Stuttgart, FH, Diplomarb., 2002.

Syftet med studien är att få en uppfattning om förskolepedagogers tankar angående genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete. Frågeställningarna berör barns delaktighet samt vilka utmaningar som pedagoger anser finns vid genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete.  Pedagogers förhållningssätt såväl möjliggör som hindrar en förskolas utveckling. Systematiskt kvalitetsarbete är allt som förekommer på förskolan i en ständigt pågående process. Arbetet på förskolan ska utgå från barnens tankar och idéer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex förskolepedagoger deltog i undersökningen. Studiens resultat visade på att pedagogers tankar om systematiskt kvalitetsarbete var varierande och berodde till stor del på vilken inställning pedagogen hade till arbetet. I studien beskrivs det sociokulturella perspektivet betonar betydelsen av samspelet mellan människor vilket även studien påvisar. I studien lyfts de ramfaktorer som påverkar hur kvalitetsarbetet kan genomföras och vilken utformning det får. Några av de faktorer som pedagogerna beskriver som en utmaning är pedagogers förhållningssätt samt tidsaspekten. Slutsatsen är att det finns pedagoger ser på systematiskt kvalitetsarbete som en utmaning för dem att utföra, medan det finns de som anser att det är ett spännande arbete. Systematiskt kvalitetsarbete har inte till uppgift att försköna förskolans verksamhet utan verksamheten ska beskrivas precis som den är med såväl förtjänster som brister. De pedagoger som så önskar bör erbjudas fortbildning i hur de ska genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete på bästa sätt.

Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Det här lyfts fram utifrån tre frågeställningar som inriktar sig på att belysa pedagogers upplevelser gällande pedagogisk dokumentation, vilka faktorer som påverkar samt utvecklingen av arbetssättet. Undersökningen är kvalitativ och utgår från den socialkonstruktionistiska teorin. Datainsamlingen utfördes med hjälp av enskilda semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. För att sammanfatta de enskilda intervjuerna och göra återkoppling utifrån svaren, genomfördes även en fokusgruppsintervju där tre av deltagarna från de enskilda intervjuerna deltog.   Resultatet påvisade att det kollegiala lärandet, pedagogens kunskaper och förhållningssätt samt vikten av reflektionstid påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna såg att utvecklingsmöjligheter fanns i form av ett nära samarbete med förskolechefen samt tydliga riktlinjer och mallar. Tillgången till digitala verktyg var också något som pedagogerna nämnde främjade arbetssättet.   Samtliga pedagoger framhåller tiden som en bristande faktor för att kunna utföra pedagogisk dokumentation. Det här kan tolkas som ett normativt handlande som skapats utifrån sociala konstruktioner inom förskolans verksamhet. Kontentan av undersökningen är att pedagogens engagemang och förhållningssätt är en avgörande faktor för att  pedagogisk dokumentation ska bli till ett integrerat arbetssverktyg att använda sig av i verksamheten.

I förskolan ska barns lärande dokumenteras men samtidigt ska deras integritet respekteras vilket kan skapa ett dilemma för förskollärare. Med pedagogisk dokumentation synliggörs barnen, både i och utanför förskolan, vilket medför ett behov av kunskaper om etik, integritet och GDPR. Studien belyser hur förskollärare upplever arbetet att värna om barns integritet i samband med pedagogisk dokumentation, vilka utmaningar de finner och hur förskollärare resonerar om olika dokumentationsformer. Tidigare forskning visar att förskollärares makt har en stor påverkan på barns möjligheter att få sin integritet respekterad och därför är ett etiskt förhållningssätt avgörande i förskolan. Med ett normkritiskt perspektiv ifrågasätter studien synliggörandet som norm och vuxnas makt över barn. För att ta fram och analysera data i teman har samtalsintervjuer genomförts med åtta förskollärare i mellersta Sverige. Resultatet visar att förskollärare upplever att de värnar om barns integritet när de dokumenterar barns lärande samt när dokumentationen förvaras och sprids. Det finns funderingar kring hur GDPR ska tolkas och förskollärare upplever att det är en utmaning att värna om barns integritet då det finns en språkbarriär mellan barn och vuxna. Förskollärare anser att det finns etiska skillnader mellan olika dokumentationsformer och de kan byta metod om barn upplever obehag. För att i större utsträckning värna om barns integritet i relation till pedagogisk dokumentation dras slutsatsen att etiska reflektioner bör föras om detta och ge barn större inflytande över dokumentationen.

No description available.

Carta är ett datasystem som är skapat av SMS Meer, Tyskland och som används av Rörverk 6 på Ovako i Hofors vid rörtillverknings processen. Systemet är placerat i ett Reducerverk, som man använder till processreglering, för processtyrning av Streckreducerverket, och som processadministration med en Central database för att sköta kommunikation mellan olika datasystem anknutna till Rörverk 6, och som planeringsverktyg för att få fram samtliga data för rörtillverknings processen.

Rapporten är ett examensarbete som utförts på BAE-systems Bofors AB i Karlskoga. Denna rapport handlar om att undersöka och ge förbättringsförslag för processen framtagning och CE-märkning av lyftredskap. Rapporten tar även upp dokumentationshantering, dokumentationskrav vid CE-märkning, vad som gäller vid CE-märkning av lyftredskap som är konstruerade för militära ändamål. Rapporten gergrundläggande kunskaper om vad CE-märkning innebär och varför det görs.  Genom undersökningar och intervjuer som utförts på företaget skapades en karta över processen för framtagning och CE-märkning av lyftredskap. Sedan sammanfattades den dokumentationen som bör finnas tillgänglig på BAE-systems. Med samma metod undersöktes hanteringen av dokumentationen. Efter en analys av problemen sammanfattades resultatet av nuläget. Ett lösningsförslag togs fram som innehåller förbättringsförslag för processen, förslag på dokumentation som ska finnas tillgänglig och förslag vart dokumentationen lagras. / The report is a thesis carried out at BAE Systems Bofors AB in Karlskoga. This report is about exploring and to give suggestions for improvement of the production process and CE-marking of lifting tools. The report also discusses documentation management and documentation requirements for CE marking. What is true at the CE Marking of lifting tools designed for military purposes. The report provides a basic understanding of what purposes CE-marking has and why it is done. Through research and interviews conducted at the company a map of the process for creating and CE marking of lifting tools was created. Using the same method an investigation of the dossier was done. After an analysis of the problem and what emerged during the interviews, the results of the current situation were summarized. One proposed solution was developed that contains suggestions for improvement of the process, suggestions for documentation that should be available and suggestions where documentation should be stored.

Examensarbetet har genomförts på smidesföretaget Bharat Forge Kilsta AB under cirka två månaders tid med målet att CE-märka tre omärkta lyftdon som väntat på att sättas i arbete. Projektet startade med en nulägesbeskrivning där information från företaget och litteratur samlades. Bl.a. erhölls information om krav, material och tidigare arbete. Även handledarna på Örebro Universitet bidrog med mycket kunskap. Sedan fortsatte arbetet med ett antal moment i nedanstående ordning. · Framtagning av ritning: Det befintliga lyftdonet skissades upp för hand och ritningar för respektive lyftdon skapades utifrån skissen. · Hållfasthetsanalys: Hållfastheten på lyftdonen kontrollerades genom att både hand- och datorberäkningar genomfördes för att se spänningar och deformationer i lyftdonen. · Maskinsäkerhetsanalys: Risker och fel analyserades vid användandet av lyftdonen för att faran de medför skall uppskattas till olika nivåer. Informationen samlades i en PHA. · Avstämning mot standard (AFS 2008:3): EG-direktiven måste följas och kraven från standarden kontrollerades för respektive lyftdon. · Statisk provning: För att säkerställa att lyftdonen klarar av påfrestningarna testades de var för sig i företagets testcentrum genom att respektives testlast lyftes. · Allmän bruksanvisning: Hur lyftdonen bör användas är väldigt viktigt för att förebygga olyckor och feltolkningar. Därför finns nu anvisningar om säkerhet, installation, drift, underhåll och skrotning för lyfttängerna i en allmän bruksanvisning för lyfttänger. · EG-försäkran om överensstämmelse för maskiner: När alla delar i CE-märkning godkändes avslutades CE-märkningen med ett påskrivet intyg om att allt stämmer. · Skylt för CE-märkt lyftdon: För att bevisa CE-märkningen skapas en skylt med förbestämd information om respektive lyftdon. Då klarläggs vilka produkter som är säkra. När allt var klart skapades det en handbok på hur arbetet bör gå till för en effektiv och tydlig arbetsgång vid CE-märkning. Detta lämnas vidare för fortsatt arbete till hen som skall fortsätta CE-märka resterande lyftdon på företaget. I samband med att hen CE-märker skapas förhoppningsvis ett organiserat arbete och det blir enklare att sammanställa och följa allt. I och med CE-märkningen skapas en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö vilket indirekt leder till en bättre värld att leva i hälso-, säkerhets- och miljömässigt. Men tanken med märkningen är däremot inte att det ska vara ett kvalitetsmärke. / The examination paper has been performed in cooperation with the forging company Bharat Forge Kilsta AB during two months. The goal was set to CE-mark three elevating gears which were unmarked and unusable at that moment. The project began with a current situation analysis by collecting information from literature and the company. Among others, information about demands, material and previous CE-marking was received. Moreover, the instructors at Orebro University contributed with great knowledge. Subsequently, the work continued with a couple of steps as mentioned below. · Producing drawing: The existing elevating gears were traced and drawing for each elevating gear was made. · Strength analysis: The strength of the elevating gears were controlled through measurements by hand and by computer separately. The results were compared with each other to see tensions and deformations within the elevating gears. · Machine assurance analysis: Risks and errors were analysed when using the elevating gears. The hazards were estimated at different ranks in a Preliminary Hazard Analysis. · Harmonization of standards (AFS 2008:3): EC-directives must be followed and the demands in the standards were controlled for each elevating gear. · Static testing: To ensure that the elevating gears can withstand the tensions they need to be tested at the company’s test central by lifting each elevating gear with a test load. · General instruction manual: How the elevating gears are supposed to be used is very important to know to prevent accidents and misinterpretation. In the manual there are directions about use concerning safety, installation, driving, maintenance and dismantlement. · EC-assurance for declaration of conformity of machines: When all parts of the CEmarking were approved the CE-marking was finished by signing a document assuring the results. · Sign for CE-marked elevating gear: To prove the CE-marking a sign with destined, specific information is created to be put on each elevating gear. After these steps a guide on how to CE-mark efficiently and clearly for all to understand was created. This guide is left for the next person to continue CE-marking at the company. Hopefully the guide enables organized structure in their work and makes it easier to record for future use. As a result of this CE-marking there is a safer and healthier working environment which indirectly leads to a better world to live in regarding safety, health and environmental impacts. But the CE-mark is not intended to be a quality mark.

What does the preschool teacher choose to document? A qualitative study based on preschoolers' experiences of documentation.   I detta examensarbete kommer ni att få ta del av förskollärares tankar och erfarenheter med dokumentation. Vårt syfte med studien var att undersöka vad förskollärarna dokumenterar och varför, samt vilka svårigheter som finns med dokumentationen. Kvalitativ datainsamling ligger till grund för denna undersökning och den är baserad på intervjuer kombinerat med ljudupptagningar. I resultatet framkommer det att uppdraget med dokumentation är komplext och att det handlar om att tillgodogöra många olika intressenter som i sin tur har olika syften med dokumentationen. Dokumentation handlar enligt förskollärarna till stor del om att ta kort, filma, observera och anteckna sådant som händer under planerade aktiviteter tillsammans med barnen. Eftersom att dokumentationen ligger till grund för politiker, chefer, den egna verksamheten och vårdnadshavares intressen var det enligt förskollärarna svårt att veta vad som faktiskt är en dokumentation.

Denna studie om handlar pedagogers olika synsätt på barns lärande i förskoleverksamheten. Alla förskolor skall utgå från de styrdokument som stödjer den skolform det handlar om, i detta fall förskolans läroplan 2016. Syftet med studien är att undersöka vilken roll som pedagogers förhållningssätt och bemötande har för barnens utveckling och lärande? Finns det variation kring pedagogernas olika perspektiv på barns lärande? Frågeställningarna som studien tar upp handlar om de olika synsätt på lärande som pedagoger kan ha och hur verksamheten ständigt kan förbättras och utvecklas utifrån läroplanens riktlinjer. Studien grundar sig i litteratur gällande ämnena lek, lärande, lärarprofession och goda lärmiljöer. Utifrån de intervjuer som utfördes visade det sig att samtliga pedagoger som deltog i undersökningen hade en medvetenhet kring lärarmiljöns betydelse och påverkan på barngruppen samt hur pedagogers förhållningssätt kan skilja sig ifrån varandra beroende på förskola och dess inriktning. Pedagogers synsätt på barns lärande visade sig också vara betydelsefullt för arbetssättet, dokumentationen, för samarbetet i arbetslaget och samverkan med hemmet.