Syftet med studien var att undersöka vad som fanns dokumenterat i omvårdnadsstatus samt Nortonpoäng relaterat till trycksår på en njurmedicinsk avdelning. Studien gjordes genom att granska avidentifierade patientjournaler (n=50) från en njurmedicinsk avdelning i Sverige. Studien är empirisk kvantitativ av deskriptiv karaktär. Författarna granskade graden av dokumentation i omvårdnadsstatus med hjälp av granskningsschemat Cat-ch-ing. Sökord som granskades var kommunikation, kunskap, nutrition, elimination, aktivitet, sömn, psykosocialt, smärta/sinnesintryck, hud/vävnad, andning/cirkulation och välbefinnande. Även uppdaterat status och Nortonbedömning granskades. Inklusionskriterier för studien var att patienten skulle ha varit inneliggande i minst fyra dygn, varit inskriven vid den aktuella avdelningen samt tillhöra gruppen njurpatienter. I studien framkom att 76 procent av patienterna enligt journalerna var bedömda med Norton. Tio procent av patienterna var bedömda att ligga i riskzonen för att utveckla trycksår (Norton ≤20). I resultatet framgår att omvårdnadsstatus var komplett dokumenterat i två (fyra procent) av journalerna enligt den kvantitativa granskningen. 34 procent av journalerna var mycket bra dokumenterade enligt den kvalitativa granskningen.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen? Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. De pedagoger vi valde att intervjua valde vi ut genom ett bekvämlighetsurval. Vi har i vår studie kunnat se att barn många gånger har ett visst inflytande i dokumentationen, men att detta inte är ett meningsfullt inflytande eftersom pedagogerna inte är tydliga och diskuterar med barnen om anledningen till och villkoren kring dokumentationen. Vi har sett att barns inflytande inte sträcker sig över hela dokumentationskedjan, utan endast till någon del av den. Exempel på detta är att barnen inte är medvetna om syftet med dokumentationen, vad som händer med materialet eller att deltagandet är frivilligt. Vad gäller integriteten har vi sett tre olika synsätt på integritet hos pedagogerna, nämligen: som en gräns eller sfär, som respekt eller hänsyn samt som bemötande. En fjärde kategori står för att pedagogerna känner att de inte tar hänsyn till barnens integritet i dokumentationen. / This thesis aims to investigate a number of educationalists attitude towards children’s influence in the process of documentation, and to examine if respect towards children’s integrity is taking into consideration in the process of documentation. On the basis of this aim, we have the following questions of issue: What kind of influence do the children have in the process of documentation? and What is the educationalists attitude towards children’s integrity in the documentation? The thesis uses a qualitative approach to examine educationalists attitude towards the topic mentioned above. We have interviewed nine educationalists, working in both preschool and primary school, because this puts the study in a wider perspective. The nine educationalists, which we chose to interview, were a choice of convenience. The results showed that children have a certain amount of influence in the documentation, but it is not a meaningful influence because the educationalists are not making the children aware of the reason with and the circumstances around the documentation. Often, the children do not have influence over the whole chain of documentation, but just over a certain part of it. For example, the children are not aware of the aim of the documentation, what is supposed to happen with the material and the voluntariness of the documentation. When it comes to integrity we have seen three different approaches among the educationalists, namely integrity as a border or a sphere, as respect or consideration and as a way of getting received. A fourth approach means that the educationalists are not taking the children’s integrity into consideration in the process of documentation.

No description available.

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vård- och omsorgsverksamheter som bedriver vård utifrån socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentation. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: - Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen påverkar kommunikationen på arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnå vårt syfte och besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vår studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats, dels för att det var en ekonomisk och praktisk fråga, dels för att informanterna skulle befinna sig på hemmaplan. Valet av plats gjordes av enhetscheferna och godkändes av omsorgspersonalen. Analysen av vårt empiriska material och diskussion utgår från informanternas syn på och uppfattning om den sociala dokumentationen. Meningskoncentrering är den analysmetod som har använts i uppsatsen, där intervjuinnehållet har koncentrerats och kodats in i olika kategorier. Kategorier som framkommit utifrån meningskoncentreringen är social dokumentation som arbetsverktyg, utbildning och kunskap, språk - det skriftliga och det muntliga, tillsyn och ansvar, tid för dokumentation och informationsöverföring samt former för dokumentation. Resultatet av vår studie visar att såväl omsorgspersonal som enhetschefer anser att omsorgspersonalen har ett huvudansvar för att social dokumentation utförs. Detta för att omsorgspersonalen arbetar för och med omsorgstagare och att man även är kontaktman till en eller fler omsorgstagare. Vidare anses att sjuksköterskorna har ansvaret att se till att det dokumenteras, eftersom de, enligt denna studie, arbetar i närkontakt med omsorgstagarna och omsorgspersonalen. Både muntlig och skriftlig rapport tycks vara nödvändig. Den muntliga för att ha en möjlighet att reflektera, samtala och utbyta tankar. Den skriftliga för att säkerställa att omsorgstagaren får den hjälp som han/hon är beviljad och i behov av.  Resultatet av vår studie visar att omsorgspersonal uppfattar den sociala dokumentationen som något komplext, att den är svår men nödvändig.

The parent-student-teacher conference presumes school responsibility of the development of the student. Teacher, student and parents are supposed to talk freely and in confidence, the conference should lead to a forward looking and long term plan. The parent-student-teacher conference should presume equality amongst the parties. The intention of this paper is to illuminate how the conference can be a way to clarify the process of learning. I intend to do this by showing the practice of four teachers, by making conclusions from their experiences they have made in their practice. The research will be done by qualitative interviews. The paper will show that the interviewed teachers think that they have good documentation and that good documentation before the conference will clarify the development of learning towards the set goals to student and parent. Keyword: documentation, goal, individual plan of development, parent-student-teacher conferences

Enligt patientjournallagen har sjuksköterskan skyldigheter att föra journal om patienten. I Sverige finns elektronisk- och pappersbaserad journalföring i olika utsträckningar. Elektroniskt beslutstödsystem är en vägledning för sjuksköterskan i arbetet. Attityd kan beskrivas som inlärda inställningar antingen för eller emot något och hur situationer upplevs. Syftet var att beskriva faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation. En litteraturstudie användes där elektroniska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Även en manuell sökning gjordes. Huvudresultatet visade att sjuksköterskans attityder hade betydelse för sjuksköterskans ålder, utbildningsnivå, förhållningssätt till datorer och arbetssituation. Faktorer såsom arbetsledningens och professioners attityder hade också betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation vid implementering av dokumentationssystem. Sjuksköterskans attityder hade betydelse till den muntliga rapporteringen då den ansågs att den kunde tas bort och att organisatoriska förändringar behövdes då implementeringen skedde. Slutsatsen som kan dras av litteraturstudiens resultat, är att sjuksköterskans IT-kunskaper en generationsfråga, som måste förändras genom att ge sjuksköterskan olika förutsättningar såsom utbildning, stöd, motivation och organisationiska förändringar som kan göra så att sjuksköterskans arbetssituation underlättas vid ett införande av datoriserat dokumentationssystem. Attityder hos arbetsledningen och andra professioner måste förändras för att sjuksköterskan skall kunna få en mer positivare attityd.

The purpose of the essay is to study documentation of teachers in reports of students’ development at school. The study will concentrate on what teachers write in the reports, to what degree the written text refers to the aims of the Swedish curriculum and also to study what kind of language the teachers use in the reports, based on theories of professional language. The material used consists of written reports from two classes, one in the 6th and one in the 8th grade from two different schools. The reports come from six teachers altogether, and the text has been divided in phrases which have been categorized in different groups depending on the content and the language used. The result of the study shows that the content of the reports, the size and the language used vary much from one teacher to another, and that they seldom refer to the aims of the curriculum. Another result is that teachers often address the pupil directly and use a everyday language, or mixed everyday and learned language in the reports.

No description available.

No description available.

No description available.