<p>Abstract</p><p>My aim for this study is to examine what the parent’s of the children attending pre-school</p><p>wants to be a part of, by examining the parent’s description of the performance review and</p><p>what their experience from them was. This study is based on earlier research and literature,</p><p>which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they try</p><p>to accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I then</p><p>interpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on the</p><p>parent’s description of their experience of how much influence on the work in their child's</p><p>pre-school. The interviewed parent’s have experience from six different pre-schools, two of</p><p>which are specially adapted to suit the needs of disabled children. The study comprise of preschools</p><p>that handle children who are 1 – 5 years old, since that's where most children are</p><p>today, when their parents are at work or at school. The parents want to maintain a close</p><p>relationship to their pre-school. They also want to feel that they are a part of their children’s</p><p>daily life at the pre-school. The parents said that they have a good pre-school that listens to</p><p>them, respect them and takes very good care of the children. The parents mostly wanted to be</p><p>a part of their children’s well being while they are at the pre-school.</p><p>Key words parents involvement, Involvement, pedagogic documentation and influenced by</p><p>pre-school activities.</p>

<p><strong>Introduktion:</strong> Smärta, smärtskattning samt smärtbehandling är centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmål för smärtbehandling som finns utarbetade på Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, väcktes med anledning av detta. <strong>Syfte:</strong> Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på hematologen på AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mål som undersöks är dokumentation, kunskap hos behandlande personal på avdelningen, smärtskattning samt smärtbehandling.<strong>Metod:</strong> Studien är en journal- och enkätstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation på inneliggande patienter från november 2008 har granskats under en period med fokus på smärta. Utöver journalgranskning har en enkätstudie med smärtrelaterade frågor gjorts bland läkare och sjuksköterskor på avdelningen. <strong>Resultat:</strong> Resultatet från studien påvisar en del brister i smärtskattning, i dokumentation samt kännedom av sjukhusets kvalitetsmål för smärtbehandling. Dock tror sig både sjuksköterskor och läkare att de har den kunskap som krävs för en god vård.<strong>Slutsats: </strong>Om sjukhusövergripande kvalitetsmål för smärtbehandling implementeras på rätt sätt är de till hjälp i vården. Väl utförd smärtskattning, bra dokumentation och tydlig utvärdering hjälper vårdpersonalen att få inblick i patientens smärtstatus.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> Pain, pain estimation and pain treatment is central concepts within hematology. The interest to conduct a study whether quality of Pain Medicine, which is prepared in the Academic hospital (AS) in Uppsala are followed, brought with it. <strong>Aim:</strong> The authors chose in this paper to examine whether the existing quality of Pain Medicine achieved in the Department of Hematology at AS in patients with malignant blood diseases. The targets under investigation are the documentation, knowledge of the treating staff, pain estimation and Pain Medicine.<strong>Methods:</strong> The study is a record and a survey-study with descriptive design. 30 journals documentation of indwelling patients from November 2008 have been reviewed in a period with a focus on pain. In addition to record review, a survey of pain-related issues among doctors and nurses in the department has also been done.<strong>Results:</strong> Showing some weaknesses in the painfully estimation, in documentation and knowledge of hospital quality of Pain Medicine. However, both nurses and doctors believe they have the knowledge required for good health care.<strong>Conclusion:</strong> If the hospital overall quality objectives for Pain Medicine is implemented correctly, they are helpful in care. Well done pain estimation, good documentation and clear evaluation helps the nursing staff to gain insight into the patient's pain status.</p>

<p>Sjuksköterskan är dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvårdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvårdnadsdokumentationen utifrån VIPS-modellen och ICF som tillämpbar inom omvårdnadsdomänen. Metoden som användes var litteraturstudie där sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet påvisar brister i omvårdnadsdokumentationen. Få av de granskade journalerna uppfyllde kraven enligt patientjournallagen. Enligt granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing förbättrades dokumentationen efter utbildningsinterventioner som byggde på VIPS-modellen. </p><p>Det framkom en diskrepans mellan patienters egen uppfattning av sina problem, sjuksköterskors uppfattning och vad som fanns dokumenterat i journalen. Sjuksköterskan skriver ner sina iakttagelser utan att stämma av med patienten. Studierna visade att de flesta omvårdnadsdiagnoser kunde omvandlas till International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) koder. I vissa fall ansåg sjuksköterskorna att koderna inte var tillräckligt specifika. Konklusionen är att en dokumentationsmodell eller klassifikation inte är tillräckligt för att säkerställa kvalitén i omvårdnadsdokumentationen utifrån omvårdnadsprocessen och gällande lagar. Som komplement krävs kontinuerlig journalgranskning och återkommande utbildningsinterventioner. ICF-klassifikationen anses tillämpbar inom omvårdnadsdomänen och kan främja en tvärprofessionell kommunikation. De tillkortakommanden som identifierats kan undanröjas genom att sjuksköterskor tar en aktiv roll i kommande revisioner. Om ICF skall implementeras måste det ske nationellt.</p><p>Dokumentationen bör förenklas i så stor grad som möjligt i standardiserade modeller så tid kan ägnas åt det patientnära arbetet. ICF är en strukturerad modell som kan underlätta dokumentationsarbetet.</p>

Detta examensarbete syftar till att skildra hur några textilslöjdslärare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser på sitt arbetssätt. Syftet är även att ta reda på vilka för- och nackdelar lärarnas ser med portfoliometoden, då den används i textilslöjden. Det finns väldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen består därför av en beskrivning av portfoliometoden utifrån basämnena. Examensarbetets undersökning baseras på intervjuer med fyra textilslöjdslärare. Tre av dem arbetar med portfoliometoden i år 4-6 och en av dem arbetar huvudsakligen med elever i år 3. Gemensamt för lärarna är att de alla tar bilder av elevernas slöjdalster och låter eleverna reflektera över sina arbeten. Alla lärarna använder dator som hjälpmedel vid dokumentation. Två av dem arbetar med ett datorprogram vid namn Portfolio Manager 2. Lärare och elever är positiva till portfoliometoden. Alla lärarna är dock överens om att arbetssättet medför merarbete.

Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den. Av dem som svarade var synpunkterna kring portfolio som pedagogiskt verktyg och utvärderingsinstrument uteslutande positiva. Arbetet avslutas med att jag redovisar det arbete jag och min skola har lagt ner på portfolio och hur det har fungerat i praktiken.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.

Syftet med studien var att se hur förskollärare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollärarna på de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. Förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet. Förskollärarna i studien vill även styrka sitt uppdrag för föräldrar genom att påvisa att finns styrdokument som de ska följa. Det vi också sett i resultatet är att förskollärarna alltmer vill släppa fokuset på det enskilda barnets utveckling och i stället se till vad verksamheten kan förbättra eller förändra. Förskollärarna betonar även sin egen roll i detta. Förskollärarna betonar dessutom att samarbetet mellan hemmet och förskolan är viktigt.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar. I resultatet av intervjuerna framkom att pedagogerna ser arbetet med pedagogisk dokumentation som mycket värdefullt, men tidskrävande. Pedagogerna reflekterar ofta över sitt arbete och använder ibland dokumentationerna som underlag. De upplever dock att det är svårt att använda dokumentationerna som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med barnen.

Sjuksköterskan är dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvårdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvårdnadsdokumentationen utifrån VIPS-modellen och ICF som tillämpbar inom omvårdnadsdomänen. Metoden som användes var litteraturstudie där sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet påvisar brister i omvårdnadsdokumentationen. Få av de granskade journalerna uppfyllde kraven enligt patientjournallagen. Enligt granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing förbättrades dokumentationen efter utbildningsinterventioner som byggde på VIPS-modellen. Det framkom en diskrepans mellan patienters egen uppfattning av sina problem, sjuksköterskors uppfattning och vad som fanns dokumenterat i journalen. Sjuksköterskan skriver ner sina iakttagelser utan att stämma av med patienten. Studierna visade att de flesta omvårdnadsdiagnoser kunde omvandlas till International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) koder. I vissa fall ansåg sjuksköterskorna att koderna inte var tillräckligt specifika. Konklusionen är att en dokumentationsmodell eller klassifikation inte är tillräckligt för att säkerställa kvalitén i omvårdnadsdokumentationen utifrån omvårdnadsprocessen och gällande lagar. Som komplement krävs kontinuerlig journalgranskning och återkommande utbildningsinterventioner. ICF-klassifikationen anses tillämpbar inom omvårdnadsdomänen och kan främja en tvärprofessionell kommunikation. De tillkortakommanden som identifierats kan undanröjas genom att sjuksköterskor tar en aktiv roll i kommande revisioner. Om ICF skall implementeras måste det ske nationellt. Dokumentationen bör förenklas i så stor grad som möjligt i standardiserade modeller så tid kan ägnas åt det patientnära arbetet. ICF är en strukturerad modell som kan underlätta dokumentationsarbetet.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder. En förutsättning för pedagogisk dokumentation som arbetssätt handlar om att pedagogerna måste få de förutsättningar som detta arbete kräver.