No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats. Vidare utgick studien från en sociokulturell teori med fokus på Vygotskijs tankar om barns utveckling och lärande. Studiens resultat visade bland annat på olika dokumentationsmetoder som de i undersökningen deltagande pedagogerna använde sig av för att följa barns utveckling. Vidare framkom det att pedagogerna hade olika uppfattningar om vad ordet bedöma innebar. I studiens diskussionsdel diskuterades pedagogernas olika tillvägagångssätt för att följa barns utveckling i förhållande till deras uppfattningar av ordet bedöma. Därefter drogs slutsatsen att pedagogers syn på huruvida de gör bedömningar eller inte när de följer barns utveckling är beroende av hur de tolkar ordet bedöma.

Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare. Lärarna dokumenterade eleverna genom egna anteckningar och former av checklistor, portfolio, IUP (Individuella Utvecklings Planer) och i utvecklingssamtalen, där behov av särskilt stöd till eleven uppkom även utmynnade i åtgärdsprogram.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor delberott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.

Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen. Frågeställningarna som varit utgångspunkter för arbetet: -    Hur arbetar lärare med matematik i förskolan? -    Hur synliggör lärare matematiken för barnen? En enkätundersökning har gjorts som ett hjälpmedel för att få svar på frågeställningarna. Enkätundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i Växjö kommun där sammanlagt 31 lärare har deltagit i undersökningen. Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och läraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen.  Som lärare är det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har även visat att lärare kan arbeta med matematiken på olika sätt och även synliggöra den på olika sätt och med olika metoder, bl.a. genom dokumentation och matematikinspirerat material.

Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1–3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena. Våra intervjusvar har sammanställts för att sedan bearbetas och nå ett resultat där våra frågeställningar kan besvaras. Det resultat vi kom fram till visar att vårdnadshavare inte anser sig ha tillfredsställande kunskap om IUP och att delaktigheten i dokumentationen kring deras barn upplevs olika. Men detta till trots anser vårdnadshavare att de genom IUP:n har möjlighet att följa sitt barns kunskapsprocess och på så vis stödja deras utveckling. Vårdnadshavarna anser att utvecklingssamtalen fungerar bra och de är nöjda med dem och dess innehåll. Våra principiella slutsatser är att vårdnadshavare tillhandahålls för lite information kring IUP. Som blivande lärare har vi fördelen att veta om denna brist så att vi kan vidareförmedla vetskapen om detta på våra kommande arbetsplatser i utvecklande syfte.

Efter att den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, trätt i kraft har kravet på pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollärares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter så som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsätt på vad den pedagogiska dokumentationen är har framkommit i undersökningen.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?</p><p>Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. De pedagoger vi valde att intervjua valde vi ut genom ett bekvämlighetsurval.</p><p>Vi har i vår studie kunnat se att barn många gånger har ett visst inflytande i dokumentationen, men att detta inte är ett meningsfullt inflytande eftersom pedagogerna inte är tydliga och diskuterar med barnen om anledningen till och villkoren kring dokumentationen. Vi har sett att barns inflytande inte sträcker sig över hela dokumentationskedjan, utan endast till någon del av den. Exempel på detta är att barnen inte är medvetna om syftet med dokumentationen, vad som händer med materialet eller att deltagandet är frivilligt. Vad gäller integriteten har vi sett tre olika synsätt på integritet hos pedagogerna, nämligen: som en gräns eller sfär, som respekt eller hänsyn samt som bemötande. En fjärde kategori står för att pedagogerna känner att de inte tar hänsyn till barnens integritet i dokumentationen.</p> / <p>This thesis aims to investigate a number of educationalists attitude towards children’s influence in the process of documentation, and to examine if respect towards children’s integrity is taking into consideration in the process of documentation. On the basis of this aim, we have the following questions of issue: What kind of influence do the children have in the process of documentation? and What is the educationalists attitude towards children’s integrity in the documentation?</p><p>The thesis uses a qualitative approach to examine educationalists attitude towards the topic mentioned above. We have interviewed nine educationalists, working in both preschool and primary school, because this puts the study in a wider perspective. The nine educationalists, which we chose to interview, were a choice of convenience.</p><p>The results showed that children have a certain amount of influence in the documentation, but it is not a meaningful influence because the educationalists are not making the children aware of the reason with and the circumstances around the documentation. Often, the children do not have influence over the whole chain of documentation, but just over a certain part of it. For example, the children are not aware of the aim of the documentation, what is supposed to happen with the material and the voluntariness of the documentation. When it comes to integrity we have seen three different approaches among the educationalists, namely integrity as a border or a sphere, as respect or consideration and as a way of getting received. A fourth approach means that the educationalists are not taking the children’s integrity into consideration in the process of documentation.</p>

<p>Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare. Lärarna dokumenterade eleverna genom egna anteckningar och former av checklistor, portfolio, IUP (Individuella Utvecklings Planer) och i utvecklingssamtalen, där behov av särskilt stöd till eleven uppkom även utmynnade i åtgärdsprogram.</p>

Thesis (doctoral)--Universität, Saarbrücken, 2000.