SAMMANFATTNING Annika Ståhl & Jenny Linell ATT FÖLJA OCH DOKUMENTERA VARJE BARNS FÖRÄNDRADE KUNNANDE I FÖRSKOLAN. En intervjustudie där förskollärare beskriver det systematiska och kontinuerliga dokumentationsarbetet med fokus på varje barns förändrade kunnande. Antal sidor:29 Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare som arbetar med systematisk dokumentation i sin verksamhet beskriver organisationen och dokumentationsarbetet med fokus på varje barns förändrade kunnande. Frågeställningarna är följande: •Hur beskriver förskollärarna begreppet förändrat kunnande? •Hur beskriver förskollärarna att det organiseras för en systematisk och kontinuerlig dokumentation av varje barns förändrade kunnande? •Hur beskriver förskollärarna att de följer och dokumenterar varje barns förändrade kunnande? För att få svar på dessa frågor genomförde vi fem intervjuer med legitimerade förskollärare. Förskollärarna i studien tolkar begreppet förändrat kunnande som att se en förändring i barnens kunskaper över tid. De anser att det inte finns tillräckligt goda förutsättningar för att kunna följa och dokumentera varje barns förändrade kunnande på ett tillfredställande sätt. Tid lyfts fram som en bristvara. Vi kan se att det är oerhört viktigt att smalna av och hitta en samsyn och struktur över hur uppdraget ska genomföras så att det blir genomförbart. I dokumentationsarbetet används mallar på grupp-och individnivå för att följa projekt eller teman och för att säkerställa att varje barns förändrade kunnande följs. Bedömning är en viktig del för att kunna se det förändrade kunnandet även om flera av respondenterna anser det vara ett laddat begrepp. I förskolan görs det många olika sorters dokumentationer och syftena är många. I första hand är det för barnens och verksamhetens skull, men syftet upplevs även vara kontrollerande, att förskollärarna ska bevisa att de gör det de ska.

Projekt används i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer så att slutmålet kan uppnås. En projektmodell har flera faser, där varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar. Arbetets syfte är att illustrera, genom en jämförelse, hur tre olika projektmodeller är konstruerade. Jämförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna är uppbyggda i förhållande till varandra. Det har utförts en kontroll av ifall modellerna kan komplettera varandra samt om viss dokumentation, milstolpar och andra projektsteg enbart förekommer i vissa modeller. En litteraturstudie genomfördes där en metamodell skapades för att kunna jämföra de olika projektmodellerna. Projektmodellerna jämfördes med avseende på fasernas innehåll. Utifrån analysen av den utförda litteraturstudie har det konstaterats att det finns dokumentation och milstolpar som är gemensamma i de olika projektmodellerna. Det har även framkommit att viss dokumentation och milstolpar endast förekommer i vissa modeller.

Designmönster har under senare år blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp inom objektorienterad systemutveckling. Designmönster har nämligen visat sig kunna höja abstraktionsnivån vid designbeslut, vilket dels leder till en effektivisering av denna process, men även minskar risken att fel begås då de döljer viss komplexitet. Designmönster har främst setts som ett sätt att återanvända gamla designlösningar, som har visat sig vara bra i vissa återkommande problemsituationer. En positiv effekt av att dessa används har också varit att ett gemensamt språk i termer av designmönster har skapats. I detta projekt har dock designmönster studerats utifrån aspekten att använda dessa för att förbättra dokumentationen av objektorienterade programvarusystem. Enligt teorier i litteraturen kan designmönster nämligen användas som hjälp vid dokumentering av programvarusystem. Syftet är då att öka förståelsen av systemets arkitektur, vilket skulle underlätta framtida förändringar av detta system. Genom resultatet av ett experiment som har genomförts på ett existerande objektorienterat programvarusystem, har projektet visat sig stödja dessa teorier. Dessutom har det visats att processen med att härleda designmönster ur ett existerande system även kan leda till förbättringsförslag i arkitekturen.

Det övergripande syftet med vår studie har varit att beskriva hur fyra lärare i årskurs 1–3 arbetar med läsförståelse i undervisningen och hur de bedömer elevers kunskaper i området läsförståelse. För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp av tidigare forskning och litteratur för att skapa en bakgrund om läsförståelse och om bedömning inom området. I denna kvalitativa studie har vi samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som är verksamma i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att samtliga lärare som deltagit har lyft samtalets betydelse i arbetet med läsförståelse och för att kunna bedöma elevers kunskaper inom området. Samtalet är centralt eftersom läsförståelse är något som sker i elevers huvud – för att få en inblick i hur elever tänker behöver deras tankar synliggöras. Detta var även något som vi drog som slutsats i vår studie, nämligen samtalet och dess betydelse för elevers lärande.

Inledning Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med dokumentation, utvärdering och uppföljning av utomhuspedagogik. Den handlar även om hur utomhuspedagogiska aktiviteter kan kopplas samman med teori och praktik i förskolans verksamhet. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av arbetet med utomhuspedagogik i förskoleverksamheten. Metod I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades sju respondenter varav en av dessa var en pilotintervju. Resultat Studien visar olika arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att inkludera dokumentation, utvärdering och uppföljning i utomhuspedagogiska aktiviteter. Det framkom även olika förhållningssätt som förskollärarna har i utomhuspedagogiken där de kan vara medsökande och tillföra egna kunskaper i aktiviteter som kan utveckla barnen. Planering och utvärdering av utomhusverksamheten utgör enligt förskollärarna en grund för att utvärdera barns inflytande genom att se vart barnen befinner sig och gå vidare därifrån. Planeringen är även en viktig del i att se hur verksamheten har formats efter målen och för att utvärdera vilken riktning utomhusverksamheten har tagit. Det kollegiala samtalet framträder som en möjlighet till att utbyta erfarenheter mellan varandra och därigenom skapa lärande för förskollärarna. Lotusdiagram lyfts som ett verktyg vilket kan skapa möjlighet till utvärdering genom att förskollärarna med stöd av den kan synliggöra vilka mål som inkluderats tillsammans med barnen och i utomhusverksamheten. Uppföljning med diagrammet kan göras efter en viss tid då förskollärarna ser hur arbetet med något har varit och hur detta sedan kan utvecklas.

Post betyder efter. I konstens historia har flera ismer fått en efterföljare med prefixet post. Impressionismen fick postimpressionismen, modernismen fick postmodernismen. Det har ofta betecknat slutet för en epok. Idag talas det, inte ofta men ibland, om postgraffiti. Ett av den här uppsatsens syften är att ta reda på vad det begreppet betyder och vilken funktion det fyller idag.Uppsatsen handlar också om graffitins beröringspunkter med performancekonsten och dokumentationens betydelse för graffitikulturen. Graffitins flyktighet har länge intresserat mig. Efter att ett verk uppförts tvättas det ofta bort, kvar finns kanske bara några foton eller någon film. Gatans konst pryder oftast sina ytor bara tillfälligt, men kan leva vidare genom dokumentationen. Det samma gäller för den flyktiga performancekonsten som kanske oftast upplevs i andra hand, genom dokumentationen. På senare tid har forskare lyft frågan om graffiti egentligen är mer än påförandet av färg på en yta. Kanske har den fysiska handlingen lika stor betydelse som den färdiga bilden.Den här studien bygger på fyra intervjuer med konstnärer som har bakgrund i graffitikulturen och erfarenhet av att arbeta med performancekonst. De svarar på hur de ser på sin konstnärliga verksamhet idag och på hur och varför de dokumenterar sitt arbete.Konstnärerna får också frågan om vad postgraffiti är. Det är inte en helt lätt fråga. Postgraffiti kan ses som en synonym till den mycket vida beteckningen gatukonst, men också ett överskridande av den signaturbaserade graffitins gränser. Postgraffiti kan även ses som det stadium vilket graffitimålaren inträder i efter 20-årsåldern, då avståndet ökar till det illegala målandet och kommersialism och modernism eller postmodernism får större inflytande. Studien visar att tre av fyra informanter aldrig kommit i kontakt med begreppet postgraffiti. Därför kan termen tyckas problematisk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program talar om pedagogisk dokumentation, bedömning och betyg. Studien bygger på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i teoretiska ämnen på gymnasiesärskolans nationella program. Resultatet är indelat tre kategorier, Pedagogisk dokumentation av lärande, Lärarnas metoder för bedömning och Bekymret med betygsättning på gymnasiesärskolan. Studien visar att lärarna använder sig av flera metoder för pedagogisk dokumentation. De delar in pedagogisk dokumentation i två delar, där den ena är den vardagliga dokumentationen som sker löpande och den andra delen är den formella, där till dokumentation inför utvecklingssamtal och betygsättning ingår. Bedömning görs på två sätt, formativ bedömning och summativ bedömning. Den formativa bedömningen görs i undervisningen och syftar till att eleven ska komma framåt i sitt lärande. Den summativa bedömningen görs främst i slutet av terminerna och vid betygsättning. Lärarna i studien beskriver att betyg och betygsättning är bekymmersamt då betygen inte har någon formell betydelse för eleverna på gymnasiesärskolan och att eleverna kan ha svårt att förstå kunskapskrav och betyg.

No description available.

Dokumentation av IT-system har enligt tidigare studier ofta brister i form av att den exempelvis inte uppdateras, den kan vara ofullständig och otydlig eller vara på fel nivå för de intressenter som finns. Continuous delivery (CD) är ett sätt att hantera leverans av mjukvara vilket är baserat på kontinuerlig integration av ny och uppdaterad kod till en gemensam kodbas där automatiska tester körs så snart koden är integrerad. Dess förespråkare menar att det leder till bättre mjukvara som kan levereras snabbare och med mindre fel. Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationer kan arbeta med dokumentation när de hanterar leveranser med CD. Studien är en explorativ och kvalitativ designstudie för att ta fram en artefakt i form av riktlinjer för att företa dokumentationen. Den artefakt som tagits fram har utvärderats i workshops av systemutvecklare från den medverkande organisationen. Studiens slutsatser är att det går att arbeta med dokumentation av IT-system på ett sätt som arbetar bort de problem som finns samt att leverera mjukvara med CD inte nödvändigtvis påverkar dokumentationen så mycket.

Det här är ett utvecklingsinriktat examensarbete som handlar om skapandet av en ny planeringsmall. Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa och utveckla en planeringsmall som är anpassad för fritidshemmet och dess verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av pragmatismen och John Deweys tankar om kunskap och lärande. Metoden som används är aktionsforskningsspiralen där principen är planera, agera, observera och reflektera. Planeringsmallen utvecklades i ett nära samarbete med sex fritidshemslärare. Under utvecklingsarbetet användes enkäter och intervjuer för att samla in information från deltagarna. Resultatet blev en digital planeringsmall för fritidshem som används via Google drive. Deltagarna uppfattade den nya digitala planeringsmallen som lättillgänglig, tydlig och relevant. Utifrån observationer av aktionerna blev en förändring synlig hos deltagarna då de började planera sina aktiviteter med den nya planeringsmallen. Deltagarna fick en större förståelse kring hur planering kan stärka yrkesrollen genom att de kan motivera sina aktiviteter.