Ulm, Univ., Diss., 2003.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur pedagoger med hjälp av en digital applikation arbetar med dokumentation i förskolans verksamhet. Studien handlar mer specifikt om hur pedagoger använder applikationen Förskoleappen i detta arbete. För att besvara syftet bygger studien på en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra verksamma pedagoger och en fenomenografisk ansats har använts. Den fenomenografiska ansatsen har tillämpats för att synliggöra pedagogernas uppfattningar av arbetet med Förskoleappen. Utifrån denna studies resultat framgår det att Förskoleappen förenklar dokumentationsarbetet och förbättrar föräldrasamverkan enligt pedagogerna. Aspekter att beakta är hur dokumentationen genomförs, vilket perspektiv man har som pedagog, hur barnen skyddas mot spridning och hur de barn och föräldrar som inte deltar i Förskoleappen involveras.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation. My question formulations are: How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school? Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation? How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool? In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning. The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children’s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010

Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning I förskolans styrdokument Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står det att i uppdraget som förskollärare ingår det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvärderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande” (Skolverket, 2010, s.14-15). För att uppfylla detta mål behöver förskollärare få fler synsätt, infallsvinklar och metoder vilket är avsikten att detta arbete ska bidra till. Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur förskolor arbetar med dokumentation. De frågeställningar arbetet berör är vad fokus läggs vid i dokumentationsarbetet samt undersöka hur pedagoger använder det insamlande dokumentationsmaterialet. Genom att besöka sju förskolor har data inhämtas via sju enkäter och sju samtal från erfarna pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet visar att alla förskolor dokumenterar med syftet att synliggöra barns lärande och utveckling utifrån deras intresse, förmåga och kunskap. Det visar också att förskolor använder olika verktyg och metoder vid dokumentationsarbete. Förskolorna framhåller vikten av att reflektera över dokumentationerna tillsammans i arbetslaget för att utveckla verksamheten. Vår slutsats av studien är att alla förskolor är eniga om att de upplever dokumentationen som något positivt då den synliggör barnens lärande och reflektion leder arbetet framåt. Samtidigt visar det att pedagoger känner sig stressade över dokumentation då tiden inte räcker till. Trots detta överväger fördelarna nackdelarna vilket visas i studien då pedagogerna försöker att hitta metoder och förutsättningar för att finna tid för dokumentationsarbetet.   Nyckelord: Dokumentation, dokumentationsmetoder, förskola, pedagogisk dokumentation

Syftet med vår undersökning är att försöka få insikt i vilka tankar fem pedagoger har om dokumentation i förskolan och hur de använder sig av dokumentation i sitt arbete. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur ser fem pedagoger på dokumentation i förskolan och hur använder pedagogerna sig av dokumentation i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer på fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Pedagogerna anser att dokumentation hjälper dem att se deras egen och barnens utveckling för att stärka arbetet i verksamheten. Reflektion över dokumentationen gör att utvecklingsprocesserna synliggörs och detta underlättar samarbetet med föräldrarna. Med vår undersökning har vi sett att dokumentation har fler användningsområden än vi kunde tro. Det syns tydligt i undersökningen att pedagogerna är medvetna om arbetssättet, eftersom alla anser att det har en viktig funktion i deras arbete, men det kanske inte alltid är lika medvetna om konsekvenserna med dokumentationsarbetet.

I vår undersökning har sökt svar på vad pedagogisk dokumentation är för pedagoger som arbetar på två förskolor och hur dessa pedagoger använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande. För att uppnå syftet med vår undersökning har vi intervjuat åtta förskollärare. Vår utgångspunkt har varit att det är reflektionen kring dokumentation som gör den till en pedagogisk dokumentation och att genom reflektion synliggörs barns lärande. De förskollärare vi intervjuade påpekade bl.a. vilka svårigheterna är med pedagogisk dokumentation samt på vilket sätt pedagogisk dokumentation gynnar alla som är en del av förskolan, det vill säga föräldrarna, pedagogerna, barnen och verksamheten. Undersökningen har bidragit till att stärka vår uppfattning om att diskussionen kring pedagogisk dokumentation är viktig för att kunna få syn på sitt eget lärande som pedagog och kunna se hur barn lär sig, för att kunna utveckla verksamheten så att den utgår från barns behov och intresse.

Syftet med denna studie är att skapa fördjupad förståelse för relationen mellandokumentation, pedagogisk dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet i förskolanspraktik. Studien, som är av kvalitativ karaktär, har genomförts i tre olika förskolor somarbetar med dokumentation, pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.Metoden utgjordes av två fokusgrupper och en enskild intervju där ljudinspelning användes.Det empiriska materialet analyserades utifrån ett socialkonstruktionistiskt ochpostmodernistiskt perspektiv, samt med inspiration av innehållsanalys. Resultatet visar i storadrag att vad som dokumenteras var alla förskollärare samstämmiga om, det handlade i förstahand om att dokumentera projekt och andra aktiviteter. Alla deltagande förskolor menade attsyftet med dokumentationerna var att de ska gynna barnen i deras lärande. Förskolor uppgavatt reflektion och återkoppling var viktiga delar vid arbetet med pedagogiskadokumentationer. Studien visar att det krävs en tillbakablick på vad som tidigare gjorts för attuppnå hög kvalitet i förskolan och att kvalitet kan mätas genom pedagogisk dokumentation.Enligt studien är det viktigaste med systematiskt kvalitetsarbete att det blir någontingproduktivt av det som mäts eller utvärderas och att det sker en förändring i verksamheten.Förståelsen för sambandet mellan dokumentation, pedagogisk dokumentation ochsystematiskt kvalitetsarbete skiljer sig mellan de deltagande förskolorna. Bland annatresonerar de kring sina dokumentationer och hur de får in läroplansmålen i dessa, dereflekterar kring hur de jobbar och vad de behöver förbättra. Resultatet visar att ettsystematiskt kvalitetsarbete inte går att utföra utan dokumentationer och pedagogiskadokumentationer, dessa är grunden till att man får syn på saker.

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>___________________________________________________________________________ </strong></p><h2>Digitala berättelser</h2><p>Ett mångsidigt verktyg för dokumentation inom förskolan</p><p> </p><h2>Digital stories</h2><p>A versatile tool for documentation within pre-school</p><p><strong>___________________________________________________________________________ </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Vårt syfte är att undersöka i vilka sammanhang förskolan använder sig av digitala berättelser för att dokumentera verksamheten. Vi vill undersöka på vilket sätt digitala berättelser kan bli ett pedagogiskt verktyg inom förskolan och hur denna dokumentation används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där en digital enkät besvaras av pedagoger inom förskolan.</p><p>Digitala berättelser visar sig vara ett utmärkt verktyg för att dokumentera inom förskolan och digital kompetens förespråkas i våra styrdokument för förskolan. Det visar sig i våra teoretiska utgångspunkter och i vår resultatredovisning att det finns många olika användningsområden beroende på vilket syfte som finns. Pedagogerna i vår studie använder digitala berättelser och anser att detta är ett pedagogiskt verktyg. Vårt resultat visar enligt oss att digitala berättelser är ett mångsidigt verktyg som bland annat kan användas vid föräldramöten, som pedagogisk dokumentation, i kvalitetsredovisningar samt för att synliggöra verksamheten, det enskilda barnet och läroplanen för förskolan.</p>

Sammanfattning ___________________________________________________________________________ Digitala berättelser Ett mångsidigt verktyg för dokumentation inom förskolan   Digital stories A versatile tool for documentation within pre-school ___________________________________________________________________________   Vårt syfte är att undersöka i vilka sammanhang förskolan använder sig av digitala berättelser för att dokumentera verksamheten. Vi vill undersöka på vilket sätt digitala berättelser kan bli ett pedagogiskt verktyg inom förskolan och hur denna dokumentation används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där en digital enkät besvaras av pedagoger inom förskolan. Digitala berättelser visar sig vara ett utmärkt verktyg för att dokumentera inom förskolan och digital kompetens förespråkas i våra styrdokument för förskolan. Det visar sig i våra teoretiska utgångspunkter och i vår resultatredovisning att det finns många olika användningsområden beroende på vilket syfte som finns. Pedagogerna i vår studie använder digitala berättelser och anser att detta är ett pedagogiskt verktyg. Vårt resultat visar enligt oss att digitala berättelser är ett mångsidigt verktyg som bland annat kan användas vid föräldramöten, som pedagogisk dokumentation, i kvalitetsredovisningar samt för att synliggöra verksamheten, det enskilda barnet och läroplanen för förskolan.

Undersökningen klargör föräldrars olika uppfattning om förskolans dokumentationsarbete och gjordes utifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv som forskningsbakgrund.Resultaten visar att föräldrar känner sig mer delaktiga i sina barns vardagar genom att ta del av förskolans dokumentation. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan dokumentation ses som en artefakt som samspelar mellan föräldrar, barn och pedagoger. Pedagoger och föräldrar har olika syfte med dokumentation. Undersökningens resultat visar också på stor spridning i vad föräldrar vill ha ut av dokumentation och hur de använder sig av den.