Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön. Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas.   Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag. Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang. Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella styrdokument.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur teknik tas tillvara i vardagen, är det i ögonblicket eller är det i de iscensatta aktiviteterna? Enligt läroplan för förskolan Skolverket (2010) bör barnen utmanas i aktiviteter och i lek men samtidigt locka och utmanas i sitt lärande som även främjar barns lärande och utveckling inom teknik. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på sex olika förskolor i Mellansverige. Vi transkriberade intervjusvaren tillsammans, och läste sedan svaren vid flera tillfällen och kodade innehållet. Vi använde oss av olika nyckelord så som förhållningssätt, tekniska verktyg, olika åldrar, material, miljö, pedagogisk dokumentation. Vi gav de olika nyckelorden olika färg för att särskilja dem. Tillsammans sammanställde vi likheter och skillnader utifrån de svar vi fått av förskollärarna om hur de tar tillvara på vardagstekniken i förskolan. I denna studie har det framkommit att förskollärarna tycker att teknik finns överallt och i allt de gör på förskolan. De uttrycker själva att de måste bli bättre på att synliggöra den och benämna den för barnen. De efterlyser mer utbildning inom detta område Vi tror att flera av de medverkande förskollärarna har fått upp ögonen för teknik i förskolan på grund av att vi har både gjort vår pilotstudie men även denna studie inom teknik på förskolorna. Genom våra intervjufrågor tror vi att förskollärarna synliggör tekniken mer, samt reflekterar kring teknik i förskolan både med sig själv och med sina kollegor. Detta tror och hoppas vi har betydelse för deras fortsatta utveckling inom teknik

Bakgrund Trycksår är en lokal skada i hud och underliggande vävnad. Det finns ett antal faktorersom bidrar till uppkomst av trycksår. Riskbedömning för att identifiera riskpatientergörs vanligtvis med hjälp av mätinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion avhuden ska alltid ingå vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksår ska följasoch dokumenteras under vårdtiden. Förebyggande åtgärder och dess effekter ska ingå idokumentationen. Punktprevalensmätning genomförs två gånger per år i syfte attstudera förekomsten av trycksår i Sverige. Syfte Syftet var att jämföra utfallet av trycksår från punktprevalensmätningen från hösten2012 och våren 2013, med hur det var dokumenterat i journalerna hos dessa patientervid vårdtidens slut. Metod En journalgranskningsstudie med en retrospektiv, deskriptiv design.Inklusionskriterier var att patienterna vårdades minst 24 timmar på enortopedavdelning. Sjuttiofem journaler granskades. Variabler som granskades varålder, kön, akut eller elektivt intag, inskrivningsdatum, utskrivningsdatum, antalvårddagar, riskbedömning, om trycksår fanns vid inskrivning, om trycksår fanns vidutskrivning samt om trycksårsförebyggande åtgärder satts in. Resultat Av de granskade journalerna hade sju procent av patienterna trycksår vid utskrivning.Punktprevalensmätningen visade att 38 procent av patienterna hade trycksår. På denelektiva avdelningen riskbedömdes 91 procent jämfört med den akuta avdelningen där73 procent riskbedömdes. Slutsats Det finns brister i sjuksköterskans dokumentation vad gäller riskbedömning,förekomst av trycksår samt förebyggande åtgärder.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte. Barns grad av delaktighet såg även den olika ut och definitionen av delaktighet varierade beroende på om det talades om barn som var svensktalande eller barn som ej verbalt kunde kommunicera med pedagogerna.

Zugl.: Karlsruhe, Univ., Diss., 2004

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2007

Ulm, Univ. Diss., 2006.

Ulm, Univ., Diss., 2008.

Thesis (doctoral)--Universität, Münster, 2007. / Includes bibliographical references and register.

Stuttgart, FH, Diplomarb., 1998.