No description available.

No description available.

Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att använda omvårdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus på användande av kännetecken och relaterade faktorer. Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar på två akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrån omvårdnadsdiagnoser främst i standardvårdplaner men också i individuella vårdplaner. Alla var positivt inställda till att använda vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrån. Medvetenheten om de kriterier och relaterade faktorer som idag finns i den elektroniska patientjournalen var låg. Diskussioner om omvårdnadsdokumentation eller omvårdnadsdiagnoser var inte vanligt förekommande på enheterna. Slutsats: Det finns en omedvetenhet på de studerade enheterna om hur man på ett optimalt sätt kan använda vårdplaner med omvårdnadsdiagnoser. Idag används kliniska kännetecken och relaterande faktorer inte i någon större utsträckning vilket gör att kvalitén och jämförbarheten på omvårdnadsdiagnoserna varierar.

Kvalitet i särskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mål som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartläggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap använder lärarna? Är målen i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes på två träningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade är nio klasslärare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan. Resultatet visar att en kontinuerlig bedömning av elevers kunskapsutveckling genomförs. Den pedagogiska kartläggningen utgörs i huvudsak av observationer och löpande anteckningar. Några av lärarna använder en kartläggningspärm som utgår från kursplanens fem ämnesområden. Portfolio används till viss del. Men när det gäller elever på tidig utvecklingsnivå menar lärarna att kartläggningsmaterial med checklistor som innebär att sätta kryss i ett formulär för att synliggöra vad eleven kan tenderar att peka på de saker som eleven inte kan. Dokumentation kan istället visa på elevens förmågor och lyfta det positiva. Videokameran framhålls av lärarna som ett bra pedagogiskt redskap vid bedömning, särskilt av elever på tidig utvecklingsnivå då den registrerar den icke verbala kommunikationen. Lärarna kan gå tillbaka och analysera videoinspelningarna och på så sätt upptäcka små signaler som är svåra att upptäcka i vardagen. Lärarna anser att kunskap om elevernas funktionsnedsättningar är viktigt vid såväl bedömning av elevernas kunskapsutveckling som vid utformningen av undervisningen och för att kunna anpassa och tillrättalägga miljön. Kommunikation är det redskap lärarna använder för att nå eleverna. För elever på tidig utvecklingsnivå ligger fokus på samspel och interaktion. För elever på tidig utvecklingsnivå upprättar lärarna vad de kallar upplevelsemål. De syftar till att ge eleverna upplevelser som ger erfarenheter. Lärarna arbetar målinriktat, den individuella utvecklingsplanen är ständigt närvarande och målen i IUP är tydligt kopplade till kursplanen. Internetbaserad IUP en datorstödd metod som kan användas som ett levande verktyg där arbetslaget kan gå in och skriva löpande anteckningar, lägga in bilder och filmsnuttar. Föräldrar görs delaktiga i större utsträckning genom att de får inblick i undervisningen vilket i sin tur kan ge en större medvetenhet om målen i kursplanen.

Abstract The aim of this study was to examine to what extent documentation of pain assessment with Visual Analogue Scale (VAS) on patients with pain problems was carried out. The study also explored how the documentation followed the existing guidelines of pain. The material was analyzed with descriptive statistics and a qualitative content analysis. The results shows that 43,24 % of total 37 analyzed patient records contained documentation of pain with VAS on the day of hospitalization. All studied journals contained documentation of pain. 37 patient records were followed up during a three day period after pain-consultation at the ward. The results of VAS assessment at the ward day A was 27 %, day B: 24,3 % and day C: 13,5 %. The results of other documented pain problems at the wards were day A: 62,2 %, day B: 56,8 % and day C: 43,2 %. The study shows that there is a shortage in documentation and that the guidelines of the hospital are not followed.

Intresset för ämnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar då dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som målades upp kring arbetet med portfolio var då att pedagogerna nästan inte har någon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men också att dokumentation inte tas tillvara på i ett senare skede för ett vidare lärande.   Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien är gjord på tre olika förskolor belägna i två olika kommuner i södra Sverige.   För att få en insikt i ämnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats är väl insatta i ämnesområdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en längre tid. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Frågeställningarna som studien grundas i är följande: Hur används portfolio inom förskolan för att synliggöra och dokumentera barns lärande? Hur upplever pedagoger arbetet med portfolio inom förskolan? Hur används portfolion vid övergångar till andra förskolor eller till skolan?     Genom studien har jag fått veta att många förskolor just nu genomgår ett förändringsarbete gällande portfolio och dokumentation. Pedagogerna beskriver arbetet med dokumentation som ett krävande men ett absolut nödvändigt arbete. Gällande frågeställningen kring hur portfolio och dokumentation används vid övergångar från förskolan och skolan har jag fått kunskap kring att dessa sällan används eller följer med barnet till en annan verksamhet.

Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Arbetets art:  Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet   Titel: ”De tar kort på mig när jag var utklädd – men jag vet inte varför En intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation.   Engelsk titel: ”They were taking photos of me when I was rigged out – however I don´t know the reason” Children´s opinion about documentation – an interview study. Författare: Inger Palm        Handledare: Nina Modell   Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer på deras förskolor. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn från två olika förskolor på skilda orter. Studien har utgått från den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lärandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervägande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation. Hälften av barnen hade ingen uppfattning om syftet med dokumentation. Vidare framkom att få barn hade tillfrågats innan dokumentationer utfördes samt att barn uppfattade dokumentationsprocessen som något de inte var delaktiga i.     Nyckelord: Barns-perspektiv, barns-uppfattningar, dokumentation, förskola.

Syftet med examensarbetet var att belysa förhållandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gäller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs på verksamhetsnivå, förskolechefsnivå och lärarnivå för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsättningar som krävdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade läroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes på ett sådant sätt så att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre olika ledarnivåer, det samlades in fem enkätsvar från förskollärare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man på de olika nivåerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sådant skulle vara uppbyggt. Däremot såg verksamhetscheferna brister i förskolornas kvalitetsarbete rörande analysdelen, på grund av dessa bristande analyser, utvecklades inte förskolornas kvalitet på ett önskvärt sätt. Orsaken till detta visade sig vara att det saknades tid (förutsättning) för att kunna utföra arbetet i verksamheten och även att pedagogerna hade bristfälliga kunskaper och engagemang för det systematiska kvalitetsarbetet.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier. Den ena kategorin ”läsning och utvärdering” fokuserar hur eleven deltog i arbetet med att läsa berättelsen medan den andra kategorin ”praktisk tillämpning” fokuserar utfallet av hur eleven tillämpade de strategier som berättelsen fokuserade. Resultatet visar att metoden fungerar utanför det autistiska spektrat då eleven har gjort små framsteg under tiden som vi arbetat med den sociala berättelsen. Eleven hade även en positiv inställning till att läsa berättelsen och blev mer mottaglig för den med tiden. Studien har visat på ett sätt gällande hur arbetet med sociala berättelser utanför den autistiska spektrat kan gå till och att det är genom att se till möjligheterna som förändring kan åstadkommas.

ABSTRACT In an intermediate section at a large university hospital are patients with subarachnoid hemorrhage (SAH) cared for. There are international, national and local guidelines how nutrition therapy should be implemented and how much energy each patient should be given when hospitalized. The purpose of this study was to examine the documentation and actions on nutrition in patients with SAH and to see if guidelines on nutrition were followed. The study was a quantitative, retrospective record review that was analyzed statistically and descriptive. 26 patients were included. The patient’s nutritional treatment and energy intake were analyzed for 4 days. A large proportion of patients in the study did not reach the level of energy intake as recommended. Nutritional assessment was performed in 3 patients. Of the 26 examined patient’s 10 received nasogastric tube within 3 days. Significant differences between patients receiving nasogastric tube and not receiving nasogastric tube were found regarding the energy supply both days 4 and treatment days 1-4. As the majority of patients did not meet their energy needs, adherence to guidelines must increase while local guidelines should be described and documented more clearly. A good nutritional treatment for this population should be achieved by simple guidelines and tailored to each individual. Keywords Enteral Nutrition, Guidelines, Intracranial hemorrhage, Documentation.