Föreliggande studie syftar till att belysa användningen av pedagogisk dokumentation i förskolans praktik. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Resultatet visar att barnen får syn på sitt eget lärande genom att reflektera kring de bilder som finns uppsatta på väggarna. Ett par respondenter fördjupar sig i dokumentationen på arbetslagets reflektionsmöten för att få syn på var barnet befinner sig och för att utmana barnet i sitt fortsatta lärande medan andra stannar vid att enbart dokumentera. Pedagogisk dokumentation ses som ett verktyg för att förändra miljön utifrån barnens intressen och behov. Sammanfattningsvis visar vår studie att endast ett par respondenter arbetar med pedagogisk dokumentation vilket tyder på att det är ett komplext verktyg som tolkas olika beroende på vem som använder det.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur åtta förskollärare ifrån tre olika förskolor arbetar för att få barn delaktiga i pedagogisk dokumentation. För att besvara vårt syfte och våra forskningsfrågor har vi valt  att använda oss av en kvalitativ ansats då målet är att få reda på vad förskollärare har för åsikter och tankar kring barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Informationen vi har samlat in kommer ifrån strukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att lärplatta är det vanligaste dokumentationsverktyget som används vid sammanställning av pedagogiska dokumentationer. De barn som är äldre får vara mer aktiva och deltagande under dokumentationsprocessen än de barn som är yngre. De flesta barn får chans till att vara delaktiga i dokumentationsprocessen då de får vara med och diskutera och uttrycka sig med kroppsspråk kring det som sätts upp på avdelningens väggar. Slutsatsen är att det är viktigt att personal reflekterar tillsammans med barn kring det som dokumenterats för att alla parter ska få uttrycka sina tankar och åsikter. Det vi även kan konstatera är att även yngre barn kan delta i pedagogisk dokumentation, det gäller för förskollärare att hitta olika sätt för alla barn att delta.

Uppsatsens övergripande syfte är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Frågeställningarna som besvaras i studien är: På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid dokumentation av verksamheten? På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid pedagogisk dokumentation? Vilka fördelar och nackdelar beskriver och upplever förskollärarna vid användandet av Förskoleappen? Studien är kvalitativ och den metod som har använts för att besvara syfte och frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två förskolor med ett urval av sex verksamma och utbildade förskollärare som arbetar med Förskoleappen vid dokumentation av verksamheten. Förskollärarna i vår studie har varierande yrkeserfarenhet av det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Studiens övergripande resultat var att det digitala hjälpmedlet Förskoleappen underlättar förskollärarnas arbete med dokumentation och pedagogisk dokumentation. Resultaten framhäver att genom Förskoleappen möjliggörs det för förskollärarna att ha en enkel och smidig kontakt med vårdnadshavare. Resultaten bekräftar att förskollärarna upplever att dokumentationen i applikationen är lättillgänglig och att deras arbete med dokumentation har effektiviserats i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Resultaten visar på att möjligheterna till pedagogisk dokumentation i verksamheten ökade eftersom dokumentationer är samlade i en applikation.

Det valda ämnet som undersöks i denna examensuppsats är dokumentation och pedagogisk dokumentation. Det övergripande syftet med studien är att få ökad kunskap om hur förskol-lärare förhåller sig till skillnader mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Frågeställningarna som vi har utgått ifrån berör vad och i vilken form det dokumenteras i förskolan, hur förskollärarna skiljer på begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation och hur positionering sker i verksamhetens dokumentationsarbete. För att samla in data användes en kvalitativ metod med intervjuer och insamlat dokumentationsmaterial från förskolorna. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det insamlade dokumentationsmaterialet analyserades utifrån tre frågor: Vilka dokumentationsverktyg, till exempel film, fotografier, teckningar, programvara, mallar osv. används? Vilka exempel ges på dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Och hur positioneras barnen i texterna? Resultat från vår studie var att både dokumentation och pedagogisk dokumentation genomförs i förskolans verksamhet. Förskollärarna definierar begreppen olika och deras dokumentationsarbeten skiljer sig åt mellan förskolorna. Förskollärarna i studien anser att de är medupptäckare tillsammans med barnen, däremot kan vi inte se i det insamlade dokumentationsmaterialet att förskollärarna på något sätt synliggörs i dokumentation eller i pedagogisk dokumentation. En slutsats av denna studie är, att pedagogisk dokumentation är en levande process med reflektion och samtal med barn och kollegor. Däremot ses dokumentation som ett sparat dokument, utan någon reflektion.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattning över barns delaktighet och inflytande i dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolan, samt förskollärarnas uppfattning av dessa begrepp. Utifrån detta syfte konstruerades tre frågeställningar. På vilket sätt har barn inflytande över dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolan? På vilket sätt beskrivs barns delaktighet och inflytande kring dokumentation och pedagogisk dokumentation av förskollärarna? Och, hur definierar förskollärarna begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation? Metoden som användes för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativ metod och semistrukturerad intervju med fyra olika förskollärare. Eftersom arbetet har en begränsad tidsperiod valde vi att göra urvalet utifrån icke-sannolikhetsurvalet och bekvämlighetsurvalet. Studiens resultat visar att förskollärarna hade olika förståelse för begreppet pedagogisk dokumentation, och detta medförde även att barnen inte (av vissa förskollärare) blev delaktiga eller fick ha inflytande över den pedagogiska dokumentationen. Det eftersom vissa av förskollärarna hade olika uppfattningar av begreppet än vad tidigare forskning säger om det. Däremot definierade de dokumentation mer lika med vad tidigare forskning säger och barnen blev delaktiga och fick ha inflytande. Resultatet visade också att de använde sig av begreppen delaktighet och inflytande synonymt med varandra. Det visade även ett varierat resultat i huruvida förskollärarna gör barnen delaktiga och låter dem ha inflytande.

Syftet med denna undersökning är att bidra till mer kunskap om pedagogisk dokumentation i förskolan. Genom semistrukturerade intervjuer genomfördes kvalitativa studier där förskollärare fick berätta om deras arbete med pedagogisk dokumentation. Som tolkningsverktyg i analysen av det empiriska materialet användes mediering och artefakt utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att alla förskollärare i studien säger sig använda pedagogisk dokumentation. Vissa använder det för att visa vårdnadshavare vad barnen gör på förskolan och för att barnen ska minnas och återberätta de erfarenheter de varit med om. Andra använder pedagogisk dokumentation för den professionella utvecklingen och för planering av verksamheten. Enligt den definition av pedagogisk dokumentation som valts för denna studie, och som är överensstämmande med formuleringen av dokumentation i Lpfö 18, där dokumentation alltid följs av uppföljning, utvärdering och analys i olika konstellationer är det endast två förskollärare som använder pedagogisk dokumentation. Studien har bidragit till ökad förståelse för hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation i förskolan.

Denna studie syftar till att synliggöra förskollärares förståelse av och arbete med pedagogisk dokumentation ur ett etiskt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare och en förskolechef. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien och som använts för att tolka och analysera resultatet är delvis begreppen barnperspektiv och barns perspektiv, men också de etiska principerna självbestämmandeprincipen, godhetsprincipen, minimering av lidande och rättviseprincipen (Orlenius, 2001). I vår bearbetning av den insamlade empirin har vi med hjälp av dessa principer kunnat identifiera olika etiska ställningstaganden. Resultatet av studien visar, genom fyra framarbetade teman, att etik upplevs som ett svårdefinierat begrepp och att barn ges ett ansvar att avböja deltagande inom dokumentation. Vidare visar resultatet att det finns en underliggande maktrelation inom dokumentation då det framförallt är vuxna som styr över den. Därutöver visar också resultatet att pedagogisk dokumentation bedrivs för ett syfte. Utifrån detta synliggörs att det krävs en större medvetenhet kring begreppet etik som i sin tur skulle möjliggöra för barns perspektiv att få en mer framträdande roll i pedagogisk dokumentation.

Uppdraget att dokumentera och analysera barns lärande föreskrivs i förskolans läroplan och syftet med pedagogisk dokumentation är att stödja förskollärare i detta arbete. I denna studie intervjuar jag fyra förskollärare för att skapa förståelse för deras syn på pedagogisk dokumentation i relation till barns lärande. Frågor som ställs är: “Hur beskriver förskollärarna pedagogisk dokumentation i förskolan?” och “På vilket sätt beskriver förskollärarna att de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla barns lärande?” Studiens analys och diskussion grundar sig på litteratur och tidigare forskning inom området. Resultatet visar att förskollärarna medvetet använder verktyget för att synliggöra barns lärande och formativt bedöma lärandet. Förskollärarnas beskrivningar visar att de har en viss kunskap om den pedagogiska dokumentationsprocessen. Däremot saknas kvaliteter i hur de hanterar samtliga aspekter i processen. Utsagorna visar dessutom att förskollärarna inte har förutsättningar för att utföra arbetet som läroplanen föreskriver. Tidsbrist, olika yrkeserfarenhet, barngruppsstorlek, fördelning av personal är nämnda svårigheter. Detta kräver i sin tur rektorers ansvar för att säkerställa att förskollärarna har de förutsättningar de behöver för att kunna utföra arbetet, så att barnen får den utbildning som föreskrivs i läroplanen.

Det valda ämnet i detta examensarbete är pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att synliggöra om och hur förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation. Frågeställningarna skapades och formulerades utifrån det valda problemområdet och vad det är som ska undersökas. För att samla in data användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Genom resultatet från frågeställningarna synliggjordes det att majoriteten av de 229 individer som deltog i undersökningen använde sig av pedagogisk dokumentation, men inte alla. Den största problematiken kring att man inte använder sig av dokumentation visar sig vara tidsbrist. Studien visar hur man använder sig av pedagogisk dokumentation i syftet med att utveckla verksamheten och för att stödja barnens utveckling, det mest förekommande är genom observationer och sedan samtal kring observationerna. Med hjälp av teorin Documentiality, barns perspektiv och barnperspektiv analyseras det empiriska materialet och resultatet visar att de flesta skapar starka dokument som bidrar till förändring i verksamheten, utvecklingen och lärandet men att det även i mindre skala skapas svaga dokument som endast är bevis på att något hänt.

Dokumentation och pedagogisk dokumentation är centrala delar i förskolans verksamhet som har uppkommit under de senaste två decennierna – ett verktyg och underlag som används för barns utveckling och lärande men även för att utveckla förskolans verksamhet. I denna studie undersöks två förskollärare och två barnskötares syn dokumentation och pedagogisk dokumentation utifrån från två olika förskolor i Skåne län. De tre Frågeställningarna som ställs i studien ska besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, tidigare forskning och teorier. I studiens resultat diskuteras  respondenternas svar på intervjufrågorna med hjälp av ett fenomenologiskt och konstruktionistiskt perspektiv. I resultatet framkom det att yrkesverksamma anser att dokumentation och pedagogisk dokumentation har ett ökat krav och det påverkar tidsbristen men det möjliggör även för barngruppen och arbetslagets utveckling samt det systematiska arbetet.