoretiska ramverk för metoden används forskning från John Hodge (1999), Paul Gilroy (1999) och Bennedict Anderson (1996) m.fl. kring hur nyare former av rasism tar sig uttryck genom föreställningar kring kulturer. Analysen visar på sverigedemokratiska föreställningar om kulturer som skilda från varandra och präglade av olikhet sinsemellan, i överensstämmelse med forskning kring nyrasismens utgångspunkter. Hierarkier av kulturer kopplade till födelseplats utformas i resonemangen förda i motionerna, där idéer om en svensk kultur framställs som utvecklad och överlägsen. Människors rätt till välfärd sorteras i de sverigedemokratiska resonemangen efter födelseplats, och förkroppsligande av en av partiet definierad svensk kultur.

Sveriges vision är att bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Digitalisering tillskrivs vara lösningen på flera av de samhällsutmaningar svensk hälso-och sjukvård står inför. Förhoppningen är att digitalisering ska ge möjlighet till delaktighet, inflytande och självständighet med målsättning att uppnå en jämlik, jämställd och effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare forskning kring digitalisering av sjukvård ger ingen entydig bild av vilka kostnadseffektiviseringar och kvalitetsförbättringar som kan uppnås. Digitaliseringen kommer att påverka organisationen och dess medlemmar och i slutändan kvaliteten på vården för patienten. Denna studie syftar till att visa hur ett digitalt system, Skånes Digitala Vårdsystem, påverkar organisationen det införs i och vilka utmaningar det anses lösa. Genom en policyanalys påvisas att digitaliseringsdiskursen är framträdande och leder till ny ansvarsfördelning och styrning, en outtalad maktförskjutning, ger upphov till nya institutionella arrangemang, påverkar andra diskurser och kan leda till digitalt utanförskap. Sammantaget påvisar studien att SDV är långt mycket mer än ett IT-system, snarare en styrande och disciplinerande policy i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Denna studie bidrar till det redan breda forskningsfältet genom att analysera ett digitalt system som en policy utifrån ett governmentalityperspektiv. Genom detta skapas en förståelse för hur ett digitalt system kan bli styrande för en organisation och dess beslutsfattande. / Sweden’s vision is to become the world leader on e-health by the year 2025. Digitalization is attributed to being the solution to several of the societal challenges Swedish healthcare is facing. The hope is that digitalization will provide opportunities for participation, influence and independence with the aim of achieving equal and effective healthcare. Previous research of digitalization of healthcare does not give an unambiguous picture of the efficiency and quality improvements that can be achieved. Digitalization will affect the organization and its members and ultimately the quality of care for the patient. This study aims to show how health information technology (HIT) affects the organization it is introduced in and what challenges it is considered to solve. A policy analysis demonstrates that the discourse of digitalization is prominent and leads to new divisions of responsibilities and governance, an unspoken shift in power, gives rise to new institutional arrangements, affects other discourses and can lead to digital exclusion. Overall, the study shows that HIT act as a governing and disciplinary policy in the development of healthcare. This study contributes to the already broad field of research by analyzing a digital system as a policy from a governmentality perspective. This creates an understanding of how an organization and its decision-making can be governed by a digital system.

Studien analyserar planerares arbete med klimatanpassningspolicy, i en svensk kommunkontext, genom undersökning av planerares resonemang om policyutformning, vilket handlingsutrymme det ger planerare samt utmaningar som påverkar kommunalt klimatanpassningsarbete. Med avstamp i planerarnas resonemang, som framgått under intervjustudier, tidigare forskning samt vetenskaplig teoretisk förankring genom policyanalys och närbyråkratiskt teori, identifieras tillämpningsbar policy. Tillämpningsbar policy vägleder planerare i deras arbetsutövning. Den bör bestå av flera olika dokument, vilka behandlar olika detaljerade nivåer av klimatanpassning i fysisk planering. Detta då planerarna resonerar att både tydliga övergripande riktlinjer och stödjande kunskapsunderlag krävs. Tillämpningsbar policy utformar således ett styrande ramverk vilket möjliggör ytterligare hantering av klimatanpassning i fysisk planering samtidigt som policyn, i den grad den hanterar riktlinjer och kunskapsunderlag, medför minskat handlingsutrymme för planerare att agera på eget bevåg vid hantering av klimatanpassningsfrågor. / The study analyses planners’ work on climate adaptation policy, in a Swedish municipal context, by examining planners’ arguments on policy formulation, which operating space it gives planners and challenges that affect municipal climate adaptation work. Based on the planners’ reasoning, which emerged during interview studies, previous research and scientific theoretical anchoring through policy analysis and street-level bureaucracy could applicable policy be identified. Applicable policy guides planners and should consist of several different documents, dealing with different detailed levels of climate adaptation. This since the planners requested both guidelines and supporting knowledge bases to further handle the subject in their work.  Applicable policy can be seen as a governing framework which enables planners to involve climate adaption in planning, as well as it reduces their space of operating among climate adaptation issues.