Syftet med vår studie är att bidra till kunskapande om hur förskollärare uttrycker att de utnyttjar den kollegiala reflektionstiden i verksamheten. Studiens syfte undersöks utifrån följande frågeställningar: Hur uttrycker förskollärarna att de utnyttjar den kollegiala reflektionstiden i förskolan? Vad anser förskollärarna bör prioriteras under den kollegiala reflektionstiden?  Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer av sex verksamma förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten av studien är utifrån verksamhetsteorin. Datainsamlingen har analyserats utifrån Nilsson och Alnerviks (2015) översättning av Engeströms (2008) triangelmodell inom verksamhetsteorin med begreppen subjekt, objekt, redskap och regler, arbetsdelning samt praktikgemenskap. Resultatet av studien visade att förskollärarna uppfattar att den avsatta tiden för kollegial reflektion inte är tillräcklig. Resultatet visade även att otydlig struktur och brist på kompetens påverkar innehållet och tiden av reflektionen.

Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap förskollärare anser sig ha om pedagogisk dokumentation samt hur de beskriver att de använder pedagogisk dokumentation i syfte att utveckla förskolans verksamhet. I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod baserad på strukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet av studien visar att förskollärarna är medvetna om att de ska använda pedagogisk dokumentation som ett underlag för att utveckla verksamheten. Det framkom även att det finns ett behov av att utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationsprocessen i förskolan. Studiens slutsats är att förskollärares utbildning, intresse för ämnet pedagogisk dokumentation samt den tid som avsätts för det pedagogiska dokumentations-arbetet är aspekter som påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan.

<p>Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det.</p><p>För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt.</p><p>För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod.</p><p>Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.</p>

<p>Uppsatsen handlar om användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollärare och föräldrar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för föräldrasamarbete. Vi vill genom vår undersökning studera hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar samt hur föräldrar upplever den dokumentation de tar del av.</p><p>Dagens förståelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskälla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssätt. Därefter går vi igenom den litteraturen där pedagogisk dokumentation relateras till samarbetet med föräldrar.</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning på två förskolor där vi utfört både deltagande observationer och intervjuer med förskollärare och föräldrar. I resultaten lyfter vi fram tre olika sätt som dessa förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar. Det första är att de använder den för att synliggöra verksamheten, den andra är för att hålla det enskilda barnet i fokus och den tredje är för att ge insikt i förskollärarens yrkesroll. Det framkom att pedagogisk dokumentation ger föräldrar ökad insyn i verksamheten och skapar konkreta bevis till föräldrasamtalet.</p>

Uppsatsen handlar om användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollärare och föräldrar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för föräldrasamarbete. Vi vill genom vår undersökning studera hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar samt hur föräldrar upplever den dokumentation de tar del av. Dagens förståelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskälla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssätt. Därefter går vi igenom den litteraturen där pedagogisk dokumentation relateras till samarbetet med föräldrar. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning på två förskolor där vi utfört både deltagande observationer och intervjuer med förskollärare och föräldrar. I resultaten lyfter vi fram tre olika sätt som dessa förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar. Det första är att de använder den för att synliggöra verksamheten, den andra är för att hålla det enskilda barnet i fokus och den tredje är för att ge insikt i förskollärarens yrkesroll. Det framkom att pedagogisk dokumentation ger föräldrar ökad insyn i verksamheten och skapar konkreta bevis till föräldrasamtalet.

Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det. För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt. För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod. Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. Målet var även att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svårigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som användes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer på två förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen. Undersökningen resulterade i, genom läst litteratur samt intervjuerna som genomfördes, att samtliga pedagoger ansåg att pedagogisk dokumentation, är ett verktyg som synliggör barnens och pedagogernas läroprocesser. Vi kan även se att pedagoger i studien menar att det är deras uppgift att arbeta och ta ansvar för att det dokumenteras på ett sytematiskt sätt som är bra för den pedagogiska verksamheten. Vilket också skildras i förskolans läroplan. Hur det arbetas med det i verksamheten skiljer sig en del mellan de två förskolorna. En del jobbar mer konkret med det, medan andra precis har börjat. En annan aspekt som har framkommit i studien är att pedagogerna tänker lite olika kring hur viktigt det är att jobba med pedagogisk dokumentation. Det framkom i undersökningen att barns delaktighet i arbetet med dokumentationerna var viktigt, men svårt att genomföras.

Examensarbetet handlar om på vilka sätt sju förskollärare dokumenterar barns lärprocesser i den dagliga verksamheten, för att främja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka på vilka sätt förskollärare säger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt på vilka vis de anser att dokumentationsarbetet påverkar utvecklingen av verksamheten. Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lärande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollärare utifrån färdiga mallar främst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhållande till vad som ses normalt för deras ålder. Dokumentationsformen skiljer sig från pedagogisk dokumentation som härstammar från en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia. Inom Reggio Emilia betonas ett socialkonstruktionistiskt synsätt på kunskap och lärande. Det innebär att kunskap ses som föränderligt och att den föds ur samspel, via kommunikation mellan människor och mellan människor och den omgivande miljön. Förskollärare ska med olika resurser observera och dokumentera hur barns pågående lärprocesser fungerar, utan förutbestämda mallar och metoder. Vårt resultat visar att samtliga förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation och är överens om att den synliggör barns utveckling och lärande. Det finns en samstämmighet om att arbetet ska utgå från barns intresse och att förskollärares roll handlar om att utmana barnen i deras lärprocesser. Det dominerande tillvägagångssättet är att dokumentera med kamera och därefter reflektera kring det insamlade materialet tillsammans barn och andra förskollärare. Det finns en påfallande enighet om att pedagogisk dokumentation skapar en förändrad barnsyn. Informanterna uttrycker att de utvecklat sin lyhördhet inför barns frågor, funderingar och intressen. De får syn på det enskilda barnet och dess samspel tydligare, samt att de får redskap att lyfta fram barns styrkor. Framträdande i resultatet är att förskollärarna anser att den pedagogiska dokumentationen främjar utvecklingen av verksamheten, genom att de lär sig nya saker om barnen, sig själva och verksamheten. Andra argument som kommer fram är att den synliggör vilka brister som finns i förskolan, samt påvisar hur förskollärare kan gå vidare i arbetet. Läroplanen ses som en central utgångspunkt. En intressant aspekt som kommer fram i vårt resultat är att barns intresse och läroplanen lyfts fram som lika viktiga utgångslägen i dokumentationsarbetet. Det förefaller att det finns en tendens att barns intresse och utforskade får stå tillbaka för att läroplanens mål ska förverkligas i förskolan.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?   Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys. Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar. Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ”foto” och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden. I resultatet framkommer även att utvärdering ger redskap för vad som behöver utvecklas för att höja kvaliteten. Dessutom visar studien att  det finns samband mellan analys och framtida utvecklingsområde, genom att mönster framträder, faktorer som påverkar förskolans arbete identifieras, vilket leder till att arbetsformer i förskolans verksamhet utvecklas. Vikten av att arbetet med pedagogisk dokumentation, utvärdering och analys genomförs framträder tydligt, genom att barnets utveckling och lärande framträder, men även verksamhetens framtida utvecklingsområde och förskolans lärares arbetssätt. / Abstract The study's purpose was to investigate the preschool documentation based on the relationship to the child, the business and the systematic quality work, and how this is related to the evaluation work. The purpose specified with the following questions:To what extent different basis in preschool systematic quality work to document? The degree to perceive the preschool teachers to the systematic quality work in the documentation, evaluation and analys is performed? Is there any relation of preschool teachers' views of evaluation analys is to the concrete development The survey was conducted by 14 pre-schools were visited and a total of 100 questionnaires were awarded personally distributed to pre-school teachers, of which 78 were answered. The questionnaire consisted of various claims on the basis of objective and issues that preschool teachers would take a stand. The statistic alanalyzes used were univariate descriptive analysis, ANOVA, multivariate analysis of variance factor analysis. The study is based on a postmodern approach, where it is understood that there is no absolute knowledge in the educational context, and where our world and knowledge can be seen as a socially constructed process, in which all participate actively. The results showed that the basis preschool teachers use the documentation tool is"photo" and educational documentation is seen as a work tool, which exposes preschool, and areas of knowledge. The result also suggests that the evaluation provides tools for what needs to be developed to raise the quality. In addition, the study shows that there is a connection between analysis and future development area, by pattern emerges, factors affecting preschool work identified, leading to the work of preschool development. The importance of the work on educational documentation, evaluation and analysis is carried out are clearly visible by the child's development and learning emerge, but also future business development area and the preschool teachers working.

According to the curriculum for the Swedish preschool system, children’s development and learning should be documented and analyzed in order to evaluate and develop the preschool quality. Social criticism is directed to some of the methods of documentation for assessing the children´s individual knowledge development. The purpose of this study was to examine how, what and why some teachers use documentation in preschool. I wanted to examine which methods preschool teachers used when they documented the children and what they focused on. I also wanted to examine why the teachers chose the methods they used. I have used a qualitative method with interviews and contacted four teachers from different preschools in order to get diverse information for my study. All teachers were educated preschool teachers and all of them had worked in the preschool system for at least ten years. The information given in the interviews has been analyzed by the use of socio-cultural theories and previous research. The interviews with the teachers showed the use of different methods to document the children. The most frequently used method was to photograph the children. The purpose of it was to visualize the children’s development of knowledge or to show different parts of some projects the children participated in. The purposes of the teacher’s documentation were various and I discovered three main reasons for documentation: In order to give information to the parents about their children. For the use of discussions with the children and serve as inspiration for them. For the use of discussions between the teachers in order to develop the preschool quality. My conclusion is that the teacher’s view of the children’s knowledge development, is critical for what the teachers chose to focus on in their documentation, knowledge as process or product!