Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier. Den ena kategorin ”läsning och utvärdering” fokuserar hur eleven deltog i arbetet med att läsa berättelsen medan den andra kategorin ”praktisk tillämpning” fokuserar utfallet av hur eleven tillämpade de strategier som berättelsen fokuserade. Resultatet visar att metoden fungerar utanför det autistiska spektrat då eleven har gjort små framsteg under tiden som vi arbetat med den sociala berättelsen. Eleven hade även en positiv inställning till att läsa berättelsen och blev mer mottaglig för den med tiden. Studien har visat på ett sätt gällande hur arbetet med sociala berättelser utanför den autistiska spektrat kan gå till och att det är genom att se till möjligheterna som förändring kan åstadkommas.

Vårt arbete är ett utvecklingsarbete som vi genomfört i två förskoleklasser. I en tidigare kurs i vår utbildning kom vi i kontakt med två metoder "sociala berättelser och seriesamtal" som används inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det är skrivna och ritade små berättelser som förklarar både barnets beteende samt hur andra tänker och känner. Metoderna används för att arbeta bort ett oönskat beteende eller träna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berättelserna tydliggör händelser och på så sätt skapar meningsfulla sammanhang för barnet. Syftet med vårt arbete var att undersöka i vilka pedagogiska situationer sociala berättelser och seriesamtal kan användas med barn som går i förskoleklass och som är i behov av ett mer konkret stöd. Vi gjorde ett antal sociala berättelser och seriesamtal utifrån våra observationer av barnen samt genom samtal med personalen.Vi kom fram till våra slutsatser genom att observera hur metoderna fungerade och vår utvärdering av dem.

I mitt arbete som lärare i särskolan har jag kommit i kontakt med sociala berättelser och seriesamtal, som är en pedagogisk metod som kan användas för personer som har svårt att förstå den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstå. Sociala berättelser och seriesamtal är skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur man kan arbeta med sociala berättelser och seriesamtal med elever i särskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berättelser och seriesamtal kan användas som en metod att kommunicera med elever i särskolan. Samspelet och relationen mellan barn och vuxen är betydelsefulla faktorer för att metoden ska bli framgångsrik. När metoden fungerar kan den bli ett redskap för att göra barnen mera aktiva i samtal och få dem att uttrycka egna tankar och åsikter. Därför anser jag att sociala berättelser och seriesamtal kan vara ett verktyg att använda för att göra barn mera delaktiga och ta ett större ansvar för sin kommunikation.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning är att utvärdera några arbetssätt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns några arbetsmetoder som lärare/specialpedagoger anser särskilt framgångsrika för skolarbetet när det gäller barn med ADHD och om dessa lärare/specialpedagoger kan rekommendera några metoder/arbetssätt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lärare. Jag har använt mig av en kombination av intervjuer och enkäter. Intervjuerna är till sin form delvis ”fenomenografiska”, vilket innebär öppna kvalitativa intervjuer där informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkätundersökning där informanten utvärderar dessa fenomen. I intervjuerna ingick 3 specialpedagoger och en lärare, med erfarenhet av att arbeta med barn med ADHD, från två rektorsområden i samma kommun. Jag har använt mig av en 10-gradig skala, för att kunna behandla och jämföra resultaten. Metoden kallar jag intervju med skattningsskala. Resultat: Utifrån intervjusvaren har jag gjort en utvärdering av vilka arbetssätt som lärare/specialpedagoger anser vara mest framgångsrika för barn med ADHD liksom vilka arbetssätt för barn med ADHD som informanterna kan rekommendera till andra lärare. Jag presenterar resultatet i rangordning.

<p>Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.</p><p>Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.</p><p>Slutsatsen är att;</p><p>Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.</p>

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform. Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret. Slutsatsen är att; Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.

<p>Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats. Dessa är diagnosen Aspergers syndrom, kompenserandet förfunktionsnedsättningen och bloggandet i sig. Dels har tre mer komplexa ochövergripande teman identifierats som dessutom kan utgöra tre olika blickar tillvilka bloggskribenterna förhåller sig. Samhällets blick ger individen möjlighet attkomma ut som Asperger, kollektivets blick ger individen möjlighet att reclaimaAspergern och individens blick hanterar individens konst att vara normal.</p>

Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstå hur individer medAspergers syndrom förhåller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsättning i sinblogg. I en ambition att nå ett inifrånperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhållasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behålla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat från bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgående temanutkristalliserats. Dessa är diagnosen Aspergers syndrom, kompenserandet förfunktionsnedsättningen och bloggandet i sig. Dels har tre mer komplexa ochövergripande teman identifierats som dessutom kan utgöra tre olika blickar tillvilka bloggskribenterna förhåller sig. Samhällets blick ger individen möjlighet attkomma ut som Asperger, kollektivets blick ger individen möjlighet att reclaimaAspergern och individens blick hanterar individens konst att vara normal.