Syftet med den här studien är att undersöka hur de fyra förskollärarna som medverkar i studien använder sig av dokumentation och hur den gestaltar sig i verksamheten. Vi vill i den här studien undersöka vad förskollärarnas barnsyn har för inverkan på dokumentationen i förskolan. Detta studeras utifrån begreppen barnsyn, ”det kompetenta barnet”, barns perspektiv och barnperspektiv.Studien bygger på en kvalitativ metod för att belysa förskollärarnas tankar och erfarenheter om dokumentation. Metoderna som användes för att komma fram till ett resultat var formella intervjuer, fotodokumentationer samt walk and talk intervju. Studien visar att de deltagande förskollärarna upplever att dokumentationen är ett bra redskap att använda sig av för att synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla förskolans verksamhet. Samtliga förskollärares tankar om vad och varför de dokumenterar är väldigt lika, dock anser förskollärarna att tiden inte riktigt räcker till för all dokumentation de skulle önska att göra. Resultatet visar att gestaltningen av dokumentationen ser olika ut på förskolorna och att och mängden dokumentationer i verksamheten skiljer sig åt. Det dokumenteras på olika sätt, två av förskolorna lägger fokus på Instagram där föräldrar och barn hemma kan samtala kring olika händelser i förskolan. De andra två förskolorna dokumenterade mest i verksamhetens lokaler där dokumentationen mest är synlig för barnen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur. Vi fann att pedagogerna i vår undersökning tycker att pedagogisk dokumentation är ett bra verktyg för att utveckla och synliggöra verksamheten för barnen, föräldrarna, sig själva och andra utomstående.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka få en förståelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan användas i vardagen på förskolan och hur den kan användas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill även få en bild av vilka möjligheter samt svårigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. Vår förhoppning var att pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och känslor kring detta.Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna vi intervjuat varit positivt inställda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig även i vår studie att det inte finns något specifikt sätt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsätt på det praktiska genomförandet.

Syftet med den genomförda studien är att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vänds denna upplevda bild och istället är det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger på grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger på följande frågeställningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i så fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien är en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer. Resultatet av studien visar att det finns en vilja hos barnen att vara en del av den pedagogiska dokumentationen och att det finns en glädje i att visa det som de själva upplever som betydelsefullt. Genom att låta barnen använda sig av digitala kameror skapas en möjlighet för dem att vara en del av den dokumentation som görs. Under förutsättning att pedagogerna har en vilja att använda barnens fotografier som en del i grunden i den pedagogiska planeringen kan barnens möjligheter till inflytande öka i förskolan.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna på en förskola använder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. Våra förhoppningar är att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pågår inom läraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som något skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stärker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hänvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjälp av surfplattan kan lärandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vår studie på en förskola, där vi använt oss av intervju som metod. Intervjupersonerna kommer från olika avdelningar, vi intervjuade tre förskollärare och en förskolechef som har arbetat med surfplattor under ett års tid.Resultatet visar på att pedagogerna har använt surfplattan mest till att dokumentera barnen samt att de använder olika pedagogiska appar. De beskriver surfplattan som ett kompletterande verktyg och menar att det inte ska ersätta det material som redan finns på förskolan. Pedagogerna beskriver också att surfplattan inte blir ett didaktiskt verktyg om inte pedagogen sitter med barnet, att det är kommunikationen och reflektionen mellan förskolläraren och barnet som skapar lärande.Vi diskuterar hur viktigt det är att pedagoger följer med i den digitala utvecklingen. Vi tar även upp problematiken med att pedagogen tappar fokus på barnet när de dokumenterar och skriver under en aktivitet. Att vara kritisk till sitt sätt att dokumentera är också något vi skriver om. Vår slutsats är att pedagogerna har en positiv inställning till surfplattan som didaktiskt verktyg och vi hade gärna velat observera pedagogerna och barnen med surfplattan. Det skulle även varit intressant att göra samma studie på andra förskolor för att få ett annat perspektiv.

Abstrakt Syftet med följande studie är att bilda kunskap om det inflytande och dendelaktighet barn i åldrarna 3–5 år har gällande dokumentation i förskolansamt hur barnkonventionen implementeras i arbetet med dokumentation.Vidare så undersöks om asymmetrin mellan barn och pedagoger påverkarinflytandet för barnen samt vilka utmaningar förskollärarna kan se iförskolan angående dokumentation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektivgenomfördes intervjuer och observationer av sex förskollärare fördelade påtvå olika förskolor i skilda kommuner. Analysen genomfördes med hjälp avbarndomssociologi. I resultatet framkommer att barn oftast är delaktiga idokumentationen, men att det finns tillfällen då pedagogerna dokumenterarpå egen hand. Vid de senast nämnda tillfällena påverkas barnens inflytandeav asymmetrin mellan barn och pedagoger. Slutsatsen vi drar är att barnsdelaktighet och inflytande vid dokumentation till stor del beror på vid vilkenförskola, tillfälle och av vilken pedagog, som dokumentationen görs. Sådanvariation finns också i frågan om huruvida barnkonventionens implementerasunder arbetet. Ibland uppstår utmaningar när barns inflytande ställs emotvarandra, eller utmaningar för förskollärarna när de ska ge barn inflytandeoch låta deras röster bli hörda.

Under arbetet med denna studie fann vi att pedagogisk dokumentation alltid arbetas inom svensk förskola. Syfte med denna studie var att undersöka hur förskollärarna betraktar pedagogisk dokumentation och förutsättningar för pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi genomfört två delstudier som bestått av en intervju och enkätundersökning. I delstudie ett har fem olika förskollärare intervjuats och i delstudie två har 41 av en stor geografisk spridning deltagit i enkäten. Studien utgår ifrånläroplansteoretiska perspektivet och dess centrala begrepp och ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Studiens resultat indikerar att pedagogisk dokumentation betraktas som ett stöd i arbetet för att kunna synliggöra barnets lärande. Det används också för att utvärdera verksamheten och arbetsgruppen. Delstudiernas sammanställda resultat pekar på att det finns faktorer som påverkar förutsättningarna till att arbeta med pedagogisk dokumentation, det som klargjordes var att det är svårt att utföra pedagogisk dokumentation när det är personalbrist samt att det är annat arbete som måste hinnas med. De positiva aspekterna som förekom i studien var att pedagogisk dokumentation möjliggör att ta fasta på barns lärande och utveckling. Utifrån resultatet kan vi även se att det kollegiala arbetet med pedagogisk dokumentation är ytterst viktigt och har bidragit till att det vidgar helhetssynen för att förändra det förskollärarna specifikt vill utveckla utifrån läroplansmålen.

Syftet med denna studie är att undersöka barns integritet i den synliga dokumentationen på förskolan. I delstudie 1 som genomförs av Johanna Norgren analyseras policydokument från tre olika förskolor i tre olika kommuner. I delstudie 1 genomförs analysen med metodvalet WPR-metoden – What´s the Problem Represented to be? för att synliggöra riktlinjer som är specificerade att lösa olika problem som finns i vardagen. Den teoretiska utgångspunkten som användes för delstudie 1 var poststrukturell policyanalys för att komma åt en djupare förståelse för dokumenten. I delstudie 2 som genomfördes av Frida Sirmos var metodvalet Malteruds fyra huvudsteg som analysmetod och semistrukturerade intervjuer för insamlingsmetod för att få syn på hur barn uppfattar att deras alster och fotografier är synliga på förskolan. I delstudie 2 ville vi få syn på hur barnens uppfattningar var i den synliga dokumentationen på förskolan och därför valdes fenomenografi som den teoretiska utgångspunkten för delstudie 2. I delstudie 1 visar resultatet att policydokumenten saknar riktlinjer som stöttar barns integritetsförståelse kring barnens alster. Resultatet visar att policydokumenten har riktlinjer gällande barns integritet och respekt när barnen ska fotograferas på förskolan. I delstudie 2 visar resultatet att barnens uppfattningar kring den synliga dokumentationen har barnen olika känslor som uppstår när deras alster hängs upp utan att de får frågan och barnen blir inte respekterade. Barnen känner sig arga, ledsna och tycker att det är tråkigt när deras alster hängs upp på förskolan utan att barnen blir tillfrågade.

Samtliga respondenter beskriver pedagogisk dokumentation som en möjlighet att få syn på barnens intressen och för att förbättra och vidareutveckla verksamheten. Pedagogisk dokumentation ses som en process som både vuxna och barn kan delta i. I denna process an-vänds dokumentationsmaterialet för reflektion och analys. Arbetssättet beskrivs även som en hjälp för pedagogerna att se sin egen roll i de pedagogiska processerna. Utvecklingssamtal, föräldramöten och var-dagliga samtal, exempelvis vid lämning och hämtning av barnen, upp-levs som bra tillfällen för att använda pedagogisk dokumentation. Det största hindret som förskollärarna beskriver är tidsbrist. Det kan ex-empelvis vara svårt att hinna ta hand om dokumentationsmaterialet och att avsätta tid för reflektion. En annan aspekt som framkommer är att det kan upplevas som svårt att arbeta med pedagogisk dokumenta-tion som en process där barnen är i centrum, samtidigt som det finns tydliga mål att följa, uppsatta med utgångspunkt från förskolans läro-plan. Förskollärarna är positiva till pedagogisk dokumentation som arbets-sätt. Erfarenhet av yrket poängteras som en fördel för att hinna med att dokumentera och se varje barns utveckling och lärande.

The purpose of this study is toget an understanding of howpreschool teachers think about and work with pedagogical documentation and how they visualizeparticipation of the children. As a theoretical frame,we have used the sociocultural perspective of learning and education that is about progress and learning, which is achieved by interaction and cooperation in a social context. This survey is based on interviews and observations which has been compared in order for us to come to conclusions to see if the pedagogical thoughts is equivalent to the practice. The result of the study shows that all of the preschool teachers agree that the pedagogical documentation is an important way to work in order for the children to declare their thoughts and wonders in the environment of the preschool. The thoughts of the children are important in order to develop the organization. The teachers organize the education in a way to create conditions for the children to be able to affect and change thepreschool. The teachers are well aware of their own way to think and act which affects the children’s ability to participate. / I denna studie har vi undersökt förskollärares arbetssätt i den pedagogiska dokumentationenoch strävat efter att få en inblick i pedagogernas tankar kringhur de arbetar för att synliggöra barns delaktighet.Studienutgår från det sociokulturellaperspektivet. Vihar genomfört intervjuer och observationer och jämfört dessa med varandra för att kunna dra slutsatser kring hur de pedagogiska tankarna stämmer överens med praktiken. Studiens resultat visar hur de undersökta pedagogerna arbetar med den pedagogiska dokumentationen.Pedagogernaanser att barnens uttryck är viktiga för innehållet i verksamheten, och de skapar förutsättningar för att barnen ska kunna påverka och förändraarbetssättetoch verksamheten. Studienvisar att pedagogerna har stor medvetenhet kring sitt eget förhållningssätt och hur detta spelar roll för vilkenmöjlighetdet har för barns delaktighet, samt hur de rent praktiskt arbetar med den pedagogiska dokumentationen.