Syftet i studien är att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring individuell bedömning i förskolan och hur förskollärarna beskriver den individuella dokumentationen som görs i förskolan i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Forskningsfrågor i studien är: Vilka uppfattningar har förskollärarna kring individuella bedömningar i det pedagogiska utvecklingsarbetet i förskolan? Hur dokumenteras individuella bedömningar i förskolan av förskollärare enligt förskollärarnas egna erfarenheter? Studien är genomförd genom fokusgruppssamtal med förskollärare och genom fokusgruppssamtalen har vi fått vår empiri. Genom analys av empirin framkom fem teman: Bedömning i förskolan, observation i förskolan, dokumentation i förskolan, individuell kartläggning av barn i förskolan och utvecklingssamtal i förskolan. Inom dessa teman visar resultatet i studien att individuell bedömning förekommer dagligen i förskolan och vidare visar resultatet att bedömning sker i den individuella dokumentationen.

Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskollärare möjliggör för barns delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolans kontext. Insamlingen av empirin genomfördes genom kvalitativa fokusgruppsdiskussioner med legitimerade förskollärare. De analysbegrepp som använts i undersökningen av resultatet är barns perspektiv och barnperspektiv. Studiens resultat visar att, beroende på vilket syfte och förhållningssätt vuxna har till arbetet med pedagogisk dokumentation, avspeglas det i vilken utsträckning barns delaktighet och inflytande möjliggörs i dokumentationsprocessen. Vi kan av resultatet, dra slutsatsen att förskollärarna i studien har en positiv inställning till det pedagogiska dokumentationsarbetet. Förskollärarna visar även att det är betydelsefullt att tillvarata barns tankar för att dels kunna synliggöra barns perspektiv i praktiken men också för att skapa förutsättningar, som förbättrar barns tillvaro i förskolan. Sammanfattningsvis kan vi även dra slutsatsen att det är viktigt att utgå från det barn uttrycker som meningsfullt för att lättare skapa delaktighet och inflytande i det pedagogiska dokumentationsarbetet.

Background: Previous studies have shown that pressure ulcers are common in hospitalized patients. These wounds give rise to suffering and lower quality of life in the affected patients. Objective: To identify the shortcomings in documentation and risk assessment. Method: The study was descriptive-explorative. A journal review was made on records documented during October, November and December 2017. Data was collected in an excel document and was described descriptively. Results: Of the 50 journals that were included, three (6%) pressure ulcers were on entry. Less than half of the records (46%) had notes that actions planned against pressure ulcers were begun or implemented. None of the 42 journals with measures documented had evaluation of set goals and actions. 37 (74%) had a risk assessment made with Norton. 42 records (84%) had preventions and eight (16%) had none at all. 32 (64%) had both preventions and a full Norton assessment. Three records (6%) lacked both preventions and Norton assessment. In four (6%) of the records, pressure ulcers encountered during the care period. One of these records had a Norton assessment. All of these had preventions planned. Conclusion: There is a lack of whether or not actions taken at risk of pressure ulcers are implemented. It is unclear whether or not initiated measures have been initiated. Most often, a complete risk assessment is also lacking as a basis for being able to insert relevant measures and see the importance of their implementation. There is an increased need of education regarding documentation of pressure ulcer. Keywords: pressure ulcer, risk, prevention & control, nursing records, documentation

Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för att kunna synliggöra och utveckla barns lärandeprocesser och används dagligen i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar på problematiken gällande barns integritet i arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger kan uppfatta barns integritet i förhållande till sitt uppdrag att arbeta med pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi använt oss av brevmetoden, där sju pedagoger medverkat. Studien visar att barns integritet i förhållande till den pedagogiska dokumentationen kan ses av pedagoger som både en möjlighet att värna och stärka barns integritet, samtidigt som det kan ses som ett dilemma då rätten att bli synliggjord kan kollidera med barns makt att säga nej. Vi har genom vår kvalitativa undersökning kommit fram till olika uppfattningar som pedagoger uttryckt gällande barns integritet i den pedagogiska dokumentationen, där tre kategorier framkommit. Dessa tre kategorier är rätten till sin egen kropp, makten att säga nej samt att bli någon. Resultatet visar att barns integritet handlar om de mänskliga rättigheterna där rätten att bestämma över sin egen kropp är framkommande bland pedagogernas tankar. För att barns integritet ska kunna värnas anges barns inflytande och delaktighet som en viktig aspekt, där makten att säga nej är utmärkande. Att synliggöra barns integritet kan enligt vår studie ses av pedagoger som en rättighet och en möjlighet att stärka och utmana barns integritet samtidigt som det anges vara ett sätt för att “bli någon”. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Ökad kvalitet har blivit ett ledord i strävan efter skolutveckling. För att höja skolväsendets kvalitet utgav Skolverket "Allmänna råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet". Skolverket menar att skolor måste sträva efter en högre måluppfyllelse för att uppnå kvalitet, en måluppfyllelse som utgår ifrån 950 nationella mål sammanlagt. Samtidigt visar aktuella undersökningar att den omfattande målstyrningen har resulterat i ett försvagande av lärarprofessionen vilket har haft negativa konsekvenser i skolverksamhetens kvalitet och elevresultat. Mot bakgrund av detta var studiens syfte att problematisera kvalitetsdiskursen och kritiskt analysera det systematiska kvalitetsarbetet i skolväsendet som är en viktig del i målstyrningens genomförande. Detta gjordes utifrån kvalitetsarbetets styr-dokument med utgångspunkt i vad argumenten för kvalitetsarbetet var, hur kvalitet definierades och vad dokumentation har för betydelse för kvalitetsarbetet. Då syftet med studien var att problematisera och kritiskt granska målstyrningen analyserades studiens frågeställningar med en kritisk diskursanalys. Resultatet visade att argumenten för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet huvudsakligen var för att skolor skulle uppfylla de nationella målen. Måluppfyllelse menar Skolverket bidrar till en likvärdig skola för samtliga elever. Kvalitet definierades även utifrån hur väl skolverksamheten uppnår måluppfyllelse, desto högre måluppfyllelse desto bättre kvalitet. Dokumentationens betydelse för kvalitetsarbetet var att det säkerställer att skolverksamheten arbetar utifrån de nationella målen och strävar efter måluppfyllelse. Följaktligen var studiens tre frågeställningar interrelaterade med utgångspunkt i måluppfyllelse. Målstyrningen, som det systematiska kvalitetsarbetet är en del av, blir följaktligen ett medel för staten att styra och kontrollera skolväsendet.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.

The aim of this thesis was to project two versions of a five-kilometer-long cycle road between Folmava and Horšovský Týn. These roads have been delimited between the village Dolní Folmava and the holiday resort Babylon. The version 1 has been selected for a detailed elaboration. The cycle road has been projected along the existing field and forest lanes and tertiary roads in order to avoid aimless cutting down of trees and large construction works. In this project, I have mainly drawn on the technical conditions TP 179 {--} Projecting Communications for Cyclists and Other Relative Instructions. In the course and height solutions I have proceeded so as to make the route overlap as much as possible the course of the existing communications. I have left the width layout untouched; however, I have revised the construction layout because of the security and fluidity of cycling. In order to prepare an adecuate coverage, the company LesoPol´s technology with the usage of the blend Glorit has been selected for possessing a wide range of advantages in comparison with current technologies. On the basis of these facts, I have elaborated the project documentation for the declaration of ground communication construction. Picnick and stop points were suggestes along the route as well as traffic signs and possible connections to an existing cycle and foot paths. Moreover, current cycle traffic situation was analysed, including mapping of the targets and resources of the cycle traffic in the region. I have also evaluated the utility of individual technical objects {--} such as culverts and bridges {--} and have pointed out to the need of restoration of some. I have drawn on the national and regional cycling tourism conceptions while elaborating this thesis.

Det saknas ofta ingående kunskap om vad som behöver dokumenteras inom nätverk och dess arkitektur. Vad bör dokumenteras? Hur bör man dokumentera det och hur bör man hantera den färdiga dokumentationen? Detta är de frågor som vi med detta arbete vill ge svar på. Vi har genom en kvalitativ fallstudie och deduktivt arbete kommit fram till en lösning som förenklar arbetet med dokumentering av servrar, nätobjekt och nätverksinfrastruktur. Denna lösning innefattar egenutvecklade mallar i Microsoft Word, en lösning för dokumenthantering i Windows SharePoint Services och ett verktyg för automatisk insamling av systeminformation.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas från programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan använda för att förstå hur programkoden ska användas. Kontrakt i kod fungerar både som ett sätt att hitta fel och som dokumentation så om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvändbar för andra. I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förståelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvärdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett användbart verktyg som underlättar återanvändning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och är därför inte praktiskt användbar.

Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur utvalda pedagoger vid två förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation samt vilka synpunkter de har gällande verktyget. Studien har visat att pedagoger har en relativt likvärdig uppfattning om syftet med pedagogisk dokumentation men samtidigt visar sig en variation i hur denna används i det pedagogiska arbetet. Tid för dokumentationsutövande har uppmärksammats vara pedagogers största dilemma. Pedagogerna uttrycker att tiden de inte är i barngrupp är mycket begränsad. En möjlighet som vi ser är därför att utföra dokumentationen när man arbetar tillsammans med barnen. En slutsats vi drar är att barns delaktighet är betydelsefullt, och därmed något vi bör främja, för att få till ett så bra arbete med pedagogisk dokumentation som möjligt.