In this study, we aim to analyze how the terms documentation and pedagogical documentation respectively are portrayed in the curriculum (skolverket 2010) as well as in the curriculum complementary material (skolverket 2012). The analysis is performed by use of critical discourse analysis. We used published research as a theoretical base to analyze the empirical data against. Our aim is to increase the understanding of how the terms documentation and pedagogical documentation are used in the various policy documents and what messages these documents relay concerning the aforementioned terms. We aim to give some answers to the following questions: How to interpret the term documentation in relation to the term pedagogical documentation. How to interpret the ways the terms are promoted in the policy documents.  We conclude that the term documentation is vastly more open to interpretation than the term pedagogical documentation. We note that the curriculum exclusively use the term documentation and stress the importance of using a variety of documentation forms. The complimentary curricular documents promoting pedagogical documentation also states the importance of a critical analysis the methods used in the documentation process. In spite of this there is no suggestions for alternative documentation procedures in the complimentary curricular documents. Rather, on the contrary, it relays the message that pedagogical documentation is the only valid method.

Studien handlar om barns möjligheter till inflytande i förskolans pedagogiska dokumentation. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2016) poängteras det att barn har rätt att påverkaverksamhetens utformning och planering genom deras inflytande. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi lagt märke till att pedagogerna känner stress och oro över att dokumentera. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger definierar pedagogisk dokumentation, samt deras tankar och förhållningssätt till barns inflytande i den pedagogiska dokumentationen och på vilket sätt pedagogisk dokumentation stödjer barns lärande. Vi har valt att endast inrikta oss på begreppet inflytande och inte delaktighet, då vi anser att det finns skillnader mellan begreppen. Inflytande handlar mer om barns möjlighetertill att påverka verksamhetens utformning och planering, medan delaktighet kan ses som att barn får vara delaktig i något förutbestämt (SAOL 2015). Barns inflytande i den pedagogiskadokumentationen kan beskrivas genom att de får vara med och reflektera över det insamladedokumentationsmaterialet. För att i nästa steg diskutera med pedagoger om vad de vill göra i verksamheten (Dahlberg, Moss, Pence 2009; Lenz Taguchi 2013). I studien har vi gjort valet att använda oss av en kvalitativ metod med intervju som ansats, som stöd har vi använt oss av ljudinspelning. Sammanlagt har tre förskollärare och tvåbarnskötare på två olika förskolor blivit intervjuade. Resultatet i studien visar att pedagogisk dokumentation används kontinuerligt i verksamheten men det finns osäkerhet kring skillnaden mellan dokumentation och pedagogiskdokumentation. Det framkom även en viss tvekan till hur man kan ge barn inflytande och begreppet blandas ofta ihop med delaktighet. Däremot belyser respondenterna att de gärna vill ge barn mer utrymme och inflytande i den pedagogiska dokumentationen, för att det i sin tur ska gynna barns lärande.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Syftet är att ta reda på om förskollärare har barnens perspektiv eller ett vuxenperspektiv vid den pedagogiska dokumentationen. Detta bidrar till att vi vill undersöka följande frågor: Hur uppfattar förskollärare begreppet pedagogisk dokumentation? Hur anger förskollärare att de utför pedagogisk dokumentation? Vi berör även dokumentationen då den är ett förarbete till pedagogisk dokumentation. Studien utgår från fenomenografin och utvecklingspedagogiken som teoretisk utgångspunkt. Med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa inslag sammanställs en pappersenkät för att få frågeställningen besvarad. Enkäterna delas ut till förskollärare på olika förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärare har både barnens perspektiv och ett vuxenperspektiv när de utför pedagogisk dokumentation. Det visar sig att fler förskollärare har barnens perspektiv i åtanke än ett vuxenperspektiv då många fokuserar på barnens utveckling. Vid sammanställandet av enkäterna synliggörs det att förskollärare uppfattar och utför pedagogisk dokumentation olika.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur och varför bör arbetet utföras? Hur arbetar förskollärare med att skapa delaktighet för barnen i arbetet med den pedagogiska dokumentationen? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet utifrån Säljös tolkning. För att ta reda på det har en flerfaldig strategi använts där både en kvalitativ och en kvantitativ metod integrerats i form av olika frågor i en webbsurvey. I studien har det framkommit att inga tydliga riktlinjer för hur den pedagogiska dokumentationen ska utföras eller hur barn ska göras delaktiga existerar. Detta innebär att det är ett komplext verktyg som kan syfta till att nå både kollegor, barn, föräldrar eller chefer beroende på hur arbetet utförs och vad tanken bakom arbetet är.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattning av pedagogisk dokumentation. Studiens frågeställning tar upp hur förskollärare uppfattar den pedagogiska dokumentationen samt hur förskollärare använder den pedagogiska dokumentationen för att utveckla förskolans utbildning. Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet har legat till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Den sociokulturella teorin har valts för att kunna få en förståelse för förskollärares arbete med och syn på pedagogisk dokumentation i förskolan. Resultatet visar att förskollärare uppfattar den pedagogiska dokumentationen som värdefull i arbetet mot att utveckla förskolans utbildning efter barnens behov och intressen. Det bidrar därmed till att förskollärare värdesätter barnens delaktighet vid dokumentationstillfällena. Resultatet visar även att förskollärare arbetar regelbundet med pedagogisk dokumentation trots tidsbrist och att tillräcklig kompetens inom ämnet ibland saknas.

Vårt syfte med studien är att belysa förskollärares uppfattningar gällande barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen och genom detta bidra med kunskap inom området. Studien har två frågeställningar: Vad kännetecknar enligt förskollärare deras arbete med att göra barn delaktiga i den pedagogiska dokumentationsprocessen och vilka strukturella faktorer bidrar enligt förskollärare till att begränsa respektive möjliggöra barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen. För att besvara forskningsfrågorna valde vi att använda oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den insamlade empirin analyserades sedan utifrån Knaufs (2015) delaktighetsmodell. Det empiriska materialet visar att samtliga förskollärare ser barns delaktighet som en central aspekt i förskolans verksamhet. Samtidigt visar resultatet på att barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan upplevas som komplext då förskollärare har olika uppfattningar och visioner om begreppet delaktighet. Trots att förskollärarna i studien lyfter vikten av barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan det många gånger vara svårt att tillämpa till fullo, då olika faktorer påverkar.

The purpose of a support organisation is to provide help and support around something. To provide help and support to users of software may involve guiding users how the software is supposed to work, investigate why the software may not work as intended or to fix software errors. A prerequisite for the support organisation to be able to provide this help and support is that it itself has a certain degree of understanding of the software. A good tool for understanding software is documentation. Well-written documentation is easy to understand, updated, correct and describes the software in a pedagogical way. This study aims to investigate which deficiencies in documentation complicates the work of a support organisation and in what way the work is made more difficult by these deficiencies. The study is in the form of a qualitative interview study, conducted at Novacura’s support organisation. To analyze the result, Documentation Process Maturity Model (Visconti & Cook, 1993), which defines different quality levels of documentation and criterias for achieving these levels, as well as previous research, has been used. The study identified eight different deficiencies in the documentation as well as eight consequences for these deficiencies. The study also showed that the documentation at Novacura is located between level 1 and 2 of the Documentation Process Maturity Model. / En supportorganisation har syftet att tillhandahålla hjälp och stöd kring något. Att ge hjälp och stöd till användare av mjukvara kan innebära att vägleda användaren hur mjukvaran är tänkt att fungera, undersöka varför mjukvaran inte fungerar som tänkt eller åtgärda fel i mjukvaran.  En förutsättning för att supportorganisationen ska ha möjlighet att tillhandahålla detta stöd är att den själv har en viss grad av förståelse mjukvaran. Ett bra hjälpmedel till att förstå mjukvara är dokumentation. Välskriven dokumentation är lättöverskådlig, uppdaterad, korrekt och beskriver mjukvaran på ett pedagogiskt sätt. Denna studie ämnar att undersöka vilka brister i dokumentation som försvårar arbetet i en supportorganisation samt på vilket sätt arbetet försvåras av dessa brister. Studien är i form av en kvalitativ intervjustudie, utförd på Novacuras supportorganisation. För att analysera resultatet har Documentation Process Maturity Model (Visconti & Cook, 1993), vilken definierar olika kvalitétsnivåer på dokumentation och kriterier för att uppnå dessa, samt tidigare forskning använts. Studien identifierade åtta olika brister i dokumentation och åtta påföljder av dessa brister. Den visade även på att Novacuras dokumentation befinner sig mellan nivå 1 och 2 i Documentation Process Maturity Model.

Med ett ökat antal API:er på internet ökar även behovet av anvisningar kring dessa. När användarna för API:er har olika nivåer av erfarenhet blir den nödvändiga dokumentationen och instruktionerna svårare att precisera från en utvecklares perspektiv. I detta projekt är målet att fastställa vad som utgör en bra dokumentation för ett API och tillämpa det för ett existerande API på begäran av Askås. Det befintliga materialet analyserades för att bygga en bättre förståelse för vilka API-anrop som stöttades, och skulle byggas om på ett sådant sätt att det skulle vara enkelt att implementera i Askås nya dokumentationssida. För att få klarhet kring vad som utgör bra API-dokumentation undersöktes fältstudier. Givet detta kunde arbetet utföras enligt etablerade studier tillsammans med kontinuerlig feedback från uppdragsgivaren. Resultatet är ett verktyg som kan användas för att göra API-anrop där parametrarna är förklarade på ett dynamiskt sätt som är byggt i React, uttryckt i Docusaurus, i väntan på att bli sammansatt i Askås nya dokumentationssida. / As the number of APIs on the internet increases, so does the need for guidance on how to use these. In APIs where the users have varying experience, the necessary documentation and instructions needed becomes harder to pinpoint from a developer's point of view. In this project, the objective is to conclude what constitutes a good documentation for an API and apply it to an existing API, as requested from Askås. The pre-existing material was analysed to build an understanding for which API calls were supported, and was to be re-built in such a way that it would be easily implemented in Askås' new API documentation site. To bring clarity to what constitutes good API documentation, field studies were examined. With this, the project could be executed according to the examined studies, as well as feedback from the client. The result is a tool that can be used to make API calls where the parametres are explained in a dynamic fashion - developed in React, expressed in Docusaurus, waiting to be merged into Askås new documentation site.

Studien undersöker förskolepersonals beskrivning gällande arbetet med barn i behov av särskiltstöd genom att intervjua verksam personal i olika förskolor. Många forskare använder olika begrepp för att beskriva barn i behov av särskilt stöd, vi valde att använda oss av ett nytt begrepp barn i problematiska situationer i förskolan. Begrepp valdes för att vända bort blicken från barnet som problemskapare och i stället undersöka vad i förskolan som orsakar problem. Resultatet pekar på en medvetenhet hos respondenterna gällande miljön och verksamhetens roll när det kommer till barn i problematiska situationer i förskolan. För att synliggöra hur verksamhetens miljö påverkar barn i behov av särskilt stöd är dokumentation ett återkommande verktyg. Resultatet visar dock en delad inställning till enskild dokumentation riktad mot barnet. Även om det förekommer enskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd, visar resultatet en ovilja att definiera det som dokumentation. Resultatet visar också att respondenterna aldrig talade om sin egen roll, hur den eventuellt orsakar eller förhindrar barn i problematiska situationer i förskolan. Att respondenterna inte talar om den egna rollen leder till frågan om det bara anses vara miljö som orsakar barn i problematiska situationer i förskolan och inte personalens förhållningssätt gentemot barnen?