Syftet med denna studie har varit att fördjupa oss i och undersöka pedagogers perspektiv på den digitala pedagogiska dokumentationen. För att undersöka detta har vi utgått från tre frågeställningar: För vem görs den digitala pedagogiska dokumentationen, hur genomförs den och varför? Har de olika digitala plattformarna olika syften och målgrupp? Hur ser pedagoger på barns inflytande och inkludering i den digitala pedagogiska dokumentationen? För att besvara dessa frågor har vi utfört semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod. Vi valde att intervjua verksamma pedagoger och IKT-pedagoger för att få en inblick i deras arbete med digital pedagogisk dokumentation. Vi lutar oss på den socialkonstruktionistiska teorin i denna studie som utgår från att kunskap och verkligheten konstrueras genom interaktion mellan människor i sociala möten. Det som framkom i vår studie var att de förutsättningar som verksamheten erbjuder är av avgörande faktor för hur pedagoger arbetar med digital pedagogisk dokumentation. Det blev även tydligt att samtliga intervjuade pedagoger såg en positiv påverkan av digitaliseringen av den pedagogiska dokumentationen. De menar att digitaliseringen har skapat fler möjligheter och underlättat det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet av studien visar att pedagoger önskar ökad tillgänglighet för barnen och möjlighet till ett mer aktiv deltagande för föräldrar i verksamheten. Till sist uppenbarades också den nya dataskyddsförordningens eventuella påverkan i arbetet med den digitala pedagogiska dokumentationen.

Med tanke på de yrkeserfarenheter vi båda besitter om dokumentation blev det i våra diskussioner om hur dokumentationsarbetet tillämpas i förskolan, synligt att vi till viss del inte delade en gemensam förståelse för innebörden av begreppet dokumentation. Dessa skiljaktigheter som synliggjordes i våra samtal med varandra, väckte en nyfikenhet för diverse tillvägagångssätt för dokumentation och sist men inte minst, syftet med dokumentationsarbetet i förskolan. Frågan om för vems skull vi förskollärare dokumenterar för, upprepade sig åtskilliga gånger. Därav valet av vad vårt gemensamma examensarbete skulle ta sikte på. Studiens intention har varit att få insyn i förskollärares erfarenhetsvärld av dokumentation. Deras kunskaper och resonemang om dokumentationsarbetet i förskolan har varit målet att få fördjupad kunskap om. I enlighet med studiens frågeställningar vill vi nå ett närmande i hur respondenterna för studien resonerar kring detta ämne. Både vad det gäller respondenternas tankemönster om dokumentationens tillvägagångssätt samt vad den ska medföra till barnen. Studiens undersökning görs utifrån fem förskollärare med varierande yrkeserfarenhet och som är verksamma på olika förskolor. Den transkriberade empirin som de enskilda intervjuerna bidragit till, har tolkats samt analyserats och blivit resultatet för studien utifrån barns perspektiv, vuxenperspektiv samt ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Vi vill även framhålla begreppet dokumentation i vårt arbete som ett samlingsnamn för dokumentation och pedagogisk dokumentation. Studien har resulterat till ett synliggörande av att samtliga förskollärare dokumenterar med syfte att fånga barns lärprocesser och hur detta sedan kan utveckla verksamheten vidare. Vi kan också i vår studie se utifrån respondenternas intervjuer, hur dokumentationsarbetet skiljer sig kring de etiska aspekterna. Utifrån det konstruktionistiska perspektivet uppmärksammades respondenternas tankemönster om hur dokumentationsarbetet bör tillämpas med hänsyn till mottagaren av dokumentationen. Resultatet visar att samtliga förskollärare är eniga om att dokumentationsarbete är något positivt för barnens vidare lärande och för reflektionen för det vidare arbetet. Resultatet synliggör även vikten av att hitta ett arbetssätt som tar bort stressen från dokumentationen. Detta för att dokumentationen ska bli ett levande inslag i verksamheten som bjuder in till socialt samspel för alla parter, barn och förskollärare. Reflektion kring ett dokumenterat material kan bland annat bli en fördel för förskollärare då de har för avsikt att förändra och utveckla sitt vardagliga arbete på förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2009). Förskollärarna använder även dokumentationerna för att synliggöra verksamheten och göra föräldrarna mer delaktiga i det vardagliga arbetet på förskolan.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ”verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (…). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter”. Forskning menar att delaktighet handlar om att barn ska kunna vara med och ta beslut, bestämma och utöva inflytande på verksamheten. Pedagogisk dokumentation handlar främst om att försöka se och förstå vad som sker i det pedagogiska arbetet på förskolan, vilket ligger till grund för att kunna utveckla förskolans verksamhet (Wehner-Godeé 2011, Krok & Lindewald 2005, Ellmin & Cederholm 2012 m.fl.). Våra frågeställningar är: Hur ser pedagoger på barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Hur ser barn på sin egen delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Metoden vi använde oss av var kvalitativ för att få svar på våra frågor. Vi intervjuade sammanlagt nio pedagoger och nio barn. Vi valde också den här metoden för att kunna ställa följdfrågor och få kompletterade och fördjupande svar. Resultatet visar att barn vill själva bestämma hur och vad som ska dokumenteras och sättas upp på väggen på förskolan. När barn och pedagoger ser bildsekvenser eller filmavsnitt tillsammans kan det utgöra bas för en diskussion mellan pedagogerna och barnen. Vi tolkade att pedagogerna var eniga om att läsplattan kunde fungera vid utvecklingssamtal eftersom den lätt kunde visa vad barnet är intresserat av men mest av allt var den en hjälp för att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Många av pedagogerna är överens om att det är en skyldighet att respektera barn som inte vill bli fotograferade.

Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare beskriver sina arbetsmetoder med pedagogisk dokumentation och deras uppfattningar kring vilka förutsättningar det skapar för barns utveckling och lärande. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistruktuerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Åtta verksamma förskollärare deltog i enskilda intervjuer. Resultatet påvisar att förskollärares olika arbetsmetoder skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande genom att barnen blir delaktiga, utvecklar sitt språk, samspelar och får sina röster hörda genom den pedagogiska dokumentationen. Det påvisas även på vilket sätt barnen blir delaktiga i lärprocesser som dokumenteras och hur de interagerar i reflektionen om det dokumenterade tillsammans med andra barn och förskollärare.

SammanfattningSyftet med vår undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn är delaktiga i de dokumentationer som vi har sett på förskolor. Vårt syfte har också varit att se hur pedagoger går tillväga vid dokumentation och på vilka sätt pedagoger använder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete.Våra frågeställningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad säger förskollärare om dokumentationer? Vad säger barn om dokumentationer? Vi har även ställt frågan på vilka sätt är barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat så mycket aktuell forskning inom detta ämne. Vi har främst använt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi, Ann-Christine Vallberg Roth och Annika Månsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollärare och barn. Vi har tittat på dokumentationer på två olika förskolor och resonerat med barnen som är dokumenterade och förskollärarna som har gjort dokumentationerna.Våra slutsatser är att barnen till viss del är delaktiga i dokumentationerna men deras delaktighet kan öka betydligt för att de ska få ett ökat inflytande. Förskollärarna använder ibland dokumentationerna till utvecklingsarbete men vi finner att även detta kan öka betydligt mer för att vidareutveckla verksamheten och öka barnens lärande. Vi har också noterat att kunskapen hos förskollärarna när det gäller pedagogiska dokumentationer kan öka och att deras medvetenhet om barns rätt till inflytande inte alltid är tydlig.

Särskilt stöd är avsett för de barn som av fysiska, psykiska eller av andra anledningar är i behov av särskilt stöd för sin utveckling, där stödet ges efter varje barns individuella behov. Särskilt stöd genomförs inte ständigt i förskolor, även om behovet påträffas. En kvalitativ förskola främjar barns utveckling samt främjar psykisk trevnad. På vilket sätt bemöter förskollärarna barns individuella behov och vilka riktlinjer har förskolor idag? I vår studie har vi fokuserat på hur förskollärare berättar om sin verksamhet och dokumentationen av särskilt stöd. Syftet var också att studera underlag för specialpedagogisk dokumentation, för att analysera vilka specialpedagogiska perspektiv som synliggörs genom dem. All empiri samlades in från sex förskollärare genom intervjuer och underlag för specialpedagogisk dokumentation. Resultatet visade att de flesta förskollärarna på ett korrekt sätt dokumenterar barns behov av stöd, och att denna dokumentation oftast betraktas som ett verktyg för att skapa en likvärdig förskola.

Univ., Diss. u.d.T.: Ethical-legal frameworks for record-keeping--Melbourne, 2002.

Syftet med studien var att utröna hur fem lärare i årskurs 1–3 resonerar om och uppfattar dokumentation av elevers talspråkliga färdigheter. Vilken form av dokumentation lärare beskriver sig använda i syfte att bedöma och följa upp elevers talspråkliga färdigheter och vilka ändamål med denna dokumentation lärare redogör för var de frågor studien syftade att besvara. Fem lärare i årskurserna 1–3 intervjuades på plats i sina respektive skolor. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades utifrån analysmetoden innehållsanalys och Åsa Hirshs (2015) fem ändamål med IUP:er. Resultatet visar att lärare använder flera olika former för att dokumentera elevers talspråkliga färdigheter. Det ändamål med dokumentationen lärarna framhäver mest frekvent är att de nyttjar den som ett informationsbärande dokument för föräldrar och elever. Alla lärare lyfter fram minst ett dokumentationsändamål som inte omfattas av Hirshs (2015) typologier vilket bidrog till att tre nya dokumentationsändamål skapades. Därtill visar det sig att skriftliga anteckningar används utifrån flest antal ändamål medan elevskapat och nedskrivet material bara används för att engagera eleverna i bedömningen av sina kunskaper och observationsscheman bara för att informera om elevens nuvarande kunskaper.

No description available.

Studiens syfte är att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och känslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation används. Data består av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-åringar på två olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och användningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak är positiva.