The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of children´s learning and development. Pedagogues respond to children´s questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process. / Examensarbetets syfte är att få en djupare förståelse hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation, samt vilken betydelse reflektionen har i det pedagogiska arbetet med barnen. Undersökningen har genomförts på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studien byggs på en kvalitativ studie med semistrukturerade interjuver med öppna frågor, där sex pedagoger delgett hur de ser på pedagogisk dokumentation. Studien är sett utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna sätter stor vikt på reflektion som ett arbetsverktyg i dokumentationsarbetet. Pedagogerna svarar på barnens frågor med en frågeställning, för att utmana barnen till att utveckla egna hypoteser för problemlösning.

Dokumentavimas - duomenų apie paveldo objektą pagrindimas dokumentais, siekiant juridiškai įteisinti objekto apsaugą, išryškinti vertes ir pateikti apsaugos siūlymus. Dokumentavimo, apskaitos ir tuo pačiu paveldo apsaugos pirminis žingsnis yra inventorizavimas – išsamus ir sisteminis duomenų apie paveldo objektą kaupimas, neteikiant vertinimo. Šio darbo tikslas – atskleisti ir įvertinti šių dienų Lietuvos nekilnojamojo kultūros paveldo dokumentavimo, o pirmiausia – inventorizavimo, metodus bei vykdymą, remiantis kitų šalių (Italijos, Lenkijos, Japonijos) praktika. Pasirinktos šalys – Italija, Lenkija, Japonija – yra skirtinguose regionuose, turi skirtingą istorinę patirtį, skirtingas kultūras, tuo pačiu skiriasi ir dokumentacijos, bei apskritai paveldosaugos sampratos. Visgi, jos visos turi metodų ir dokumentavimo principų panašumų, kuriuos galbūt derėtų pritaikyti ir Lietuvoje: Nustatyti taisyklingas inventorizavimo ir dokumentavimo definicijas bei jų vartojimą. Pradėti de facto rengti inventorizavimą, kaip būtiną ir pirminį paveldo apsaugos žingsnį. Paveldo objektų identifikavimo, inventorizavimo ir monitoringo vykdymą pavesti teritoriniams padaliniams. Kultūros paveldo centras, kuruojamas KPD Apskaitos skyriaus, galėtų ir toliau vykdyti dokumentaciją. Perimti teritorinio dokumentavimo idėją – teritorinis padalinys renką informaciją apie visą (tiek materialų, tiek ne, tiek kilnojamąjį, tiek ir nekilnojamąjį ir t.t.) ir tik vėliau išskirti objektus, kuriems reikalinga... [toliau žr. visą tekstą] / Documentation is a process which validates information about an object of heritage using documentary evidence in order to announce its protection de jure, to highlight the values and give recommendations on conservation. The first step of documentation, account same as heritage protection is inventorization which defines a process of systemic and thorough accumulation of information about particular object without giving evaluation. The aim of this work is to display and evaluate the administration and methods of documentation and uppermost – inventory in Lithuania on the authority of Italian, Polish and Japanese practice. These countries not only differ in their geographical position, historical experience and cultural context but also obvious differences are noticeable in documentation and even conception of conservation. However, there are similarities between some effective methods and principles of documentation to be adapted and used in Lithuanian system. We should: set the correct definitions of inventorization and documentation and their usage start the process of inventorization de facto as the first and foremost action of heritage protection. assign identification, inventorization and monitoring of objects of heritage importance to territorial departments. The Centre of Cultural Heritage should pursue the policy of documentation under the supervision of Account unit of Department of Cultural Heritage. adapt the idea of territorial documentation: territorial... [to full text]

Study: Degree project in teacher education, Advanced Level 15p University of Skövde   Title: Using a blog as a tool for pedagogical documentation in interaction between two preschool teachers and parents.   Pages: 39   Authors: Beatrice Johansson and Ellinor Pettersson   Tutor: Urban Carlén   Date: HT 2013   Keywords: Pedagogical documentation, interaction, blog, communication.   The purpose of this study is to examine preschool teachers’ use of blogging as a tool for pedagogical documentation and the parents’ participation in the blog. The study examines the interaction between the preschool and the children’s homes as well as if the use of a blog contributes to a greater insight for parents in the pedagogical activities.In the latest curriculum, there have been a point of monitoring, evaluation and development, which seems to be a goal in the curriculum that creates uncertainty among the profession, how to configure them. Therefore, we felt that pedagogical documentation would be interesting to investigate. To examine documentation from a current perspective arose blog as a tool.   The study is qualitative and interviews were conducted, as well as snippets of preschool blogs. Two preschool teachers and eight parents were interviewed at two separate municipal preschools in a municipality in Skaraborg. Both preschools conduct their own blogs.   The result showed that a blog is a tool that contributes the parents a greater insight into the preschools pedagogical activities. The blog can be a tool for the preschool teachers to follow, document, evaluate and evolve their pedagogical operation. The results also showed that both the teachers and the parents felt that the blog contributed to more verbal communication about what is happening in the preschool.   In the discussion, the study's methods are discussed and how interview as a method has affected the result of the study. We also debate the study's credibility and how analyzing the interview has provided a greater understanding of the blog as a tool. Then the results are discussed in parity to the literature of the study and our own reflections and expreriences. We also discuss how the use of blogs can be integrated in the preschools approaches and contribute to make parents more involved in the pedagogical activites.

Abstract Det systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts. Studien visar att lärarna arbetar hårt med att få de yttre förutsättningarna att fungera, så att det blir möjligt att sitta tillsammans som arbetslag och reflektera, utvärdera och analysera och på så sätt utveckla sin verksamhet. Resultatet visar också på att kvalitet för lärare i förskolan innebär i första hand, trygghet för barnen, att stärka barns självkänsla, men också att kunna utmana barnen i sitt tänkande, så att lärande sker. Engagemanget på förskolorna i studien är stort när det gäller att förbättra verksamheten och att anpassa sin yrkesroll. Föräldrarna är en mycket viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet, säger lärarna. I den utvalda kommunen används s.k. uppdragspedagoger för att stötta förskolorna i sitt kvalitetsarbete. Uppdragspedagogerna anses, av de intervjuade lärarna, som ett mycket viktigt stöd i arbetet. Studien visar hur små förskolor kan få till ett systematiskt kvalitetsarbete trots svårigheter i de yttre förutsättningarna. Nyckelord: Systematiskt kvalitetsarbete, förskola, kvalitet, pedagogisk dokumentation, yrkesroll, organisation.

No description available.

The main objective of this study was to find out what pedagogical documentation does and to get knowledge of what you may need to consider in order starting a process of change with a focus on pedagogical documentation. To get answers to my questions, the study is based on pedagogical theories from scientists and interviews with three preschool teachers who have different experience on documentation. My main questions were: What characterizes a pedagogical documentation? What tools / materials do I need to do a pedagogical documentation? What is important to consider when starting the process of change with pedagogical documentation? The result shows that pedagogical documentation is an approach that is based on that one is curious, interested, observant, listens, talking and researching with children and colleagues. You give the kids great participation which you can then pick up the children's learning processes and reveals that the business and the children develop according to curriculum objectives. Prior to this change you need to have an organization that ensures time for reflection with colleagues is for the work to develop further, and thereby become a pedagogical documentation. Each educator must demonstrate a shared interest and responsibility in which all knowledge is of value.

The aim of this two year master thesis is to study the knowledge production within the field of Textile Studies at Uppsala University, with special focus on the use of artifact documentation as a research method. With domain analysis as a theoretical framework, ontological and epistemological assumptions as well as historical and social aspects are studied in relation to the research process. Qualitative research methods are used, including interviews, observations and text analysis. In the analysis of the knowledge processes in the field, perspectives on tacit knowledge and the concept of documents, are used as a theoretical basis.   In the field of Textile Studies, the artifacts are used as one of the main objects of study, along with archival and pictorial sources. The main epistemological assumptions are that artifact analysis is dependent on a knowledge base, where technical handicraft skills, contextual knowledge and practical experience of object observation are the most important qualifications. The research process reflects these assumptions, where observation and documentation are used as methods of gaining knowledge.

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad. Steg 2, där barnen väljer ut fem till sex fotografier var av de fotografier det tog i steg 1. Slutligen ett steg 3, där två förskollärare blir intervjuade tillsammans.Resultatet i steg 1 visar att arbetet med pedagogisk dokumentation genom att använda iPad-fotografering skilde sig mellan 3-åringarna och 5-åringarna. Analysen visar att 5-åringarna var mer vana att använda iPad och den åldersgruppen tog ett varierat urval av fotografier. 3-åringarna var till en början försiktiga när det gällde användningen av iPad och urvalet blev många fotografier men inte varierat. Resultatet i steg 2 visar på att barnen valde ut sina fem fotografier med stor variation och på hela bildskapandeprocessen. Barnen valde fotografier på sin egen bildskapandeprocess. Resultatet i steg 3 visar att förskollärarna kan använda barnens fotografier i förskolans verksamhet som ett led i deras kommunicerande. Förskollärarna menar även att fotografierna kan användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. Barnen tog fotografier som förskolan eftersträvar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen. Miljöerna innehöll mycket dokumentation och ”rum i rummen”. Rummen hade även mycket speglar och material med syfte att stimulera barnens olika sinnen. Slutsatserna utifrån resultatet visar att miljöerna på de observerade förskolorna var designade utefter barnens intressen samt att barnen ges delaktighet och inflytande genom pedagogisk dokumentation som presenteras i miljön. Miljöerna signalerar en öppenhet som i sin tur skapar gemenskap och delaktighet. Materialet och materialets tillgänglighet ger barnen delaktighet och inflytande genom att de ges rätt till allt material. De hinder som synliggjordes var att förskolans personal kanske inte alltid designat miljön efter barnens egentliga intentioner, miljön var designad efter förskolans personals tanke kring barnens intentioner.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej. Resultatet visar även att tiden upplevs vara en kritisk aspekt i förskoleverksamheter. Pedagogisk dokumentation upplevs antingen vara tidskrävande eller underlättande i verksamheten. En etisk aspekt som lyfts fram är om personalen bör fråga barnen om de vill medverka i dokumentationen eller ej. Med denna studie vill vi ge en fördjupad kunskap om vad det finns för olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation.