Utifrån de erfarenheter vi fått genom förskollärarutbildningen har det hos oss växt ett intresse kring ämnet dokumentation. I dagens förskola är dokumentation en del av den pedagogiska verksamheten. I förskolans läroplan finns avsnittet uppföljning, utvärdering och utveckling som innefattar arbetet med dokumentation (lpfö98, rev. 2016). Detta examensarbete har ett syfte att jämföra hur pedagoger arbetar praktiskt med dokumentation inom Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken och undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa inriktningar. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att intervjua två förskollärare ifrån två Reggio Emilia inspirerade förskolor och två Montessoriförskollärare ifrån två Montessoriförskolor om hur de arbetar med dokumentation i deras respektive verksamhet. I detta arbete kommer även dokumentation och pedagogisk dokumentation att definieras. I bakgrunden och i litteraturöversikten kommer vi gå in specifikt på vad Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken grundar sig i, vilken barnsyn och arbetssätt de har samt vad pedagogen har för roll. I litteraturöversikten och i resultatet framkommer det att Reggio Emiliapedagogiken har pedagogisk dokumentation och Montessoripedagogiken har observation som specifika dokumentationsmetoder inom respektive inriktning. Resultatet visar att samtliga arbetar med pedagogisk dokumentation men att det lades större vikt vid det inom Reggio Emilia. Man kan även se skillnader i dokumentationsmetoderna och hur det insamlade materialet används. Litteraturöversikten och resultatet ifrån intervjuerna utgör en grund för en avslutande diskussion och slutsats. Där kommer vi att diskutera kring det som tydligt framkommer som likheter respektive skillnader mellan Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken i deras arbete med dokumentation.

Syftet med studien är att skildra yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Fokus är möjligheter och svårigheter förskollärarna beskriver med arbetsmetoden pedagogisk dokumentation i förhållande till yngre barns delaktighet och inflytande. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är, vilka uppfattningar har förskollärarna om yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? På vilka sätt beskriver förskollärarna de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Samt vilka svårigheter och möjlighetet beskriver förskollärarna i arbetet med de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Vi har använt oss av kvalitativ undersökning i studien. Genomförandet skedde genom att vi intervjuade fyra förskollärare som arbetar med pedagogisk dokumentation på förskolorna. Studiens resultat visade att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som gör barnen delaktiga och ger dem inflytande. Förskollärarna använder sig av pedagogisk dokumentation för att synligöra innehållet i verksamheten. Förskollärarna vill att barnen är delaktiga och har inflytande på förskolan, i resultatet synliggjordes att barnen mestadels gjordes delaktiga genom bilder. Förskollärarna såg främst pedagogisk dokumentation som en möjlighet för barnen och för sig själva i sitt arbete. De nämnde tiden, etiken, att avgränsa sin dokumentation och att tolka barnen som en svårighet.

Uppdraget för förskolan utifrån läroplanen (Skolverket, 2016) är att systematiskt arbeta med utvärdering och uppföljning av barns lärprocesser. Med anledning av att pedagogisk dokumentation inte är tydligt förklarat i läroplanen ville vi undersöka om det fanns olika sätt att tolka begreppet. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på två olika tolkningar av begreppet pedagogisk dokumentation, att det kan ses som antingen ett arbetssätt som genomsyrar vardagen eller som ett verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten. Resultatet visar även vilka förutsättningar som krävs för förskollärare att skapa en gemensam förståelse. Slutsatsen är att tid och kompetensutveckling är två viktiga förutsättningar för att skapa ett gemensamt arbetssätt kring pedagogisk dokumentation.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka olika sätt barnen blir delaktiga pedagogiska dokumentation och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av barnens delaktighet. Observationer gjordes på en avdelning med barn i blandade åldrar. Det utfördes även en kompletterande intervju med en av pedagogerna. Studien fokuserade på hur barnen blir delaktiga i arbetet med pedagogisk dokumentation och hur denna delaktighet påverkade de didaktiska valen för planeringen av verksamheten. Resultaten visar på hur arbetssättet speglar av sig på verksamhetens utformning där barnen upplever en tillåtande miljö där de vågar uttrycka tankar och idéer under arbetsprocesser. Samtidigt som det är en tidskrävande process.Med hjälp av denna studie önskar jag kunna visa ett exempel hur pedagogisk dokumentation kan fungera i en pedagogisk verksamhet och potentialen i det specifika arbetssättet.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskap om Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och varför det ses som ett föredöme. Vi ville undersöka vad som utmärker ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt. Hur verksamheter arbetar Reggio Emilia inspirerat samt om det finns några hinder eller svårigheter med detta arbetssätt. Inledningsvis beskrivs Reggio Emiliafilosofins historiska bakgrund följt av litteratur och tidigare forskning kring området. Därefter beskrivs forskningsmetoden där fem kvalitativa intervjuer genomförts med syfte att undersöka pedagogers tankar kring Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Detta sammanställs i ett resulta tsom visar på att alla verksamheter inspireras i olika grad men alla har gemensamt att de har samma tankar kring barnsyn, miljö, projektarbete samt pedagogisk dokumentation. Därefter diskuteras resultatet av undersökningen och återkopplas till litteratur och tidigare forskning. Avslutningsvis sammanställs allt i en slutsats.

The purpose of this study is to examine what the teachers in preschool think the purpose is with the units planning in preschool and how they follow up the purpose. The question formulations are: What do the teachers think the purpose of unit planning is in preschool? How do the teachers work with the unit planning in preschool? How is the time being used when it comes to unit planning? What do the teachers prioritize/what do the teachers have time for and what do they not have time for?To be able to answer these questions we used curriculum theory, we interviewed six teachers from two preschools,one from each unit, and we also did two observations of unit planning, one each from the two preschools. The result showed that the teachers think the purpose is to see the children's learning and interests, how they can challenge the children and to get an approval from the director regarding the quality of the preschool. The teachers do not have the same amount of time to plan, the teachers plan with the children’s interests in mind, they reflect on what they have done earlier and they plan what material they are going to use with the children, they discuss and plan for parent/teacher meetings and preschool introductions. The teachers think it is important to work with the curriculum but do not have it with them during unit planning. We could see they are aware of the curriculum goals and that not having enough time and factors like not having certain information for the planning of a preschool introduction, not being prepared, drifting away from what they need to talk about and not being able pedagogical documentation when and where they want affects the planning. Some of the teachers prioritize reflections about the documentations and not so much planning for the following week and some of the teachers could do both.

No description available.

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandlar den här studien vilka rådande maktstrukturer som visar sig i den pedagogiska dokumentationen och vilka konsekvenser det får för förskolans verksamhet. Detta behandlar vi genom att studera hur maktstrukturer konstrueras genom språket i pedagogisk dokumentation. I den här studien innebär makt vilket inflytande pedagoger har när de skapar pedagogisk dokumentation och struktur står för vilka mönster som kan avläsas när pedagogerna talar om pedagogisk dokumentation. Framställningen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på en förskola tillsammans med tre pedagoger. Empirin behandlade vi sedan utifrån en kritisk diskursanalys som vi angripit utifrån Faircloughs tredimensionella teori, vilket innebär att studien har analyserats utifrån textproduktion/textkonsumtion, diskursiv praktik och social praktik. Studiens resultat behandlar fyra kategoriseringar: chefen, pedagoger, kolleger och arbetslag och tid. Det är utifrån de här kategorierna som resultatet analyseras. Ett framträdande resultat i studien är att reflektionstiden är en komponent som konstruerar hinder för pedagogens inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Studien är relevant för samtliga instanser i förskolans verksamhet då det tidigare inte gjorts mycket forskning kring maktstrukturer i pedagogisk dokumentation. Men även ur ett samhällsperspektiv då det är många som kommer i kontakt med den. Studiens bidrag är att synliggöra hur pedagogens inflytande vid konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen kan konstruera maktstrukturer i verksamheten. Genom att studera detta ämne vill vi skapa medvetenhet om att maktstrukturer konstrueras i skapandet av den pedagogiska dokumentationen. Vi menar att denna medvetenhet möjliggör att det kan skapas jämnare balans i konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen för de verksamma instanserna inom förskolans. Detta då denna medvetenhet kan skapa diskussioner i arbetslagen som i sin tur kan utveckla verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare talar om pedagogisk dokumentation i relation till verksamhetens utveckling. Studiens frågeställningar var; Vilka variationer av förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation kommer till uttryck i förskollärares samtal? samt Hur samtalar förskollärare om den pedagogiska dokumentationens möjligheter eller hinder till att utveckla verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionism meddiskurspsykologisk metodologi för att analysera kommunikationen. Fem intervjuer genomfördes med förskollärare från olika förskolor. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning. I resultatet framkommer flertalet variationer av förhållningssätt till pedagogisk dokumentation. Beroende på vilket förhållningssätt förskollärarna har konstrueras arbetet med pedagogisk dokumentation på olika sätt med olika syften. Det framkommer även att det ses som ett utvärderande verktyg men som samtidigt innebär många utmaningar och svårigheter. Dessa utmaningar och svårigheter kan bli till hinder för att pedagogisk dokumentation ska bidra med en utveckling av verksamheten.

Denna studie syftade till att undersöka hur skollagen och Skolverkets allmänna råd för dokumentation av extra anpassningar skulle kunna vara en utmaning för grundskollärare. För studien användes intervju som metod med både brett valda och styrt valda deltagande lärare i Uppsala län och i Stockholms län. I intervjuerna var fokus att ta reda på lärarens tolkning, vilket specialpedagogiskt perspektiv läraren använde sig av och vilka omkringliggande faktorer som påverkade informantens arbete. I analysen av studien upptäcktes det att också inkludering var av vikt för vår studie eftersom det visade sig vara centralt i lärarens dagliga arbete. Analysen av intervjuerna visade att samtliga lärare såg skollagen och Skolverkets allmänna råd för dokumentation av extra anpassning som en utmaning. Det som skiljer är att några av lärarna såg det som en negativ utmaning medan andra såg det som en positiv. Synsätten har efter analys visat sig kunna kopplas samman med lärarens tolkning, egna inställning, erfarenheter samt organisatoriska faktorer.