The purpose of this study has been to analyze how managers within the elderly care who operate according to the Social Services Act work to support the assistant nurses with the social documentation. In order to achieve my purpose and to be able to answer the research questions, a qualitative approach was selected. My empirical material consists of seven interviews, four with assistant nurses and three with managers.   Anthony Giddens’ structuration theory in Månsson, (2003 s. 422) has been my theoretical starting-point and the concepts of practical and discursive consciousness have been used in the analysis. Furthermore, I have used the concept zone of indifference in the theory regarding authority relations in organizations by Chester Barnard (Barnard, 1968). My research questions are: How do managers and assistant nurses perceive the purpose and content of the social documentation? Which approaches do managers use to inform and educate assistant nurses in the execution of the social documentation? How and when is the social documentation executed? I have used the analytical method meaning condensation, as I am interested in managers’ and assistant nurses’ perceptions and experiences of social documentation. The main headings which are developed from the results are purpose, method and organization. The essay shows that elderly care staff believe that the social documentation’s primary use is to ensure good care for patients/clients. It is the contact person’s responsibility to prepare an implementation plan together with the patient and to continuously write daily notes. There is an understanding amongst assistant nurses and managers that the implementation plan is a tool which is going to simplify the elderly care. However, it is difficult to specify exactly what should be documented. Managers’ strategies to help staff in maintaining a good social documentation is mostly done by informing that documentation should be kept. Sometimes case studies are used during planning days and workplace meetings. Training in social documentation is virtually non-existent; instead managers choose to educate the assistant nurses in computer programs that are used for documentation. / Syftet med denna uppsats har varit att studera hur chefer i verksamheter inom äldreomsorgen som bedriver vård enligt Socialtjänstlagen arbetar för att stödja undersköterskorna i arbetet med den sociala dokumentationen. För att uppnå mitt syfte och kunna besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Mitt empiriska material utgörs av sju stycken intervjuer med fyra undersköterskor och tre chefer.    Anthony Giddens struktureringsteori i Månsson, (2003 s. 422) har varit min teoretiska utgångspunkt där begreppen praktiskt medvetande samt diskursivt medvetande har använts i analysen. Jag har även använt begreppet likgiltighetsområde i teorin om auktoritetsrelationer i organisationer av Chester Barnard (Barnard, 1968). Mina frågeställningar är: Hur uppfattar chefer och undersköterskor syftet med den sociala dokumentationens ändamål och dess innehåll? Vilka tillvägagångssätt använder chefer sig av för att ge undersköterskor information och kunskap om genomförandet av den sociala dokumentationen? Hur och när utförs den sociala dokumentationen? Jag har använt mig av analysmetoden meningskoncentrering, då jag är intresserad av chefer och undersköterskors uppfattningar/upplevelser av social dokumentation. Huvudrubrikerna som är framtagna ur resultatet är ändamål, metod och organisation.   Uppsatsen visar att omsorgspersonal anser att den sociala dokumentationen främst är till för att säkerställa en god omsorg för patienter/klienter. Det är kontaktpersonens ansvar att upprätta en genomförandeplan tillsammans med patienten och att skriva löpande daganteckningar. Det finns en förståelse hos undersköteskor och chefer att genomförandeplanen är ett arbetsredskap som ska underlätta omsorgsarbetet. Däremot är det svårt att precisera vad som ska dokumenteras. Chefernas strategier för att hjälpa personalen i att upprätthålla en god social dokumentation görs främst genom att informera om att dokumentation ska utföras. Ibland används även fallbeskrivningar under planeringsdagar och arbetsplatsträffar. Utbildning i social dokumentation är nästintill obefintlig, det som cheferna väljer att utbilda undersköterskorna i är hanterandet av datorprogrammet som används för att dokumentera i.

I den här studien undersöks hur ett par förskollärare och en specialpedagog använder sig av resultatet av TRAS för att designa sin verksamhet. Jag har även undersökt hur resultatet av TRAS påverkar den pedagogiska miljön i verksamheten samt hur förskollärare och specialpedagoger ser på arbetet med TRAS. För att genomföra studien och samla information har jag använt mig av en kvalitativ ansats med strukturerade intervjufrågor i mötet med förskollärare och specialpedagoger. Förskollärarna är eniga om att det är viktigt att utveckla sin verksamhet och de tar hjälp av TRAS- materialet för att kunna genomföra detta. Även om enstaka av de tillfrågade förskollärarna är kluvna till TRAS- materialet så anser de att materialet är bra att använda i verksamheten. Specialpedagogen såg däremot bara positivt på användandet av TRAS- materialet

Detta examensarbete som är utfört under åtta veckor gjordes åt företaget YIT, som är ett stort företag som erbjuder tjänster i Norden, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa. YIT erbjöd oss att göra ett arbete åt en av deras kunder där vi skulle slutföra/uppdatera ritningar av elinstallation i en byggnad. Det var en planritning, en fasadritning, ett huvudlinjeschema, samt utmärkning av var alla centraler och undercentraler finns på situationsritning. Det resulterade i att dokumentationen över byggnaden och dess elinstallationer blev slutfört och komplett.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom målområdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. I undersökningens resultat framgår det både hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig åt mellan de olika pedagogerna. Studien visar även att förskollärarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling är en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs räcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare något intressant som går att finna i resultatet är att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna går isär och att dess innebörd därmed inte är enhällig. Slutligen visar studiens resultat att det tidvis upplevs svårt att genomföra läroplanens uppdrag att följa och dokumentera barnets utveckling utan att det blir en form av bedömning av barnets lärande.

Internationella studier visar att andelen svaga läsare har ökat i Sverige. Detta samtidigt som skolan arbetat med målrelaterade bedömningar som är tänkta att förtydliga bedömningsprocessen genom att elevens prestationer bedöms utifrån i förväg formulerade mål. Forskning inom området antyder att målen många gånger är otydliga för eleverna och att lärare är osäkra på hur bedömningen ska gå till. De senaste åren har det tillkommit en ökad fordran på elevdokumentation i olika former och utvärderingar av arbetet med dem visar att lärare efterfrågar ett gemensamt språk då många uppfattar sig ha svårt att formulera sig. Det har forskats en hel del om bedömning i skolan, men forskningen rörande dokumentation är mer åsidosatt. Syftet med denna studie var att undersöka lärare uppfattning av och arbete med att bedöma och dokumentera elevers läsutveckling. I studien deltog fem lärare från fyra olika skolor och kommuner. Data samlades in med hjälp av intervjuer och materialet analyserades tematiskt utifrån frågeområdena. Resultaten visade att lärarna känner sig förhållandevis säkra på att bedöma elevers läsutveckling trots osäkerhet kring att definiera läsflyt. Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas under bedömningsprocessen. Bedömningen sker kontinuerligt medan dokumentationen lätt hopar sig innan utvecklingssamtalen. Den individuella utvecklingsplanen är den elevdokumentation som framhålls ha tydligast funktion för eleven. Åtgärdsprogrammens roll är mer diffus då det inte alltid fungerar som ett levande verktyg och eleverna inte alltid är med vid upprättandet. Lärarna är överlag positiva till dokumentationen då den resulterat i en mer kvalificerad målstyrning för eleverna och lärarna, vilket i sin tur medfört att bedömningen förenklats. Däremot upplevs inte utfallet av dokumentationen väga upp arbetsinsatsen. Den nackdel som tydligt träder fram är svårigheten med formuleringar och tidsåtgången som ger upphov till stress.

Studiens syfte var att studera hur ingången till socialtjänstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktäristiska, så som ålder, kön och ansöknings- eller anmälningsorsak, hos ärenden och målgruppen förändras över tid.Metoden som användes var kvantitativ, en så kallad fallstudie, och materialet som studien grundades på är data insamlad vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet täcker två tolvmånadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011). Resultatet visade att den vanligaste ålderskategorin för båda perioderna är 21-25 år med en medelålder för kvinnor på 39 år och män 37,5 år den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelåldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för män. Männen utgjorde en större del av klientgruppen båda perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för båda könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för män 2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år (2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år 2006/2007 144 dagar och år 2010/2011 127 dagar. Resultatet presenteras i tabeller och diagram.

The running of a Swedish pre-school is not just about taking care of children but involves incorporating educational activities that follow curriculum guidelines. In addition, time must be allocated for planning, discussion, evaluation and reflection. Many pre-school teachers feel that there is insufficient planning time which is needed to follow the established curriculum guidelines for kindergarten. Due to the rising numbers of children per class, and the obligation to document and evaluate everything, pressure and lack of time has become a significant issue. The purpose of this study is to investigate four pre-school teachers´ views on pedagogical planning and reflection time. Questions to be answered include: 1. How does a pre-school team incorporate planning, documentation, evaluation and reflection into their program? 2. What are the opinions of pre-school teacher’s in terms of planning, documentation, evaluation and reflection? 3. In their opinion, how does the planning, documentation, evaluation and reflection affect their program. 4. What is the time allocated for planning used for and how do they prioritize it? To answer my questions, I interviewed four preschool teachers from two different preschools. The theoretical concepts of this study are based on reflection, reflection in action, reflection over action, as well as child perspective. The investigation findings conclude that preschool teachers feel that the time allocated for planning and reflection is insufficient. However, there is also agreement that additional planning time should not be taken from time spent with the children. Reflection and making decisions based on child perspective were found to be significant aspects and the starting points for these four preschool teachers and the running of their respective preschools.

No description available.

ABSTRACT Aim: The aim of this study was to examine differences in the documentation of the case incident reports, before (FRP) and after (FRE) the introduction of a quality standard for fall prevention in the geriatric departments at a Swedish University hospital. Method: 51 fall incident reports were collected before the introduction of quality standards for fall prevention and 63 after. Differences in documentation between the fall incident reports were analyzed with a Chi-2 test. Results: Number of case incidents in which the use of the alarm mat was documented increased after the introduction of quality standards for fall prevention and documented use of shoes and walker decreased. The majority of all documented case incidents occurred inside the patient room according to both FRP and FRE. Documented use of hypnotics increased, while the documented use of diuretics decreased between FRP and FRE. Documented time for falls has changed. For the FRP were these moments more often during the daytime (06:00 to 17:59) and for FRE were times more frequently during the night (18.00-05.59). Conclusion: There were many significant differences in documentation between the case incident reports FRP and FRI, what these differences is caused by is difficult to say, therefore, calls for further studies in which also a relationship between differences are examined. It would also be of interest to conduct studies with control groups to compare aid appliance use among patients who fall and don´t fall. Then the effect of aid appliances could be evaluated. / SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att undersöka skillnader i dokumentation av fallhändelserapporter före (FRP) och efter (FRE) införandet av en Kvalitetsnorm för fallprevention inom geriatrisk slutenvård vid ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Femtioen fallhändelserapporter samlades in före införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention och 63 efter. Jämförbara variabler i dokumentationen identifierades och skillnader mellan fallhändelserapporterna analyserades med ett Chi-2 test. Resultat: Antal fallhändelserapporter där användandet av larmmatta var dokumenterat ökade efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention och dokumenterat användande av skor och rollator minskade. Majoriteten av alla dokumenterade fallhändelser inträffade inne på patientsal enligt både FRP och FRE. Dokumenterad användning av hypnotika ökade, medan dokumenterad användning av diuretika minskade mellan FRP och FRE. Dokumenterade tidpunkter för fall har förändrats. På FRP var dessa tidpunkter oftare dagtid (06.00-17.59) och på FRE var tidpunkterna oftare nattetid (18.00-05.59).  Slutsats: Det fanns många signifikanta skillnader i dokumentationen mellan fallhändelserapporterna FRP och FRE, vad dessa skillnader beror på är dock svårt att säga, därför uppmanas det till fortsatta studier där även samband mellan skillnader undersöks. Det skulle även vara av intresse att genomföra studier med kontrollgrupper för att jämföra hjälpmedelsanvändning mellan patienter som faller och inte faller. Då skulle effekten av hjälpmedel kunna utvärderas.

Giessen, Univ., Diss., 2009