Problemformuleringen som ligger till grund för studien är följande: Hur uppfattar förskollärare vad pedagogisk dokumentation är? Syftet med studien är att få en inblick i hur verksamma förskollärare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollärare. Det sociokulturella perspektivet har präglat arbetssättet med pedagogisk dokumentation vilket innebär att lärande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har även det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven påverkat arbetssättet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen är att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lärande som sker i verksamheten är något som många litteratörer anser. I studien använder vi oss av en kvalitativ metod, en semistrukturerad intervju metod och fältanteckningar för att få svar på problemformuleringen. Resultaten som vi fann med hjälp av intervjumetoden och fältanteckningarna var intressanta då det visade positiva men även negativa aspekter hos förskollärarna kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Dessa aspekter diskuteras med utgångspunkt ur litteraturen som styrker det som sägs men även tvärtom. Några förskollärare saknar till en viss del den rätta kompetensen kring arbetet, detta är något vi uppfattar utifrån resultaten samt diskussionerna.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka roller producenter av inspelad folkmusik i Sverige intar, för fortsatt forskning om producentroller inom ljudoch musikproduktion. Djupintervjuer med fem producenter verksamma i Sverige har genomförts. Tidigare forskning visar att producenter av inspelad musik som syftar till att skapa intäkter till skivbolag agerar ur olika roller. Teori för analys används från Gullö (2009) och Burgess (2013). Med användning av Gullös teoretiska modell för analys av producenters arbetssätt i inspelningsstudio visar resultatet att producenterna som skapar inspelad folkmusik intog en stöttande roll för att hjälpa artisten genomföra sina intentioner. Från resultatets jämförelse med Burgess producentyper agerade folkmusikproducenter nära typerna Artist, Underlättande eller Samarbetsvillig. Min tolkning av varför producenterna intar dessa roller är att folkmusikgenren är väldigt icke-kommersiell i den mening att artistens primära intentioner inte är att sälja så mycket som möjligt av en låt eller produktion.

Bakgrund: Både kateteranvändning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansågs betydelsefullt ur ett kvalitetssäkerhetsperspektiv. Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvändning. Syftet var även att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i så fall följdes. Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades på den aktuella vårdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval. Resultat: Nästan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter där residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvårdplanen hos samtliga. Bland några få patienter fanns detta även dokumenterat i en individuell vårdplan under sökord elimination. Sju av 10 patienter som hade mer än 400 ml urin i blåsan vid ultraljudsundersökning urintappades med hjälp av ren intermittent kateterisering. 3 patienter blev urintappade trots mindre än 400 ml urin i blåsan. Dokumentationen av residualurin var delvis bristfällig och de riktlinjer som fanns följdes inte fullt ut. Slutsats: Tydliga riktlinjer för dokumentation av residualurin är något som gynnar både patient och vårdgivare. Det leder sannolikt till att omvårdnadsåtgärder kan utföras i rätt tid och att komplikationer av olika slag kan undvikas.

I denna studie har vi intervjuat tre förskollärare med hjälp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen får de frågor ställda där de tillsammans diskuterar fram olika svar. Frågorna som ställs är inriktade på pedagogisk dokumentation och genus, som är ofta förekommande i förskolan. Förskollärarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollärarens tal om pojkar och flickor. För att få fram svar till frågeställningarna och syftet, gjordes en kvalitativ forskningsmetod. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur talar förskollärare om pojkar och flickor i arbetet med pedagogisk dokumentation? samt Hur konstrueras genusmönster i förskollärares tal om pojkar och flickor? I den insamlade empirin framkommer det att förskollärarna försöker jobba utifrån ett jämlikt förhållningssätt men kommer fram till att det i vissa fall är svårt. Begreppet genus är något som inte borde förekomma i förskolans pedagogiska dokumentation. Då förskollärarna inte dokumenterar det enskilda barnet utan utgår från barngruppen i helhet. De är också överens om att miljön är något som de formar efter barngruppen i helhet. Vi synliggör hur miljön påverkas av några förskollärares tal kring genus, då pedagogisk dokumentation finns till som underlag i systematiskt kvalitetsarbete.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns delaktighet i dokumentationsarbetet samt hur förskollärare arbetar för att göra barn delaktiga. Fokuset i studien är att studera barns delaktighet i dokumentationen. Frågeställningar som har besvarats är: Hur ser förskollärare på barns delaktighet i dokumentationsarbetet? Hur arbetar förskollärare för att göra barn delaktiga i dokumentationsarbetet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Tre semistrukturerade interjuver genomfördes i form av gruppintervjuer. Vår studie lutar mot pragmatismen i förhållande till ett medforskande arbetssätt och resultatet har utgått från en tematisk analys. Resultatet visade på att förskollärarna är överens om att de ser på barns delaktighet i dokumentationen som att dokumentationer ska bli synligt för barnen. Genom att dokumentationer görs synligt kan barnen reflektera kring dessa och på så sätt kan förskollärarna ta vara på barns åsikter och tankar. Det som också framkom i resultatet är att de ser på området som svårt. Det finns dilemman med barns delaktighet i dokumentationen som gör området komplext, därav har förskollärarna diskuterat kring hur de arbetar för att göra barn delaktiga samt hur de kan öka möjligheterna ytterligare.

Nyholm, Kim (2011), Pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation ska användas som ett verktyg i förskolan för att utvärdera och utveckla verksamheten enligt den reviderade läroplanen för förskolan. Syftet är att se hur förskollärare arbetar med dokumentationen och vilka effekterna blir av detta. Syftet är också att se vilka möjligheter och svårigheter förskollärare ser när de arbetar med dokumentation. Undersökningen utgörs av intervjuer av sex förskollärare, vilka har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv och genom Michael Foucalts tankar om diskurser och maktförhållanden. Resultatet visar att det inte finns någon bestämd metod som används överallt, utan förskollärarna i min undersökning dokumenterar på olika vis och har skilda sätt att se på resultaten. De flesta påpekar tiden som ett eventuellt hinder.

Förskolans verksamhet ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt följas upp, utvärderas och analyseras för att utveckla den verksamhet som bedrivs. För att kartlägga verksamheten och identifiera eventuella utvecklingsområden kan pedagogisk dokumentation användas som en metod i det systematiska utvecklingsarbetet. Idag består mer än hälften av de pedagoger som bedriver utbildningen i de svenska förskolorna av barnskötare. Eftersom att det i tidigare forskning verkar finnas en kunskapslucka gällande barnskötarnas roll i den pedagogiska dokumentationen, är syftet med studien att undersöka vilka förutsättningar och föreställningar de har i arbetet med den pedagogiska dokumentationen.   I studien har vi använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där empirin är insamlad utifrån ett subjektivt urval med sex pedagogiskt verksamma från två olika kommuner. Studiens syfte var att synliggöra barnskötarnas villkor och uppfattningar i arbetet med pedagogisk dokumentation, samt hur dessa faktorer påverkar. För att öka kunskapen kring olika aspekter som kan påverka användes ramfaktorteorin. I resultaten framkommer det att barnskötarnas förutsättningar är begränsade gällande kompetens och möjlighet till reflektion, som i sin tur hindrar dem i framställandet av den pedagogiska dokumentationen. Resultaten visar även att de har föreställningar kring att en pedagogisk dokumentation ska framställas på ett visst sätt, som att den exempelvis ska innehålla ett korrekt akademiskt språk, vilket tenderar att leda till en osäkerhetskänsla hos studiedeltagarna. Studiens resultat visar att barnskötarnas drivkraft och intresse har lett till att de själva hittat strategier, såsom att studera andra kollegors arbete för att utveckla sitt pedagogiska dokumentationsarbete. Barnskötarna förväntas genomföra pedagogisk dokumentation, men verkar sakna kunskap om verktygets funktion till det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är en anledning till att det används som metod. Sammantaget vittnar detta om vikten att investera i god kompetens, inte bara för barnskötarna, utan för alla anställda.

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvårdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvårdnadsprocessens alla steg på ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var även att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar på nämnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jämföra dokumentationen på de tre avdelningarna med avseende på kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkätstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mätinstrument för journalstudien användes granskningsmallen CAT-CH-ING. Till enkätstudien tillfrågades sammanlagt 52 sjuksköterskor varav 45 besvarade enkäten. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 87 %. Resultatet av journalstudien visade att det fanns brister i dokumentationen. Ingen av de 100 journalerna bedömdes vara komplett vare sig vad det gällde kvantitet eller kvalitet. Ingen av journalerna uppfyllde lagstadgade krav på journalens innehåll. Resultatet visade vidare en signifikant skillnad mellan två av de tre avdelningarna (p=0.0006) vad gällde kvantitet där en avdelning uppvisade en bättre dokumentation jämfört med de två andra. Några signifikanta skillnader mellan avdelningarna beträffande kvalitet förelåg ej. Som hinder för dokumentation redovisades brist på tid för dokumentation, brister i dokumentationssystemet, och sjuksköterskans uppfattning om den egna kunskapen beträffande förmågan att utarbeta individuella vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Enkätstudien visade att det dock fanns möjligheter för en god dokumentation då majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till omvårdnadsdokumentation. Som möjlighet till en god dokumentation var också att sjuksköterskorna kunde se nyttan av dokumentationen i den praktiska verksamheten. Flertalet sjuksköterskor var av den uppfattningen att journalföringen bör utvecklas vidare.