Abstract My aim for this study is to examine what the parent’s of the children attending pre-school wants to be a part of, by examining the parent’s description of the performance review and what their experience from them was. This study is based on earlier research and literature, which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they try to accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I then interpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on the parent’s description of their experience of how much influence on the work in their child's pre-school. The interviewed parent’s have experience from six different pre-schools, two of which are specially adapted to suit the needs of disabled children. The study comprise of preschools that handle children who are 1 – 5 years old, since that's where most children are today, when their parents are at work or at school. The parents want to maintain a close relationship to their pre-school. They also want to feel that they are a part of their children’s daily life at the pre-school. The parents said that they have a good pre-school that listens to them, respect them and takes very good care of the children. The parents mostly wanted to be a part of their children’s well being while they are at the pre-school. Key words parents involvement, Involvement, pedagogic documentation and influenced by pre-school activities.

Den här rapporten är ett resultat av ett examensarbete på 30 högskolepoäng, vid Linköpings Universitet. Rapporten behandlar projektmodeller som kan appliceras på projekt vars syfte är att ta fram informationsmaterial för industriverksamhet. Idén till arbetet väcktes då SSAB beställde en informationsfilm som de skulle kunna använda vid upphandling med nya leverantörer. Filmen skulle belysa hur deras produkter ska hanteras. Filmprojektet var mycket omfattande och för att kunna utföra det med ett tillfredsställande resultat krävdes det att arbetet strukturerades upp ordentligt. Ett antal projektmodeller undersöktes och då ingen var tillfredställande nog, skapades en egen modell, EUF-modellen. Modellen byggdes upp och testades sedan skarpt på filmprojektet på SSAB. Därefter kunde modellen utvärderas och förbättras på de punkter som var svaga. Resultatet blev en modell som kan användas vid framställning av informationsmaterial, där modellen anpassas efter det specifika projektet. Modellen testades dock bara för filmprojekt, vilket vinklar resultatet. Förhoppningen är detta till trots att EUF-modellen kan användas vid framtagning av alla slags informationsmaterial, såsom film, foldrar, bildspel och informationssidor på Internet. / This report is the result of a master thesis at Linköping´s University. The report deals with project models that can be applied at projects where information materials are developed. The idea to this thesis was developed when SSAB ordered an information film that was going to be used in purchases with new suppliers. The film was going to illustrate how the products of SSAB should be handled. The film project was extensive and to manage creating a film with a satisfactory result, the workflow demanded good structure. Different project models were examined, and when no model that suited this kind of project was found, an own model was created, the EUF-model. The model was developed and tested at the film project at SSAB. Afterward the model could be evaluated and improved were weakness was discovered in the model. The result was a model that can be used when manufacturing information material, where the model can be adjusted to the specific project. The model was only evaluated on a film project, which biased the result. But the expectations are that the EUF-model can be used on all modes of information materials, such as film, folders and information pages on the Internet.

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande. In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.

The aim of the thesis was to explore the attitudes toward social documentation held by care personnel, as well as factors that could have an impact on the process of social documentation. The study is based on a survey encompassing 100 respondents working as care personnel at six different eldercare units at Kungsholmen in Stockholm. The data was analyzed by quantitative methods, using a statistical software package (SPSS).   The main questions in the study are whether the respondents know how, what and why they should document, what obstacles they experience and what they would need in order to document more or better, as well as whether there are factors that influence their attitudes and knowledge regarding documentation.   The key results show that more time is the most common need, and lack of time the most common obstacle to social documentation reported by the respondents. Furthermore, the results show that those who report that they are satisfied with their working conditions are most likely to also report that they know how and why social documentation should be conducted. These results suggest that it is urgent for organizations to create good working conditions in order to increase motivation for social documentation.   The results are analyzed using organizational theories. Additionally, we discuss the experiences reported by the personnel from a historical perspective

Bakgrund: Dokumentation innebär sammanställning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. Metod: Denna allmänna litteraturstudie med mixad design baserades på ett induktivt arbetssätt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Dokumentationen är ett underlag för omvårdnadsprocessen och stimulerar samarbete och informationsöverföring. Sjuksköterskans dokumentation påverkas av teknisk och språklig kunskap samt förståelse av planerade och utförda omvårdnadsåtgärder. Brister framkom också med att allt inte dokumenterades och detta innebar att viktig information kunde gå förlorad. Diskussion: Det är svårt att se legitima orsaker till bristande dokumentation. Kunskaper som krävs är inte svåra att införskaffa och tidsbrist är inte en godtagbar anledning till bristande dokumentation. Det som utförts eller planeras att utföras, av en sjuksköterska måste ofrånkomligen dokumenteras. Det ena blir inte komplett utan det andra. Synen på ändamålet med omvårdnadsdokumentationen och kunskap om teorierna bakom omvårdnadsbegreppen är det som styr hur bra dokumentationen blir. Slutsats: Omvårdnadsdokumentationen måste utvecklas och förbättras. Sjuksköterskor måste våga kritisera andras och diskutera sin egen dokumentation.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förälder och skola. Resultaten baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer från rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hänsyn till elevens ålder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsättas för att stärka lärarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationsspråk, kunskaper i formativ bedömning samt färdigheter i att konkretisera mål att sträva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvärdering krävs kontinuerliga utvärderingar av verksamheten för att de rätta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras. Likaså är det viktigt att ge föräldrarna kompetens och delaktighet.

No description available.

Vårt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom äldreomsorgen i två olika kommuner. Avgränsningen vi valt är ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde när vi påbörjade vår undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlägset det andra vad gällde dokumentation. Tittat närmare har vi gjort på olika riktlinjer och arbetssätt de använder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick även att ta reda på om personal och chefer har samma syn på dokumentation, om de anser det vara svårt eller lätt att skilja på SoL- (Socialtjänstlager) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att använda sig av dokumentation som arbetssätt. Huruvida för- eller nackdelarna får konsekvenser för de boende och den omsorg de går. De intervjuer samt den enkätundersökning vi gjort har visat oss att de två boenden vi undersökt var mer nära varandra i rutiner och arbetssätt runt dokumentation än vi trodde när vi påbörjade undersökningen. Personalen såväl som de två enhetscheferna hade väldigt likartade upplevelser och tankar runt för- och nackdelar med dokumentation. De lagar som verksamhetens dokumentation grundar sig på är bland annat SoL, HSL och Sekretesslagen. När det handlar om dokumentation är det viktigt att kommunikationen är tillfredställande personalen emellan. För att åstadkomma detta är det elementärt att begreppen information, meddelande och förståelse fungerar tillsammans och bildar en enhet.

Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen. För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation? Metod En metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år. Resultat Samtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt. Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand. Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare

I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport. Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar. Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tre pedagoger. Samtliga var verksamma på den utvalda Reggio Emilia inspirerade förskolan. Pedagogernas yrkeserfarenhet varierade mellan tre till trettio år. Studiens resultat visar att pedagogens arbete med pedagogisk dokumentation fångar barns lärandesituationer. Genom att pedagogen antecknar, fotograferar eller videofilmar i verksamheten kan pedagogerna få förståelse för förskolebarnen. Pedagogerna själva kan också få ökad insikt kring det de inte ser dvs. både barns och pedagogers handlande, tänkande och lärande. Utifrån dokumentationen reflekterar pedagogerna tillsammans för att få förståelse hur barn upplever och förstår saker och ting. Genom reflektion och efterarbete kring pedagogisk dokumentation får pedagogerna dessutom en ny syn på barn och barnens väg till kunskap. Vad gäller dilemman och svårigheter med pedagogisk dokumentation framhåller pedagogerna att tiden är ett problem. Det tar tid att lära sig att arbeta med dokumentation och det tar tid att observera, dokumentera samt reflektera. Ytterligare ett dilemma kan vara att pedagogerna bedömer barnen i en dokumentation. Pedagogerna anser dock att bedömningsrisken är liten eftersom de är medvetna om detta. Resultatet visar på likheter med den litteraturredovisning som gjorts. En slutsats i undersökningen är att detta examensarbete visar på vilken betydelse den pedagogiska dokumentationen kan ha för att synliggöra barns lärande och pedagogers förhållningssätt. Vidare kan pedagogisk dokumentation leda till ständig utveckling och förändring av i detta fall förskolan.