Att dokumentera omvårdnad på ett omsorgsfullt sätt har en avgörande betydelse för omvårdnadens kvalitet, för utveckling av omvårdnad samt är en grund för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Det är sjuksköterskans skyldighet att föra en patientjournal, vilken ska innehålla observation, bedömning (omvårdnadsanamnes, status, mål), omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av patientens omvårdnad. Omvårdnadsdokumentationen ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Den bör också garantera att patientens värdighet inte i något avseende kränks. Genom att sjuksköterskans dokumentation avspeglar patientens väsen och innersta önskningar om hur denne vill bli vårdad kan man lindra patientens vårdlidande. Som stöd för omvårdnadsdokumentation används VIPS(Välbefinnande, Integritet, Prevention, Säkerhet) och standardvårdplaner.Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadsdokumentation. Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visar sig utifrån yttre- och inre faktorer. De yttre faktorerna som påverkar sjuksköterskor är att de uppfattar omvårdnadsdokumentationen dels som ett stöd, dels som en begränsning i sin arbetsmiljö. De inre faktorerna beskrivs som att sjuksköterskor ökar sitt medvetande kring omvårdnad genom sin omvårdnadsdokumentation, de känner även en otillräcklighet men får också bekräftelse i sin profession. I resultatdiskussionen tar författarna bland annat upp bristen på utbildning vad gäller omvårdnadsdokumentation och vad det kan få för konsekvenser. Man tar även upp den arbetsmiljö i vilken sjuksköterskan förväntas göra sin dokumentation och att man där ofta blir avbruten och sällan får lugn och ro för reflektion. Resultatdiskussionen avslutas med att ta upp nya aspekter kring bl.a. sjuksköterskans arbetsmiljö. Det diskuteras kring vikten av att få tid och möjlighet att reflektera över sin dokumentation och det man där skriver ned. Att dokumentationenbehöver uppvärderas och att den ökar patientsäkerheten påvisas även i resultatdiskussionen. / Program: Fristående kurs

Revision innebär att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det är revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och därmed kvalitetssäkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs därefter utav självagenomförandet (granskningen) där efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall även revisionen dokumenteras med sådan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det är viktigt att revisionsarbetet håller en hög nivå vilken i sin tur måste övervakas.Revisorsnämnden är en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkännandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet är den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras påutav dem själva utvalda riskgrupper. En utredning som visar på allvarliga brister i revisionenöverförs det till ett disciplinärende och efter prövning utdelas en disciplinär åtgärd. Sanktionernasom kan delas ut är erinran, varning med eller utan straffavgift samt upphävande av en revisorsbehörighet.Syftet med studien är att identifiera vilka brister i revisionsprocessen som Revisorsnämndenanmärker på samt att urskilja hur sambandet mellan de identifierade bristerna irevisionsprocessen och de utdelade sanktionerna ser ut. Ärendena som har legat till grund förgranskning har varit de som genom nämndens systematiska och uppsökande tillsynsverksamhetövergått till ett disciplinärende och som efter prövning tilldelats en disciplinär åtgärd.Granskningen har skett genom en utarbetad modells struktur som baserar sig pårevisionsprocessens fyra delar, planering, genomförande, rapportering och dokumentation. Engenomläsning har skett av de 129 stycken ärenden som studien totalt omfattar, varefter aktuelldata har plockats ut efter modellens valda variabler. För att kunna påvisa att samband eller inteförekommer har vi räknat fram korrelationskoefficient för varje fas och dess brister i förhållandetill sanktionen varning eller upphävande.Studiens resultat visar att Revisorsnämnden anmärker mest frekvent på bristerna jäv ochoberoende i planeringsfasen. Den vanligaste situationen då revisorn äventyrar sitt oberoende ärnär denne är vald revisor i en redovisningsbyrå vilken handhar redovisningen åt flera av revisornsövriga klienter. Den vanligaste jävsituationen är att revisorn upprättat eller biträtt, mer än vadsom tillåts enligt lag, med klientens bokföring eller upprättande av årsredovisning. Bristerna idokumentationsfasen beror till övervägande del på att revisorerna använt sig av kortfattadechecklistor, vilka inte är tillräckliga för att bedöma revisorns arbete i efterhand. Igranskningsfasen är det framförallt granskning av lager och interna kontroller/rutiner somrevisorerna får sina anmärkningar, på grund av att de inte närvarat vid inventering ellergranskning av dessa. Det enskilt mest frekvent hänvisade lagrummet har varit god revisionssed,vilken anses vara en övergripande praxis som gäller för samtliga faser av revisionsprocessen. Vifinner inget tydligt samband mellan någon enskild fas i revisionsprocessen och sanktionenupphävande, vilket indikerar att upphävande är ett resultat av brister i flera faser simultant.Starkare är sambandet mellan brister i de olika revisionsfaserna och sanktionen varning. Lägst samband mellan brist i revisionsfas och sanktion (oavsett varning eller upphävande) stårrapporteringsfasen för.

Fritidshemmet ska enligt styrdokument ägna sig åt systematiskt kvalitetsarbete för att uppnåde nationella målen, hur kvalitetsarbetet ska genomföras i praktiken är dock inte preciserat.Syftet med studien är att öka kunskapen om systematiskt kvalitetsarbete inom fritidshemmet,med utgångspunkt i grundlärare och pedagogers erfarenheter och uppfattningar av att arbetamålstyrt. Studien baseras på tre forskningsfrågor, hur personalen på fritidshemmet arbetarmed systematiskt kvalitetsarbete, vad som är fördelarna med kvalitetsarbetet och vad sombehöver förändras för att kvalitetsarbetet ska kunna utvecklas ytterligare. För att samla in datahar fyra kvalitativa intervjuer med utbildad fritidspersonal genomförts. Resultatet harbearbetats med hjälp av kodning, tematisering och summering. I resultatet synliggörsskillnader i hur det faktiska kvalitetsarbetet genomförs, rektorns betydelse och tid förgemensam planering. Analysen utmärker olika pedagogstilar som respondenterna besittersamt skillnader i hur väl medvetna respondenterna är om verksamhetens mål. Slutsatsernabelyser rektorns betydelse för kvalitetsarbetet, tid för gemensam planering och delaktighet,storlek på barngrupper samt tydlighet och struktur i arbetet.

Denna studie syftar till att belysa vårdnadshavarnas syn på dokumentation i form av bilder som produceras och exponeras inom förskolans verksamhet, såväl i den fysiska miljön och på digitala plattformar. Studien belyser även aspekter om barns integritet i dokumentation i form av bilder. Studien har utförts genom en kvalitativ enkätundersökning som har delats på sociala medier. Det teoretiska perspektiv från vilket denna studie har sin utgångspunkt är Michel Foucaults teori om makt och maktrelationer (Foucault, 2003). Det resultat som i studien presenteras som mest framträdande är att vårdnadshavare upplever att de ges möjlighet till insyn i verksamheten genom den dokumentation i form av bilder som de delges med, men att de relationella banden mellan vårdnadshavare och förskolepersonal ofta är av en svagare karaktär. Studiens slutsatsen är att barns delaktighet i dokumentationsarbetet och samverkan mellan förskolan och hemmet är av stor betydelse för alla berörda parter, och att en flexibel lyhördhet krävs från förskolepersonalens sida.

Föreliggande studie går ut på att synliggöra hur förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation, vilket syftet är samt om det finns några svårigheter med arbetet och vilka de kan vara. För att ta reda på detta har vi nyttjat en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att respondenterna anser att syftet med pedagogisk dokumentation är att synliggöra verksamheten, sitt eget arbetssätt och förhållningssätt samt barns lärprocesser. Detta görs genom att observera, filma, fota och intervjua barn för att få syn på barnens intressen för att kunna följa upp, analysera och reflektera kring hur verksamheten ska planeras vidare för att gynna barns utveckling och lärande. Respondenterna upplever att svårigheterna med pedagogisk dokumentation är att skapa förståelse och samsyn hos kollegor om vad pedagogisk dokumentation innebär, att få tiden att räcka till samt att få barnen delaktiga i processen. Trots detta upplever respondenterna i huvudsak pedagogisk dokumentation som ett fördelaktigt arbetssätt.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att tidspress är ett utbrett problem i revisionsbranschen. Detta då revisorer under tidspress har visat sig tillämpa diverse oönskade handlingar som kan ha en negativ inverkan på dokumentationen och revisionskvaliteten. Det finns även forskning som visar på att personligheten kan ha en inverkan på hur revisorn hanterar tidspressen. Detta kan således tänkas innebära att även dokumentationen hanteras olika under tidspress beroende på revisorns personlighet. Problemformulering: Vilken inverkan har en revisors personlighet på dokumentationen av en revision under tidspress? Vilken inverkan har revisorns personliga hantering av dokumentationen under tidspress i sin tur på revisionskvaliteten? Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur olika personlighetsdrag hanterar dokumentationen av en revision under tidspress för att få en bättre insikt i hur en revisors personlighet inverkar på revisionskvaliteten. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har bestått av åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med revisorer från en och samma revisionsbyrå, men på olika kontor i Sverige. Urvalet av revisorerna var ett strategiskt urval då revisorerna är valda med omsorg för att passa in i studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisorns personlighet kan ha en inverkan på dokumentationen under tidspress samt även för vilken revisionskvalitet som revisionen får. Personlighetsdraget utåtriktning inverkar under tidspress på dokumentationen, samt revisionskvaliteten, betydligt mer negativt än personlighetsdraget vänlighet. Vad det gäller personlighetsdraget noggrannhet är inverkan inte lika påtaglig negativ som för utåtriktning, men inte heller lika försiktig som för vänlighet. Dessa slutsatser är dock svåra att tillämpa då det finns tydliga indikationer på att det skiljer sig åt även inom personlighetsdragen. Vidare finns det även indikationer på att ytterligare faktorer också kan ha en inverkan, som exempelvis revisorns erfarenhet.

Syftet med examensarbetet är att belysa hur pedagoger i förskolan kan bidra till att stötta barn i behov av särskilt stöd, med fokus på funktionsvariationer. Studien bygger på datainsamling genom kvalitativa intervjuer med fyra erfarna förskollärare vid tre olika förskolor i samma kommun. Examensarbetet utgår från en sociokulturell teori, vilket i det här sammanhanget betyder att barn med funktionsvariationer liksom andra barn utvecklas och lär tillsammans med andra barn och vuxna i den miljö där de befinner sig i. I resultatet av intervjuerna framkommer att informanternas kunskaper, kompetens och erfarenheter varierar när det gäller att bemöta barn med funktionsvariationer. Det framkommer även att pedagogerna efterlyser specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd i förskolans verksamhet när det gäller bemötande av barn med funktionsvariationer. En slutsats är att studiens pedagoger i enlighet med läroplanen anser att alla barn, oavsett om de får särskilt stöd eller inte, ska ges goda förutsättningar för utveckling och lärande i förskolan. En annan slutsats är trots att förskolan ska vara för alla barn kan det i praktiken vara svårt att ibland anpassa verksamheten för alla barn. En övergripande slutsats som kan dras av den här studien är att de medverkande pedagogerna anser att kunskaperna om barn i behov av särskilt stöd/funktionsvariationer behöver stärkas bland förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan.

<p>The aim of the thesis was to explore the attitudes toward social documentation held by care personnel, as well as factors that could have an impact on the process of social documentation. The study is based on a survey encompassing 100 respondents working as care personnel at six different eldercare units at Kungsholmen in Stockholm. The data was analyzed by quantitative methods, using a statistical software package (SPSS).</p><p> </p><p>The main questions in the study are whether the respondents know how, what and why they should document, what obstacles they experience and what they would need in order to document more or better, as well as whether there are factors that influence their attitudes and knowledge regarding documentation.</p><p> </p><p>The key results show that more time is the most common need, and lack of time the most common obstacle to social documentation reported by the respondents. Furthermore, the results show that those who report that they are satisfied with their working conditions are most likely to also report that they know how and why social documentation should be conducted. These results suggest that it is urgent for organizations to create good working conditions in order to increase motivation for social documentation.</p><p> </p><p>The results are analyzed using organizational theories. Additionally, we discuss the experiences reported by the personnel from a historical perspective</p><p> </p>

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor del berott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.</p>

No description available.