Denna studie handlar om hur kommuner med olika förutsättningar arbetar med medborgardeltagande. Studien grundas på antagandet att en mindre kommun med svaga resurser kan få svårigheter i arbetet med medborgardeltagande. Detta antagande utreds i en jämförelse mellan en kommun som arbetar med ett enskilt plankontor och två kommuner av liknande storlek som samarbetar med en gemensam stadsbyggnadsförvaltning. Forskningen har fokuserat på hur planarkitekterna själva upplever att arbetet med medborgardeltagandet har fungerat i deras kommun. För att komplettera planerarnas åsikter behandlas också kommunala dokument i studien. Arbetet är en del av kandidatprogrammet Fysisk Planering och handlar om medborgardeltagande som är en viktig del av den fysiska planeringen. I uppsatsen går det att läsa om de kommuner som har valts ut, deras bakgrund, hur de arbetar med medborgardialoger samt vilka skillnader som finns mellan de två fallen. Då det ena fallet innefattar två kommuner som samarbetar inom planeringsområdet finns det också i uppsatsen utredningar kring hur kommuner kan samverka, hur samarbetet ser ut i det här fallet samt hur en sådan samverkan kan påverka arbetet med medborgardeltagandet. / This study is about how municipalities with different qualifications are working with citizen participation. The study is based on the assumption that a small sized municipality with weak resources may have difficulties in the work of civic participation. This assumption is further investigated with a comparison between a municipality working with an individual planning office and two municipalities of similar size that collaborate with a mutual office for urban management. The research is focusing on how the planners themselves feel that the civic participation has worked in their municipality. Municipal documents are also used in this study next to the planners’ opinions to complete what might be missing. The study is part of the bachelor program Fysisk Planering (Spatial planning) and therefore the study includes civic participation which is a very important part of spatial planning. In the paper you can read about the municipalities that have been selected, their background, how they work with civic participation and what differences there are between the cases. Because of the fact that one of the cases includes two municipalities that cooperate in the planning field there is also a focus in the study on how this cooperation could look like, how it works in this case and at last how a cooperation like this can affect the work of the citizen participation in the municipalities.

Abstract In my study I have investigated how a constructed outdoor green environment can be used, managed and how it works. The study also investigates the concept of social sustainability, where, for example, civil dialogue is a method to promote this. This investigation mainly gives account for the inhabitants viewpoint but also a gardeners perspective. The study focuses on the planning process of the study object, what the outcome has been and how the users of the green environment, think about the result. In the process there has been a strong concern of involving the residents and others using the area. I also discuss the results concerning plantation problems, which I can see may influence the site identity and the quality of green areas, which in turn also can affects the residents relationship to it. The result also suggests that there still are possibilities for improvements in the dialogue and the participation of the residents of the area under the concept that’s been named "Dynamic habitat". The outdoor green environment can also further provide life quality for the inhabitants and other users, while it hopefully at the same time, promote the knowledge of ecosystem services. / Sammanfattning I min studie har jag undersökt hur en grön utemiljö kan planeras samt hur den kan användas, fungera och förvaltas. Studien undersöker även hur medborgardialog kan genomföras i ett projekt. Egen inventering av områdets gröna ytor samt intervjuer med brukare och personer som har varit med i planering och genomförande av platsen, ligger till grund för arbetet. Resultatet visar att de områden och funktioner som planerats och gestaltats; nya stigar, grillplatser, lekytor och sittplatser, används och uppskattas av de boende. Resultatet visar även att det finns möjlighet för de boende att påverka och engagera sig i utemiljön men att uppkomsten av växtrelaterade problem påverkar de boendes upplevelse av platsen. Här kan eventuellt förvaltningsformen vara av betydelse, där personliga relationer med den som sköter platsen kan bidra till ökad förståelse och kommunikation. En slutsats är att utökat deltagande och engagemang hos de boende gällande de gröna ytorna i området, kan både främja platsens identitet, social inkludering och ge kunskap och förståelse om olika ekosystemtjänster.

I denna studie försöker jag att belysa det offentliga rummet och platsens innebörd i den västerländska postindustriella staden. Uppsatsen tar sig an uppgiften att undersöka hur nyliberalismens påverkan i urban stadsutveckling fungerar tillsammans med grundläggande demokratiska värden. Det görs genom en fallstudie av projektet Nya Drottningtorget i Trollhättan. Staden planerar i skrivande stund om sitt centrala torg och har valt en annorlunda väg, målet är att torget ska bli en plats för alla.   Studiens empiri bygger på en intervju med Trollhättans Stadsbyggnadschef som även är projektledaren i Nya Drottningtorget. Vidare bygger studien på en dokumentanalys över en omfattande medborgardialog. Dialogen bygger på flera olika metoder, så som en husvagnsturné med enkäter, tävling i Minecraft, tankar och idéer från aktiviteter genom skolan med barn och unga. Analysen av studiens empiri och teoretiska bakgrund visar att Trollhättan följer en trend som syftar till att förnya stadens offentliga platser och rum för att skapa en attraktiv stad att bo och vistas i, detta syns inte minst i att stadens torg äntligen planeras om. Tre förslag på Nya Drottningtorget har tagits fram av arkitektbyrån Temagruppen AB under styrning av Trollhättans Stads sex prioriterade funktioner och med inslag av Trollhättebornas tankar och åsikter. De tre förslagen har olika inriktningar och speglar såväl kommunens som medborgarnas visioner. Om Nya Drottningtorget blir en plats för alla återstår att se. Diskussionen om huruvida detta är möjligt eller om det snarare handlar om en utopi behandlas i analysen. Trots den diskussionen, visar Trollhättans tillvägagångssätt i förnyelsen av torget tecken på att vara en bra grund. Torget som offentliga rum och plats har förutsättningarna att bli av god kvalitet. / With this essay, I have attempted to elucidate the meaning of public places and spaces in a Western post-industrial city. The essay looks more closely on how the neoliberal influence on urban planning functions together with democracy. It does so through a case study on the project Nya Drottningtorget in Trollhättan. The city is in the progress of remaking its central square and have chosen a different path, with the purpose to create a square for all.   The empirics of this essay is based on an interview with the city planning director, who is also the manager of the project Nya Drottningtorget. The empirics is also based on analysis of a major civil dialogue. The civil dialogue has been made through out a variety of methods, such as a tour with a caravan, questionnaires, a Minecraft-contest and different activities with school to reach the young citizens of Trollhättan. The analysis of this essays empirics and theoretical foundation shows that Trollhättan is following a global trend which aims to renew public spaces and places in cities. This renewal projects aims to create an attractive city to live and be in.   Three proposals have been designed by the architectural firm, Temagruppen AB, based on the civil dialogue and directions from six prioritized functions made by the politicians in Trollhättan. Those three suggestions on the new square focuses on different things but reflects both the citizens’ opinions and the politicians’ directions. If the new central square will be a place and space for all remains to see. The discussion whether this is possible or a utopic wish is discussed in the analysis of this essay. However, Trollhättans approach and so far progress in this renewal project points in a right direction. This square as a public space and place has all the conditions to be of good quality.

The use of civil dialogue has increased in Sweden during the past decades. Civil dialogue is advocated by important operators as the Swedish Association of Local Authorities and promoted in the Official Reports of the Swedish Government as a way forward for the Swedish democracy. The aim of this study is to examine what the civil dialogue is trying to solve and how it´s supposed to work as a solution. This study carries out a discourse analysis using poststructural theory as Laclau & Mouffes discourse theory and Bacchis What’s the problem represented to be to analyse three Swedish local policy’s on civil dialogue. The study can identify what´s the problem represented to be in the civil dialogue policy´s and identifies the civil dialogue discourse to be constructed by three nodal points to make sense. The study also identifies the specific subject positions represented within the local policy´s and come to the conclusion that civil dialogue not only involves people into politics but also act as a technique of govern and may have counterproductive effect.

abstract: Utilizing visual semiotics and performance theories as a backdrop to inform a discussion regarding entertainment education and community dialogue, this study explores a unique case of compassionate communication being enacted at the most crucial moment – facing a school shooter at the height of a critical juncture. Through narrative film techniques and dramatism, a recreation of the real-life event was re-framed and distilled into a documentary-style film to showcase to general audiences for the purpose of dialogue catalyzation and elicitation. The film acts as a provocative statement for the process of conducting a Civil Dialogue® with the viewing audience. Qualitative analysis of 12 dialogue groups and 15 individual interviews (primarily college students) explores the impact film has on viewers’ perceptions, their participation in dialogue, and the role of affect when it comes to communicating with others. Findings suggest a positive correlation between film, emotional engagement, and dialogue participation, with significant impact on viewer’s perceptions and indications of influencing anticipated future behavior. Additional findings and analysis reveal a cultural master narrative of “fight or flight” syndrome, and a tendency toward spectacle or doing things “for show.” Novel concepts such as visual capital and performative cognition emerge to inform a new arts-based method and the development of a theory referred to as the Tuff-Hill Phenomenon. / Dissertation/Thesis / Documentary Film - "A Way Out" / Doctoral Dissertation Communication Studies 2019

Ungdomar har rätt att delta och påverka beslut som berör deras omgivning och vardag. Det finns ett stort intresse bland många av de svenska kommunerna att involvera ungdomar i samhällsplaneringen, trots detta är de underrepresenterade i kommuners planering. Det främsta problemet är att kommunerna inte vet vilka dialogmetoder och dialogstrategier de ska använda för att engagera och involvera ungdomarna. Studiens syfte är att hitta dialogmetoder och dialogstrategier som landsbygdskommuner och kommuner med gles landsbygd kan tillämpa i arbetet med ungdomsfrågor. Målet är att hitta dialogmetoder och dialogstrategier som får ungdomarna i Ockelbo kommun mer delaktiga i kommunens planering och utvecklingsarbete. De slutsatser och rekommendationer som detta examensarbete grundar sig på är en följd av flera olika dialogmetoder och dialogstrategier. Inledningsvis undersöktes hur Emmaboda- och Malung-Sälens kommun arbetar för att involvera fler ungdomar i planeringen. Därefter genomfördes en enkätundersökning vars syfte var att se hur intresset för att delta i kommunens planering såg ut bland Ockelbos ungdomar i åldrarna 13-15 år. Till sist utfördes tre fokusgrupper med Ockelbos högstadieelever, en för varje årskurs, för att diskutera hur de skulle kunna involveras och bli mer delaktiga i Ockelbo kommuns planering och utvecklingsarbete. De dialogmetoder och dialogstrategier som framgick av undersökningen på de två svenska kommunerna var att de arbetade mycket med att nå ut till ungdomarna i skolorna, på ungdomsgårdar samt genom ungdomsråd. Resultatet från enkätundersökningen visar att ungdomarna i Ockelbo kommun har ett intresse för att vara delaktiga i kommunens planering. I fokusgrupperna diskuterades viktiga komponenter, som till exempel återkoppling, till ett ökat ungdomsdeltagande i Ockelbo kommun. En slutsats är att det krävs tydligare riktlinjer för kommuners politiker, tjänstemän och ungdomar i arbetet med att öka ungdomars delaktighet i samhällsplaneringen. Det är viktigt att förklara när och hur ungdomarna ska vara delaktiga och hur politiker och tjänstemän ska hantera de inkomna förslagen från ungdomarna. En aktiv återkoppling har en betydande roll för att upprätthålla ungdomars engagemang och intresse. / Young people have the right to participate and influence decisions that affect their environment and everyday life.  Despite this, young people are underrepresented in community planning although there is great interest among many of the Swedish municipalities to include them. The main problem is that the municipalities don't know which methods of dialogue and dialogue strategies they need to use to engage and involve young people. The study focuses on finding dialogue methods that smaller municipalities with limited resources can use. The aim is to find dialogue methods that will get young people in Ockelbo municipality more involved in community planning and development. To find viable solutions, the conclusions and recommendations of this thesis are based on several different methods and strategies of dialogue. This study initially examined how Emmaboda and Malung-Sälen municipality are trying to involve more young people in community planning. This study was followed by a survey in Ockelbo municipality. The aim was to find how the levels of interest looked among young people, ages 13-15, to participate more in community planning. Finally, three focus groups were conducted with Ockelbo school students, one for each grade. The purpose was to discuss how they could become more involved in Ockelbo municipality's community planning and development. The results from the case study showed that municipalities worked on reaching out to young people in schools, youth centers and by youth councils. It also showed that young people in Ockelbo has an interest in being involved in community planning. The focus groups discussed key components to increased youth participation, such as feedback. It was concluded that clearer guidelines for municipal politicians, officials and young people are required to increase youth participation. It is important to explain when and how young people should be involved and how politicians and officials deal with their proposals. Active feedback plays a significant role in maintaining youth involvement and interest.

Är demokratin i fara? Behövs nya sätt för demokratiska processer i dagens samhälle? Det är frågeställningar som jag har arbetat med i detta projekt. Genom ett spekulativt förhållningssätt inspirerat av designteorier som söker svara mot framtida behov har jag undersökt om informationsgrafik kan vara en möjlighet för att vidare utveckla den  kommunala kommunikationen, särskilt i frågor där man använt sig av medborgardialog i processen. Med en utgångspunkt i att information är en grund för delaktighet och möjligheten att göra sin röst hörd har jag funnit att informationsgrafiken har många egenskaper som kan bidra till att underhålla och stärka demokratiska processer. / Is democracy at risk? Are we in need of new ways to make democracy happen in todays society? That is what I have been working with examining in this projekt. Through a speculative approach, inspired by designmethods that seek to answer questions of future needs, I have examined if infographics could be a possibility to futher develop the muncipal communication(in Sweden). Especially in matters where the citizens have been invited to participate in the process of a desicion. With the theory that information is a foundation for participation and the possibility to make your voice heard as an outset I have found that infographics have many traits that can contribute to maintain and develop a democratic process.