Pedagogisk dokumentation rekommenderas av Skolverket som metod för att arbeta med de avsnitt i förskolans läroplan som berör uppföljning, utvärdering och utveckling. IKT är numera ett vanligt inslag i den svenska förskolan och används av både barn och pedagoger. Det finns bristfällig forskning på hur dessa två arbetsverktyg kan sammanföras och användas i förskollärarens didaktiska arbete. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om användningen av IKT i den pedagogiska dokumentationen. Tio förskollärare intervjuades för att ge en bild av förskollärares synvinkel och på så vis bidra med bredd till den befintliga forskningen på området. Det insamlade materialet bearbetades genom tematisk analys för att urskilja betydelsefulla teman. Resultatet visade att förskollärare både ser möjligheter och utmaningar med användningen av IKT i arbetsprocessen pedagogisk dokumentation. Alla intervjuade förskollärare var positivt inställda till IKT som arbetsverktyg men det framkom att det finns ett behov av att erövra IKT som egna verktyg. En framstående möjlighet är att viss typ av IKT kan bidra till barns delaktighet samt att det underlättar för att utveckla förskollärarens didaktiska arbete. Vidare diskuteras hur barns delaktighet med hjälp av IKT kan lösa etiska dilemman och underlätta för problematik som tidigare forskning tar upp kring pedagogisk dokumentation.

<p>Smärta är ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smärta är fortfarande allt för vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smärtbedömning och dess betydelse för optimal smärtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smärtbedömning är en grundläggande förutsättning för smärtbehandling. Fler faktorer för att ge en optimal smärtbehandling identifierades såsom; lämpliga strategier vid smärtbedömning, vikten av att följa riktlinjer och en professionell attityd hos sjuksköterskan. Förtryckta smärtbedömningsformulär bidrog till en förbättrad dokumentation av smärtan. Organisatoriskt behöver smärtbedömning bli erkänt som en del av det kliniska arbetet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll vid smärtbedömning och smärtbehandling, och kan därigenom bidra till att minska patientens lidande. I framtiden behöver sjuksköterskornas och läkarnas kompetens i smärta och smärtbehandling förbättras.</p>

<p>Trots att stor kunskap finns vad det gäller riskfaktorer, prevention, bedömning och vård fortsätter prevalensen av trycksår att stiga oroväckande. Trycksår fortsätter att förbli ett betydande hälsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvården runt om i världen. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksårsprevention är att en korrekt riskbedömning av trycksår görs så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt till de patienter som är i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fått sin validitet beprövad i någon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen på en tillräckligt hög tillförlitlighet. Resultatet visade också att sjuksköterskor är kunnig när det gäller trycksårsprevention men att de hindras från att utöva det effektivt på grund av faktorer så som tidsbrist och ostrukturerade rutiner. Mer forskning kring området trycksårsprevention bör ske och en specialutbildning i trycksår inrättas.</p>

No description available.

No description available.

Trots att stor kunskap finns vad det gäller riskfaktorer, prevention, bedömning och vård fortsätter prevalensen av trycksår att stiga oroväckande. Trycksår fortsätter att förbli ett betydande hälsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvården runt om i världen. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksårsprevention är att en korrekt riskbedömning av trycksår görs så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt till de patienter som är i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fått sin validitet beprövad i någon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen på en tillräckligt hög tillförlitlighet. Resultatet visade också att sjuksköterskor är kunnig när det gäller trycksårsprevention men att de hindras från att utöva det effektivt på grund av faktorer så som tidsbrist och ostrukturerade rutiner. Mer forskning kring området trycksårsprevention bör ske och en specialutbildning i trycksår inrättas.

Kunskap i mindre organisationer har historiskt sett spridits via direkt interaktion mellan de anställda. Detta har gjort det svårt för företagen att behålla dess kunskapsbas då anställda har lämnat företaget. En lösning på detta problem är att använda dokumentation. Dokumentation är ett verktyg som gör det möjligt att bevara kunskap över tid och rum vilket minskar eventuell kunskapsförlust. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur ett mindre management konsultföretag använder sig av dokumentation som ett verktyg för att sprida det kunskapskapital som skapats i samband med ett projekt till efterkommande projekt. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fallstudie baserad på extensiva intervjuer med ett mindre konsultföretag. Slutsatsen vi nått är att dokumentation kan fungera som en kunskapskanal men att effektiviteten av kunskapsöverföringen begränsas av att det är svårt att veta kunskapens framtida värde.

No description available.

Sammanfattning:   Studiens syfte är att undersöka hur barn framställs i förskolans fotodokumentation utifrån ett konstruvistiskt perspektiv på genus och identitet. En semiotisk bildanalys gjordes av bilder från Dagboken och Pärmarna, två dokumentationsformer som främst riktar sig till föräldrar. En enkät delades också ut till personalen på den studerade förskolan. Resultaten visar att pojkar avbildas oftare än flickor. Barnen framställs i hög utsträckning som aktiva, något som samtliga pedagoger också eftersträvar. Barnen avbildas sällan som omsorgsfulla. Flickor avbildades i högre grad som omsorgsfulla och oftare tillsammans med pedagoger och flera andra barn. Pojkarna är överrepresenterade som aktiva. Viktiga slutsatser är att skrivningar i läroplanen om barnet som aktivt och nyfiket har haft större genomslagskraft än de om ett aktivt arbete för att motverka traditionella könsroller, samt att det fokus som i läroplanen ligger på aktivitet starkt dominerar över omsorgsbegreppet. Studien uppmärksammar ett behov av fler studier om hur de vuxnas förväntningar på barnen bidrar till en könsstyrd dokumentation och tillåtna identiteter utefter kön.

Studien avser att undersöka förskollärarnas uppfattningar om vilka förutsättningar som påverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de använder sig av den. Undersökningen bygger på intervjuer av tio förskollärare från sju olika förskolor fördelade på fem rektorsområden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen påverkar förskollärares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror på flertalet olika faktorer såsom till exempel – förskolechefen, förskollärarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov. Förskolechefernas och förskollärarnas kunskap om pedagogisk dokumentation inverkar på möjligheten att dokumentera genom att styrningen blir för otydlig samt att förskollärarnas kunskap om hur strukturen och processen kring pedagogisk dokumentation kan se ut saknas vilket påverkar att tiden för detta arbete inte prioriteras. Denna studie visar att den dokumentation som görs i förskolorna till stor del är riktad till föräldrarna och barnen. En slutsats vi kommit fram till är att kunskap om pedagogisk dokumentation behöver prioriteras för att både förskolechefen och förskollärarna ska kunna organisera och prioritera om tiden för att gynna arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet.